Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Metyljasmonat (MeJa) för att stärka plantans försvar mot snytbaggar och bastborrar

Bara i Sverige planteras 360 miljoner barrträdsplantor varje år men en betydande del av dessa dödas av snytbaggar eller svarta bastborrar. Skadorna orsakas av att de äter av barken på de plantor som planterats efter avverkning av barrskog. Både gifter och mekaniska skydd används för att skydda plantorna men för en stor del av plantorna finns fortfarande inget lämpligt giftfritt alternativ. Med en ökad användning av förädlat material blir det ännu viktigare att skydda de planterade plantorna.

De plantor som vanligtvis planteras verkar vara dåligt rustade för att försvara sig mot angrepp. De får ofta stora sammanhängande gnagfläckar och de blir därför ofta ringbarkade. Hos lite äldre plantor, och hos självföryngrade plantor, ser man däremot ofta spåren av ett lyckat försvarsarbete i form av ett flertal små igenkådade gnagfläckar. Plantskoleplantor har vuxit upp i en miljö med avsaknad av stimuli som indikerar att de behöver bygga upp en försvarsförmåga. Snytbaggens gnag kan dock snabbt leda till dödliga skador och det tar dagar till veckor innan det inducerade försvaret hinner byggas upp. Denna problematik kan undvikas genom att på konstgjord väg trigga det inducerade försvaret redan i plantskolan och därigenom förbereda plantorna för de angrepp de kan komma att utsättas för. Detta kan t.ex. göras genom att bespruta plantorna med Metyljasmonat (MeJa) vilket är en signalsubstans som produceras naturligt av plantor när de blir angripna.

MeJa triggar plantorna att satsa på att bygga upp sitt inducerade försvar vilket ökar deras möjligheter att överleva ett angrepp av snytbaggar. Tillväxten hämmas emellertid något temporärt vilket dock till stor del uppvägs av att rotsystemet samtidigt blir mer välutvecklat och, framför allt, av att snytbaggegnaget inte blir lika omfattande. MeJa är en attraktiv substans att använda i dessa sammanhang eftersom det anses vara en harmlös naturprodukt som bland annat finns i jasminblommor och som används i parfymer. MeJa är dock dyrt men eftersom det behövs väldigt små mängder bör kostnaden för en behandling bli låg i jämförelse med alternativa skydd.

Att med hjälp av syntetiskt framställda signalsubstanser trigga växters inducerade försvar mot angrepp av insekter och svampar är ett välstuderat område inom jordbruket och där görs detta redan i kommersiell skala. Inom skogsbruket har man dock inte kommit lika långt. De flesta studier på träd har gjorts på fullvuxna barrträd och man har då framförallt undersökt hur det inducerade försvaret påverkar trädens försvarsförmåga mot angrepp av barkborrar. De studier som finns på barrträdsplantor indikerar dock att de reagerar på ett liknande sätt som de fullvuxna träden. I en större fältstudie dog endast 8 % av de MeJa-behandlade tallplantorna av snytbaggens gnag efter två säsonger i fält jämfört med 40 % av kontrollplantorna (Zas, Björklund, Nordlander m.fl. 2014) (LÄS MER).

Projekt

Metyljasmonat – ett smart alternativ för att skydda plantor mot snytbaggar

Finansiär: Stiftelsen Skogssällskapet
Projektperiod: 2013-2015
Projektledare: Niklas Björklund

Projektredovisning

Frågeställningar

- Hur påverkar MeJa behandlingen angreppen av snytbaggar?

- Hur påverkar behandlingstidpunkten effekterna av en MeJa behandling?

- Hur förändras försvarsförmågan över tid?

- Påverkar näringstillgången vid behandlingstidpunkten effekten av behandlingen?

- Vilka kostnader är associerade med en ökad motståndskraft mot angrepp?

- Vilka appliceringsmetoder och MeJa-koncentrationer ger bäst effekt?

Bättre skogsföryngringar genom att stärka plantans försvar mot snytbaggar och bastborrar

Finansiärer Formas, Nässja Plantskola, Bergvik Skog , Snytbaggeprogrammet
Projektperiod: 2015-2017
Projektledare: Niklas Björklund (2015-2016), Göran Nordlander (2017)

Frågeställningar

- Finns det några skillnader mellan olika genotyper av gran med avseende på deras kapacitet att trigga igång ett försvar mot snytbaggar?

- Blir det försvaret som triggats igång mindre effektivt med ett ökande snytbaggetryck?

- Kan den tillväxthämmande effekten som orsakas av det triggade försvaret utnyttjas på plantskolor för att stoppa tillväxten när plantorna nått en lämplig höjd (samtidigt som deras försvar mot snytbaggar förbättras)?

- Leder ett triggat försvar av plantans ovanjordsdel även till att rötternas försvar triggas så att de skyddas mot angrepp av den svarta bastborren?

Kan flyktiga ämnen från MeJa-behandlade plantor höja försvarsberedskapen även hos obehandlade plantor intill?

Finansiär: Fonden för Skogsvetenskaplig forskning, vid Fakulteten för Skogsvetenskap, SLU
Projektperiod: maj 2017 – mars 2018
Projektledare: Adriana Puentes

Projektbeskrivning
Doftkommunikation mellan växtindivider är ett högaktuellt forskningsfält. I detta projekt studerar forskarna Adriana Puentes och Frauke Fedderwitz om tall- och granplantors försvar mot skadegörare påverkas om de står intill plantor med ett redan aktiverat försvar. Aktiveringen görs genom behandling med signalsubstansen metyljasmonat (MeJa)

Metyljasmonat produceras naturligt av växter när de blir angripna av skadegörare och triggar igång deras inducerade försvar. Behandling av tall- och granplantor med MeJa i plantskolan kan användas för att bygga upp plantornas inducerade försvar och därmed öka deras möjligheter att överleva snytbaggeangrepp.

När plantorna MeJa-induceras så blir olika försvarsmekanismer aktiverade och samtidigt ändras mängd och sammansättning av de flyktiga kemiska ämnen som utsöndras. Dessa kemiska signaler kan också framkalla förändringar hos grannväxterna, eftersom signalerna tolkas som en varning om att det snart kan vara deras tur att bli angripna. Därför förbereder sig de oskadade grannväxterna och är redo att försvara sig. Forskning har påvisat att de förberedda växterna reagerar snabbare och har mer effektivt försvar när de väl blir angripna. De förberedda växterna får även mindre skador än växter som inte har varit exponerade för flyktiga ämnen från skadade grannar.

Om obehandlade plantor står bredvid MeJa-behandlade plantor i plantskolan så kan de påverkas av de flyktiga ämnen som utsöndras. Effekten av dessa MeJA-inducerade signaler på obehandlade plantor har inte undersökts tidigare men frågeställningen är väldigt relevant med tanke på att MeJa-behandling kan komma att utföras i stor skala på plantskolorna.

Därför ska vi i detta projekt exponera tall- och granplantor för flyktiga ämnen från MeJa-behandlade växter av samma eller andra trädarter (t.ex. tall exponeras för flyktiga ämnen från tall och gran var för sig). Efter exponering ska vi jämföra hur mycket snytbaggegnag de plantor som har MeJa-behandlande plantor grannar får jämfört med plantor som inte har behandlade plantor i sin närhet. De exponerade plantorna förväntas få mindre snytbaggegnag än de plantor som inte exponerats för inducerade plantor. Dessutom kommer vi att samla in och analysera sammansättningen av flyktiga ämnen från exponerade och icke exponerade plantor för studera effekten av exponeringen.

Resultaten från projektet förväntas bidra till utvecklingen av lämpliga behandlingsrutiner och tillföra ny kunskap om de bieffekter som kan uppstå vid MeJA-behandling.

Våra publikationer om MeJa

Lundborg, L., Nordlander, G., Björklund, N., Nordenhem, H. & Borg-Karlson, A.-K. 2016. Methyl jasmonate induced monoterpenes in Scots pine and Norway spruce tissues affect pine weevil orientation. Journal of Chemical Ecology 42:1237-1246.     [Populär_sammanfattning]

Lundborg, L., Fedderwitz, F., Björklund, N., Nordlander, G. & Borg-Karlson, A.-K. &. 2016. Induced defenses change the chemical composition of pine seedlings and influence meal properties of the pine weevil Hylobius abietis. Phytochemistry 130: 99-105.    
[Populär sammanfattning]

Fedderwitz, F., Nordlander, G., Ninkovic, V. & Björklund, N. 2016. Effects of jasmonate-induced resistance of conifer plants on the feeding behaviour of a bark-chewing insect, Hylobius abietis. Journal of Pest Science 89: 97-105.     [Populär sammanfattning]

Zas, R., Björklund, N., Nordlander, G., Cendán, C., Hellqvist, C. & Sampedro, L. 2014. Exploiting jasmonate-induced responses for field protection of conifer seedlings against a major forest pest, Hylobius abietis. Forest Ecology and Management 313: 212-223.     [Populär sammanfattning]

Kontakt

Goran.Nordlander@slu.se, tel. 018-67 23 65

Tallplantan till vänster är behandlad med MeJA. Foto: Niklas Björklund, SLU

Granplantan till vänster är behandlad med MeJA. Foto: Niklas Björklund, SLU