Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Ögonvivlar

Ögonviveln (Strophosoma capitatum) gnager på barren hos barr- och lövplantor. De äter inte upp barren helt utan gnager dem från sidan (liknar ett dåligt sågblad), efterhand torkar barren och faller av. Lokalt kan kraftiga angrepp av ögonvivlar förekomma, framför allt på färska hyggen i södra Sverige.

Särskilt kraftiga angrepp brukar inträffa på hyggen där de planterade plantorna utgör huvuddelen av vegetationen. Redan efter något år finns det gott om alternativa växter att äta av och då minskar ”trycket” på de planterade plantorna. Gnaget brukar i första hand ske på barren men kan ibland bli så kraftigt att även barken äts. Då dör en del av plantorna. Då det mesta gnaget sker sent på säsongen har plantans knoppar bildats och om inget ytterligare gnag inträffar året därpå har plantorna god chans att överleva.

Läs mer i Skogsskada

[Fler bilder på skador av ögonvivel]

Ögonvivel. Bilder från Makarov: Atlas of beetles of Russia

ögonvivelskadad plantaÖgonvivelskadad Conniflexplanta. Foto: Claes Hellqvist

Ögonvivel. Foto: Claes Hellqvist, SLU
Ögonvivel på granplanta. Foto: Claes Hellqvist