Aktuellt
:: 2024-04-19
Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023
Läs mer >>>
:: 2024-01-30
Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna
Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>
:: 2023-12-10
Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Snytbagge 2005 : Testning av plant-skydd
Testningen av mekaniska plantskydd har varit en viktig åtgärd för att snabbt få klarhet i vilka skydd som kan ha en utvecklingspotential och vilka som kan sorteras bort. Vi har också kunnat stödja och uppmuntra lovande initiativ genom rådgivning och diskussioner med företag och uppfinnare. Testerna utförs på färska hyggen och plantering sker i ostörd humus. Som referens finns obehandlade plantor och insekticidbehandlade plantor. De mekaniska skydden jämförs mot dessa behandlingar. Testerna pågår i tre år och därefter skrivs en slutrapport.
De effektivaste mekaniska skydden har varit barriärskydd med någon form av krage längst upp (t ex KANT). De har minskat skadorna av snytbagge lika effektivt som insekticid-behandling. Beläggningsskydd har också gett signifikant minskade snytbaggeskador och är intressanta eftersom de anses vara lättare att massapplicera i plantskolorna (t ex Conniflex).
Vi har också undersökt nedbrytningen av några mekaniska skydd. Fem år efter plantering studerades skyddets status över och under mark samt eventuell påverkan på stam och rot. En liknande studie anlades år 2000 för analys 2005.
Foto: Magnus Petersson
Praktiska försök tillsammans med skogföretag, framför allt Sveaskog, har gjort det möjligt att skala upp de tester vi gjort i de jämförande plantskyddstesterna. Vi har också kunnat studera kombinationseffekter av mekaniska plantskydd och markberedning. Det nära samarbetet mellan forskningsprogrammet och det praktiska skogsbruket har gett kunskap om skyddens effekt och hantering under praktiska förhållanden. Resultaten ger en bra indikation på vad som kan uppnås vid en övergång till mekaniska plantskydd och vad som då krävs i fråga om markberedning. Viktiga resultat gäller hur vegetationsinväxning påverkar effekten av skydden samt hur odling, behandling, transport och plantering av plantor påverkas när det utförs i större och mer praktisk skala.
Det kontinuerliga arbetet med att testa mekaniska plantskydd under mer än tio år har möjliggjort för alla tillverkare och uppfinnare att utvärdera sina skydd i likartad miljö. Därmed har både de inblandade och omvärlden snabbt kunnat värdera skyddets potential. Programmet har också kontinuerligt avrapporterat resultaten, som därigenom blivit allmänt kända. Vårt uppdrag har också varit ge råd om utformningen av plantskydd utifrån vår kunskap om snytbaggens biologi och skogsföryngring samt genom den erfarenhet vi byggt upp kring mekaniska skydd och insekticider.
Slutrapporter från de senaste testerna
