Aktuellt
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Medel att söka för forskning om skogsplantor
Läs mer >>>
:: 2018-12-05
Snytbaggeforskare drar till Irland
Postdoktorstjänst för Frauke Fedderwitz
Läs mer >>>
:: 2018-11-15
Gnagavskräckare – revisited
Ny studie utvärderar gamla och nya data
Läs mer >>>
:: 2018-11-08
Hur mycket snytbaggegnag tål en skogsplanta?
Nytt projekt finansierat av Vetenskapsrådet
Läs mer >>>
:: 2018-10-30
Bättre skydd för barrotsplantor – arbete pågår
Läs mer >>>
:: 2018-10-26
SE-plantor mer resistenta mot snytbaggeangrepp
Läs mer >>>
:: 2018-10-15
Slutrapport från tester av plantskydd i Asa anlagda 2015
Läs rapporten >>>
:: 2018-09-18
Kemikalieinspektionen återkallar godkännandet för Merit Forest WG
Behandlade plantor får planteras t. o. m. 2018-12-19
Läs mer >>>
Se beslutsdokument >>>
:: 2018-09-13
Plantans Dagar 14-15 nov i Landskrona
Läs mer >>>
:: 2018-08-22
Prins Carl Philip får höra om snytbaggeforskning och kemikaliefri återbeskogning
Besök vid Lugnets Plantskola den 5 september
Läs mer >>>
:: 2018-06-05
Ny information om kommande förbud av imidakloprid
Läs här >>>
:: 2018-05-23
Är plantor snytbaggens favoritföda?
Ny SLU-studie avslöjar födopreferenserna
Läs mer >>>
:: 2018-05-07
Ny statistik från Skogsstyrelsen: de icke-kemiska plantskydden har klart gått om insekticiderna
Se rapporten (sid 5-6) >>>
:: 2018-05-07
Användningen av imidakloprid (verksam substans i Merit Forest WG) kommer att förbjudas
Läs mer >>>
:: 2018-03-26
Snytbaggeforskning lyfts fram i SLU-utvärdering
Läs mer >>>
:: 2018-03-14
Skogsskador 2017
Nya skogsskaderapporter från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2018-03-13
Mindre kemikalier i skogen
Aktuell statistik från Svenska FSC
Läs mer >>>
:: 2018-03-12
Snytbaggar visade upp sig på vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2018-03-12
Olika markberednings-metoders effekter på skador av snytbagge jämförda i ny studie
Läs mer >>>
:: 2018-03-06
Från insekticider till mekaniska skydd mot snytbagge – vad händer med plantöverlevnaden?
Forskningsprojekt får anslag av Skogssällskapet
Läs mer >>>
:: 2018-02-06
Planer för ökad Conniflex-kapacitet hos Svenska Skogsplantor
Läs mer >>>
:: 2018-01-31
Forskning om snytbagge stärkt med nytillsatt tjänst vid SLU i Uppsala
Läs mer >>>
:: 2018-01-08
Höstplantering fortsätter öka i södra Sverige
Se pressmeddelande från Södra >>>
Se även tidigare forskningsresultat om snytbaggeskador vid olika planteringstidpunkter:
Tidig höstplantering på färskt hygge
Försommarplantering 3:e säsongen efter avverkning
:: 2017-10-20
Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland
Läs mer >>>
:: 2017-10-08
Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum
Läs mer >>>
:: 2017-09-25
Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor
Läs mer >>>
:: 2017-06-27
Claes Hellqvist går i pension
Läs mer >>>
:: 2017-06-08
Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien
Läs mer >>>
:: 2017-05-17
Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor
Läs mer >>>
:: 2017-03-02
Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014
Se sammanställning >>>
:: 2017-02-15
Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013
Se rapporten >>>
:: 2017-02-07
Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst
Läs mer >>>
:: 2017-01-30
Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015
Se sammanställning >>>
:: 2017-01-26
Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark
Läs mer >>>
:: 2017-01-20
Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning
Se ny studie från Finland >>>
:: 2017-01-13
Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?
Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>
:: 2017-01-10
Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen
Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>
:: 2017-01-04
Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor
Läs mer >>>
:: 2017-01-04
Nytt rekord för höstplantering hos Södra
Läs mer >>>
Risken för skador av snytbagge i södra Europa – effekter av skogsskötsel och landskapsfaktorer
Snytbaggens gnag på barrträdsplantor orsakar stora skador i skogsplanteringar i norra och mellersta Europa. En artikel i Forest Ecology and Management visar nu att snytbaggen kan åstadkomma stora skador även i södra Europa. Men skadenivåerna är mycket varierande och beror bl. a. på mängden barrskog som finns i omgivande landskap. Studien är utförd i samarbete mellan forskare i Spanien och vid SLU i Uppsala.
Snytbaggen (Hylobius abietis) finns i stort sett överallt i Europa där det växer barrskog. Skador på barrträdsplantor orsakade av snytbaggen har länge utgjort ett stort problem för skogsbruket i norra och mellersta Europa. Men i södra Europa har skadesituationen varit dåligt känd. Den nya studien gjordes för att öka kunskapen om skadorna i södra Europa och för att analysera hur skadenivåerna påverkas av skogsskötsel och landskapsfaktorer.
Studien utfördes på 21 hyggen utspridda inom provinsen Pontevedra i Galicien i NV Spanien. På varje hygge sattes plantor av två arter av tall, Pinus pinaster och Pinus radiata, som är de vanligast använda barrträden för skogsodling i regionen. Landskapet utgörs av en småskalig mosaik av jordbruksmark, buskmark och skogsbestånd. Skogen är heterogen och består mest av olika arter av tall, ek och eucalyptus. Ren barrskog finns på 14 % av provinsens totala areal.
Skadenivån orsakad av snytbaggar varierade mycket mellan hyggen – från inga skador alls upp till 85 % angripna plantor och 45 % dödlighet på grund av skadorna. Skadorna var mer omfattande på hyggen planterade relativt snart efter avverkning. Skadorna ökade också något med större mängd hyggesavfall på marken.
Förekomsten av bestånd med uppvuxen barrskog i närmaste landskapet (500-2000 m) ökade risken för skador. Sådana områden med barrskog kan utgöra platser där snytbaggar förökar sig i rötter av färska stubbar eller nyligen branddödade träd. Efter kläckning flyger snytbaggarna till färska hyggen i det omgivande landskapet.
Slutsatserna är att snytbaggen under vissa omständigheter orsakar stora skador även i södra Europa och att skaderisken bör öka om barrskogsodlingen ökar och intensifieras. Nuvarande situation med låg skadenivå på många platser verkar vara kopplad till lågintensiv skogsskötsel (självföryngring) samt liten och splittrad förekomst av uppvuxen barrskog i landskapet.
Se artikeln:
López-Villamor, A., Carreño, S., López-Goldar, X., Suárez-Vidal, E., Sampedro, L., Nordlander, G., Björklund, N. & Zas, R. 2019. Risk of damage by the pine weevil Hylobius abietis in southern Europe: Effects of silvicultural and landscape factors. Forest Ecology and Management 444: 290-298. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2019.04.027
Kontakt:
Göran Nordlander, e-post Goran.Nordlander@slu.se, tel. 018-67 23 65
