Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Gnagperioder och skaderisk

Man kan urskilja fyra mer eller mindre tydliga gnagperioder för snytbaggen.

Den första gnagperioden (I), vår- och försommargnaget, inträffar efter svärmnig på våren på det nyavverkade hygget. Många snytbaggar som landar på hygget vid svärmning är inte könsmogna utan behöver näringsgnaga på barrträdsbark för att bli könsmogna.

Gnagperioder snytbagge

Gnagperioder åren efter avverkning i de södra och mellersta delarna av landet. Ju bredare streck, desto större gnagaktivitet [Större bild]

En andra gnagtopp inträffar under våren och försommaren den andra vegetationsperioden efter avverkning (II). Då är det övervintrade föräldradjur som gnager på plantor under äggläggning. Dessutom kan ett visst gnag från nyinvandrade snytbaggar förekomma.

Snytbaggen har i de flesta delar av landet en 2-årig utvecklingstid. Nästa gnagtopp (III) inträffar under sensommaren och hösten andra året efter avverkning. Detta gnag orsakas av nykläckta ungskalbaggar och sker oftast i närheten av utvecklingsplatserna. Ofta orsakar höstgnaget de allra svåraste skadorna. Höstgnaget börjar i slutet av juli och kan pågå långt in i oktober.

Den fjärde tydliga gnagtoppen inträffar tidigt på våren före den nya generationen svärmar (IV). De djur som då är gnagaktiva är mest övervintrande unga snytbaggar. Detta gnag är vanligtvis mindre omfattande än höstgnaget. Om snytbaggarna utnyttjat stubbar även under det andra året efter avverkning kan ett visst höstgnag förekomma också under den tredje hösten.

Ett sista gnag kan ibland förekomma under den tredje hösten och fjärde våren efter avverkning. Detta gnag orsakas av kvarvarande, sent kläckta ungskalbaggar.

Näringsgnagande snytbagge. Foto: Claes Hellqvist, SLU