Snytbagge 2009 : Plantegenskaper och plantering
Testning av plantegenskaper i förhållande till snytbaggeangrepp
I samarbete med skogsbruket kan testning av planttyper ske på liknande sätt som med mekaniska plantskydd, dvs både som jämförande tester med högt skadetryck och som praktiska försök i kombination med övriga skötselåtgärder.
Miniplantor är ett koncept som på senaste tid rönt uppmärksamhet. Ett plantodlingssystem för miniplantor utvecklas vid Högskolan Dalarna i samarbete med en rad intressenter. Miniplantorna är tall- eller granplantor som planteras ut vid 10-12 veckors ålder. Försök har visat god etablering för miniplantor i norra Svealand och de antas kunna lämpa sig för stora delar av Svealand och Norrland. Bland minplantornas fördelar brukar nämnas att de kan planteras med skonsam markberedning och att de i liten utsträckning angrips av snytbaggar under det första året i fält. I samverkan med Högskolan Dalarna m fl vill vi närmare undersöka orsaken till att miniplantor verkar undgå angrepp första året och vad som händer de följande åren. Samspelet med hyggesålder och planteringstidpunkt är troligen av stor betydelse för skadeutvecklingen och bör därför utgöra en viktig del av studierna.
En planta som är ”kort och tjock” kan klara gnag från snytbaggen bättre än en klen planta. Åldern på plantan kan också påverka strukturen och tjockleken på barken, vilket troligen har betydelse för plantans motståndskraft. Det pågår utveckling inom plantskolorna syftande till plantor med lämplig morfologi för att bättre klara angrepp från snytbagge. Exempelvis kan odlingstäthet, odlingstid, långnattsbehandling och näringstillförsel påverka plantans morfologi. Det förefaller viktigt att vi får möjlighet att ordentligt testa plantegenskaper för dessa plantor under olika förhållanden.
Olika planttyper passar i varierande grad för de mekaniska plantskydd som utvecklats. Även bland barrotsplantor kan skillnaden vara stor beroende på plantans höjd och grovlek samt rotklumpens egenskaper. Vanligtvis försöker man anpassa skyddet till en viss typ av plantor. Det finns dock anledning att även titta på om anpassningar av plantan kan leda till bättre funktion ihop med skyddet. Återigen är det extra grova plantor som är intressanta ihop med flera skydd. Vi kan genomföra tester för att titta närmare på denna aspekt, särskilt när nya planttyper kommer fram.
Sambandet mellan diametertillväxt och snytbaggeskador
Plantans förmåga att klara snytbaggeangrepp har tydligt samband med rothalsdiametern vid utplanteringen och denna fråga är grundligt utredd. Det är också viktigt vilken tid det tar för plantan att växa tills den nått en diameter som gör den motståndskraftig. Tillväxthastigheten beror förutom på plantans egenskaper även på ståndortegenskaperna samt utförd mark- och plantbehandling. Denna fråga om tiden för tillväxt till ”snytbaggesäker” stamdiameter är mindre väl undersökt. Ett stort datamaterial från våra tidigare studier kan användas för detta ändamål. En djupare analys kan troligen bidra till förståelsen av sambandet mellan plantstorlek och snytbaggeskador. Hastigheten i tillväxt kan vara lika viktig som utgångsdiametern, vilket också kan studeras med befintligt datamaterial.
Ett försök som redan är under bearbetning består av både barrot och täckrotsplantor av olika storlekar, som Holmen Skog odlat upp och planterat ut i olika delar av landet. Den sydliga delen av försöket kommer att redovisas under 2005. Försöken i mellersta och norra Sverige känns angeläget att ta itu med i det nya snytbaggeprogrammet.
Tidpunkt för plantering
Den kanske vanligaste planteringstidpunkten i praktiskt skogsbruk är idag andra våren efter avverkning (A+1). Det betyder att plantans skydd, kemiskt eller mekaniskt, ofta har tappat en stor del av sin skyddseffekt till hösten då den nya generationen kommer fram och gör sitt första näringsgnag. Detsamma kan också sägas om markberedning som förlorar sin skyddseffekt mot snytbaggeskador när vegetation växer in eller lägger sig över den markberedda ytan.
Mot bakgrund av vad vi vet om snytbaggens beteende och livscykel i södra och mellersta Sverige kan man förvänta sig att tidpunkt för föryngringsåtgärderna och val av metod (markberedning, planttyp, plantstorlek, plantskydd) spelar stor roll för föryngringsresultatet. Vi vill därför studera olika idéer om god timing i syfte att finna nya möjligheter i föryngringsarbetet. Exempelvis kan sommarplantering på färska hyggen vara ett sätt att utnyttja en period under säsongen med relativt låg snytbaggeaktivitet. Dessutom hinner en viss rottillväxt ske som gör plantan bättre rustad för angrepp kommande år.