Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Bekämpning av snytbagge - historisk översikt 

I Sverige har vi under 150 år har försökt utveckla olika skydd och skogliga åtgärder för att komma tillrätta med snytbaggeskadorna. Åtgärderna har gått ut på att antingen:

- begränsa antalet snytbaggar på hygget eller att minska intensiteten av deras gnag på plantor under den period då plantorna är känsliga för gnag eller

- förhindra/minska möjligheten för gnag eller minska effekterna av detta.

Kissels snytbaggefälla

Kissels snytbaggefälla - ett tidigt exempel på hur man i Tyskland försökte komma tillrätta med snytbaggeproblemen genom att använda sinnrika fällor. (Escherich, K. 1923. Die Forstinsekten Mitteleuropas) (klicka här för förstorad bild)

1850-tal

Stubbrytning. Sprid ut hyggena. Fångstbarkar mm (Holmgren 1867)

1910-tal

Plåtkragar som mekaniska skydd (Tyskland) (Bergner 1904)

1930-tal

Hyggesvila. Sådd och stora plantor. Stubbrytning. Fångstbarkar, fällor m.m. (Trägårdh 1939)

Fällor behandlas med kalciumarsenat (Danmark) (Thomsen & Wichmand 1932)

1940-tal

DDT upptäcks i Schweiz och används mot tallmätaren 1943 (Butowitsch 1946)

1950-tal

Insekticider testas mot snytbaggen
Plantor behandlas med DDT

1975

DDT förbjuds, inget annat medel godkänns; hyggesvila och markberedning används (Snytbaggeutredningen 1978)

1980-tal

Permetrin registreras och används. Mekaniska skydd utvecklas. TENO-kragen och plantstrumpan får halvkommersiell användning (Eidmann 1980; Lindström et al. 1986; Eidmann & von Sydow 1989)

1990-tal

Kravspecifikation för mekaniska skydd; många skydd utvecklas (Lindström m. fl. 1993)

1996

En ny maskin för massapplicering av plantor med vax (Bugstop) byggs av Stora Enso Skog

2003

Två nya insekticider godkänns av KEMI

2004

Permetrinförbudet får full effekt

2005

Svenska Skogsplantor förvärvar beläggningsskydden Conniflex och Beta Q för vidare utveckling

2009

Första Conniflex-anläggningen i full drift hos Svenska Skogsplantor, ytterligare två planeras med en prognos på 50 milj plantor

2010

FSC-certifierade skogar ska brukas utan kemikalier men dispens kan lämnas fram till 2011-11-31.

2011

Svenska Skogsplantor förvärvar barriärskyddet MultiPro

2012

Bergvik Skog inviger första Conniflex-anläggningen utanför Svenska Skogsplantor med en beräknad årsproduktion på 15 milj plantor. Inom flera skogsbolag pågår aktiv utveckling av olika snytbaggeskyddslösningar.

2013

Södra introducerader snytbaggeskyddet Cambiguard. En första produktionslinje för behandling byggs upp vid plantskolan i Falkenberg vilken 2015 kompletteras med en linje i Flåboda plantskola

Grohmanns fälla. Färska meterlånga klampar av gran grävs stående ned i jorden och täcks med jord, granris och grästorv. Efter äggläggning barkas klamparna. Ett exempel på några av de fångstmetoder som användes i början av 1900-talet.

Ur Den större snytbaggen och dess bekämpande av I. Trägårdh 1929. Foto av författaren