Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbaggeprogrammet

5. Planteringspunkt och ny markberedningsteknik

Markberedningsresultat och valet av planteringspunkt har en avgörande betydelse för plantornas överlevnad. Ren mineraljord närmast plantan har visat sig minska risken för dödliga snytbaggeskador i ungefär samma utsträckning som behandling med insekticid. I programmet avser vi att under praktiska förhållanden undersöka sambanden mellan markberedning / planteringspunkt och plantans överlevnad och tillväxt. Särskilt inriktar vi oss på biologisk uppföljning av ny teknik, i första hand inversmarkberedning.

Högläggning och harvning är de idag mest använda metoderna för att markbereda men sedan mer än tio år tillbaka har inversmarkberedning testats i flera försöksstudier och i viss mån praktisk användning. Överlevnad och tillväxt för plantorna har varit högre än vid plantering i harvspår och högar men metoden har inte fått något större genomslag i praktiskt skogsbruk, eftersom lämplig teknik saknats. I ett samarbete mellan Skogforsk och BSM AB i Alvesta har nu ett aggregat utvecklats som kan utföra en flexibel markberedning. Med detta aggregat kan föraren vid varje planteringspunkt välja att göra en fläck, en hög eller inversmarkberedning. Kvalitén på arbetet och prestationen kan troligen öka jämfört med traditionell grävmaskinteknik.

(5.1) Vi avser att använda det nya aggregatet för att undersöka principiella skillnader mellan de nämnda metoderna i praktisk drift. Framför allt kan operativ, praktisk inversmarkberedning jämföras med harvning och högläggning. Aggregatets möjligheter att flexibelt och beroende på marktyp utföra markberedning enligt de rekommendationer som snytbaggeforskningen genererat kan också utvärderas, exempelvis med avseende på mineraljordsinnehåll, avstånd till humuskant och position i förhållande till markytan. Resultaten från sådana studier bör kunna bana väg för en introduktion av markberedningsmetodik som ger bättre planteringspunkter med avseende på skador av snytbagge och övriga plantetableringsfaktorer. [Magnus Petersson, Lars-Göran Sundblad, Niklas Björklund]


Övriga forskningsområden

1. Beslutsstöd, information och utbildning
2. Robusta åtgärdssystem
3. Åtgärder i Norrland
4. Plantskydd – testning och utveckling
5. Planteringspunkt och ny markberedningsteknik
6. Tidpunkt för plantering
7. Plantegenskaper
8. Skaderisk och interaktioner med andra organismer

Projektstruktur och projektledning


LADDA NER HELA SNYTBAGGEPROGRAMMET (PDF)