Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbagge 2005 : Testning av plant-skydd

Testningen av mekaniska plantskydd har varit en viktig åtgärd för att snabbt få klarhet i vilka skydd som kan ha en utvecklingspotential och vilka som kan sorteras bort. Vi har också kunnat stödja och uppmuntra lovande initiativ genom rådgivning och diskussioner med företag och uppfinnare. Testerna utförs på färska hyggen och plantering sker i ostörd humus. Som referens finns obehandlade plantor och insekticidbehandlade plantor. De mekaniska skydden jämförs mot dessa behandlingar. Testerna pågår i tre år och därefter skrivs en slutrapport.

De effektivaste mekaniska skydden har varit barriärskydd med någon form av krage längst upp (t ex KANT). De har minskat skadorna av snytbagge lika effektivt som insekticid-behandling. Beläggningsskydd har också gett signifikant minskade snytbaggeskador och är intressanta eftersom de anses vara lättare att massapplicera i plantskolorna (t ex Conniflex).

Vi har också undersökt nedbrytningen av några mekaniska skydd. Fem år efter plantering studerades skyddets status över och under mark samt eventuell påverkan på stam och rot. En liknande studie anlades år 2000 för analys 2005.


Foto: Magnus Petersson

Praktiska försök tillsammans med skogföretag, framför allt Sveaskog, har gjort det möjligt att skala upp de tester vi gjort i de jämförande plantskyddstesterna. Vi har också kunnat studera kombinationseffekter av mekaniska plantskydd och markberedning. Det nära samarbetet mellan forskningsprogrammet och det praktiska skogsbruket har gett kunskap om skyddens effekt och hantering under praktiska förhållanden. Resultaten ger en bra indikation på vad som kan uppnås vid en övergång till mekaniska plantskydd och vad som då krävs i fråga om markberedning. Viktiga resultat gäller hur vegetationsinväxning påverkar effekten av skydden samt hur odling, behandling, transport och plantering av plantor påverkas när det utförs i större och mer praktisk skala.

Det kontinuerliga arbetet med att testa mekaniska plantskydd under mer än tio år har möjliggjort för alla tillverkare och uppfinnare att utvärdera sina skydd i likartad miljö. Därmed har både de inblandade och omvärlden snabbt kunnat värdera skyddets potential. Programmet har också kontinuerligt avrapporterat resultaten, som därigenom blivit allmänt kända. Vårt uppdrag har också varit ge råd om utformningen av plantskydd utifrån vår kunskap om snytbaggens biologi och skogsföryngring samt genom den erfarenhet vi byggt upp kring mekaniska skydd och insekticider.

Slutrapporter från de senaste testerna