Aktuellt

:: 2017-10-20

Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland

Läs mer >>>

:: 2017-10-08

Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum

Läs mer >>>

:: 2017-09-25

Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Gnagperioder och skaderisk

Man kan urskilja fyra mer eller mindre tydliga gnagperioder för snytbaggen.

Den första gnagperioden (I), vår- och försommargnaget, inträffar efter svärmnig på våren på det nyavverkade hygget. Många snytbaggar som landar på hygget vid svärmning är inte könsmogna utan behöver näringsgnaga på barrträdsbark för att bli könsmogna.

Gnagperioder snytbagge

Gnagperioder åren efter avverkning i de södra och mellersta delarna av landet. Ju bredare streck, desto större gnagaktivitet [Större bild]

En andra gnagtopp inträffar under våren och försommaren den andra vegetationsperioden efter avverkning (II). Då är det övervintrade föräldradjur som gnager på plantor under äggläggning. Dessutom kan ett visst gnag från nyinvandrade snytbaggar förekomma.

Snytbaggen har i de flesta delar av landet en 2-årig utvecklingstid. Nästa gnagtopp (III) inträffar under sensommaren och hösten andra året efter avverkning. Detta gnag orsakas av nykläckta ungskalbaggar och sker oftast i närheten av utvecklingsplatserna. Ofta orsakar höstgnaget de allra svåraste skadorna. Höstgnaget börjar i slutet av juli och kan pågå långt in i oktober.

Den fjärde tydliga gnagtoppen inträffar tidigt på våren före den nya generationen svärmar (IV). De djur som då är gnagaktiva är mest övervintrande unga snytbaggar. Detta gnag är vanligtvis mindre omfattande än höstgnaget. Om snytbaggarna utnyttjat stubbar även under det andra året efter avverkning kan ett visst höstgnag förekomma också under den tredje hösten.

Ett sista gnag kan ibland förekomma under den tredje hösten och fjärde våren efter avverkning. Detta gnag orsakas av kvarvarande, sent kläckta ungskalbaggar.

Näringsgnagande snytbagge. Foto: Claes Hellqvist, SLU