Aktuellt

:: 2017-10-20

Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland

Läs mer >>>

:: 2017-10-08

Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum

Läs mer >>>

:: 2017-09-25

Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Skogsskötselåtgärder

Skadorna av snytbagge påverkas på olika sätt av hur man väljer att föryngra beståndet efter en avverkning. Sådd eller naturlig föryngring ger som regel ganska få skador jämfört med traditionell plantering. Även vid plantering under skärmställning blir skadorna lägre än vid kalavverkning. Om man väljer att plantera har storleken på plantorna och planttypen (barrotsplanta, täckrotsplanta eller miniplanta) betydelse för skaderisken.

Det effektivaste sättet att minska skadorna är att vänta med plantering tills snytbaggefaran är över (hyggesvila). En hyggesvila på tre år eller mer medför dock betydande vegetationsproblem samt stora produktionsförluster. En annan beprövad och effektiv väg att minska angreppen är att utföra en omsorgsfull markberedning. Snytbaggen undviker oftast plantor som står i blottad mineraljord. På vissa marker med ett tjockt humuslager används hyggesbränning för att ge plantorna en god etablering. Ofta medför hyggesbränningen dock att snytbaggskadorna ökar.

Forskning inom Snytbagge 2005 har visat att de olika metoderna för att minska snytbaggeskadorna är möjliga att kombinera så att deras skyddseffekter adderas till varandra.

 Markberedning med harv
Markberedning. Foto: Claes Hellqvist