Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Kemisk bekämpning

Insekticidläget 2017-07-01

För ej FSC-certifierade företag är följande tre preparat godkända:

- Forester (verksam substans cypermetrin)
- Imprid Skog (verksam substans acetamiprid)
- Merit Forest WG (verksam substans imidakloprid)

Godkännandet för de tre preparaten sträcker sig till 2018-10-31, 2018-04-30 respektive 2017-09-30.

[Bekämpningsmedelsregistret]

För FSC-certifierade företag är det i princip stopp för användande av insekticider sedan år 2011 men dispens kan beviljas under ett år i taget för Imprid Skog och Merit Forest WG.

[FSC]

Läs mer om hantering av insekticidbehandlade plantor

[Broschyr på svenska] [Broschyr på övriga språk]


Historik

Redan i början av 1900-talet lades stort arbete ned på att försöka begränsa snytbaggeskadorna (se historisk översikt). Detta skedde dels genom att försöka hålla snytbaggepopulationerna nere genom stubbrytning och olika fångstanordningar (klampar, fällor, barkar etc), dels genom att försöka begränsa skadorna med olika mekaniska skydd. Man rekommenderade även naturlig föryngring och sådd framför plantering, liksom att hyggena skulle spridas i tid och rum.

Trots ökande kunskaper om snytbaggens biologi och standardmässigt användande av olika fångst- och skogsskötsel-metoder förblev snytbaggeskadorna stora. Under 1940-talet spred sig användningen av kemiska bekämpningsmedel (insekticider) till skogsbruket. Då DDT introducerades 1950 blev det praktiskt möjligt att hålla nere snytbaggeskadorna på en godtagbar nivå. De kommande decennierna blev DDT och andra klorerade kolväten (lindan, dieldrin) den helt dominerande metoden att skydda plantorna. Med DDT blev också grönrisplantering direkt efter slutavverkning möjlig. Snytbaggeproblemet ansågs som därmed löst fram till biocid-debatten tog fart under 1960-talet. I den utpekades DDT som ett av de farligaste miljögifterna. Från och med 1970 infördes ett generellt DDT-förbud i Sverige men skogsbruket fick dispens för behandling av plantor. 1975 upphörde dock denna möjlighet och DDT-användning förbjöds. Då var kunskapen om alternativa skydd begränsad.
Plantparti behandlat med Merit Forest mot skador av snytbagge
Plantparti behandlat med Merit Forest. Foto: Claes Hellqvist, SLU

Efter DDT-förbudet ökade snytbaggeskadorna kraftigt trots att skötselåtgärder för att minska angreppen vidtogs. Det ledde till kraftigt försämrade återväxtresultat i södra Sverige. Omkring 1980 godkändes några nya kemiska preparat för behandling av barrträdsplantor. Dessa innehöll permetrin eller fenvalerat som aktiv substans. Fenvaleratpreparat användes dock bara under en kort period. Permetrin är en syntetisk pyretroid med kontaktverkan. Medlet ingick i olika handelspreparat som Ambusch, Gori, Ipitox och Permasect.

Behandlingen med permetrin utfördes som regel genom sprutning eller doppning vid plantskolan före leverans till skogen. Permetrin gav oftast ett gott skydd mot snytbagge under det första året i fält. Skyddseffekten avklingade dock successivt och ibland kunde plantorna få allvarliga angrepp redan på hösten under det första året eller under den andra växtsäsongen. Därför utfördes ibland ombehandling i fält i början av andra vegetationsperioden genom sprutning (Ekbackspruta). Detta görs främst i södra Sverige.

I början av 1980-talet behandlades cirka 60 % av de planterade plantorna i Götaland med permetrin. Motsvarande siffra för Svealand var cirka 30 %. I slutet av 1990-talet hade användningen ökat så att närmare 90% av de planterade plantorna i Götaland var behandlade.

Permetrinet har varit ifrågasatt sedan mitten av 1980-talet. Kritik mot permetrinanvändningen har främst kommit från skogsarbetarfacket som menar att vissa plantörer och andra som arbetar med behandlade plantor fått besvär i form av irritation på hud och i slemhinnor. Medlet är också mycket giftigt för fisk och fall med omfattande fiskdöd, orsakat av permetrin, har förekommit. Kemikalieinspektionen har vid flera tillfällen förlängt registreringen för användning av några permetrinpreparat för behandling av barrträdsplantor. 1998 villkorades förlängningen av tillståndet med att skogsbruket skulle göra vissa insatser:

- Skogsbruket satsar 22 miljoner på forskningsprojektet Snytbagge 2005, där SkogForsk går in som garant för finansieringen. Forskningen ska finansieras genom en avgift (f.n. 3 öre) för varje permetrinbehandlad planta

- Utrustningen för behandling av plantor ska förfinas i syfte att minska doseringen

- Årlig rapportering till KemI om hur projektet fortlöper och hur många plantor som behandlats med permetrin

- Informationsmaterial för att minimera risken för skador på vattenlevande organismer

I december 2000 fattade EU-kommissionen beslut om att användning av permetrin inte skall godkännas efter 31/12 2003. För att få användas som växtskyddsmedel inom EU måste ett preparats aktiva substans vara EU-godkänd.

Under 2003 godkände Kemikalieinspektionen, KemI, två nya preparat (Cyper Plus och Merit Forest WG) för behandling av barrträdsplantor mot skador av snytbagge.

Läget idag (2017)

För ej FSC-certifierade företag är följande fyra preparat godkända:

- Hylobi Forest (verksam substans lambdacyhalotrin)
- Forester (verksam substans cypermetrin)
- Imprid Skog (verksam substans acetamiprid)
- Merit Forest WG (verksam substans imidakloprid)

Godkännandet för de fyra preparaten sträcker sig till 2017-06-30, 2018-10-31, 2018-04-30 respektive 2016-10-30.

För FSC-certifierade företag är det i princip stopp för användande av insekticider sedan år 2011 men dispens kan beviljas under ett år i taget för Imprid Skog och Merit Forest WG.