Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbagge 2009 : Systemlösningar

Vi har forskat om snytbaggens biologi, skogsskötselåtgärder för att minska snytbaggeskadorna (markberedning och skärmar), plantskydd, plantans utseende, hyggesålderns betydelse och vegetationens inverkan. Resultaten visar hur enskilda faktor kan optimeras men även att flera metoder som minskar snytbaggeskadorna är additiva. Antalet möjliga kombinationer är dock mycket stort.

För att få ett redskap som kan hjälpa till att väga samman alla faktorer och dessutom jämföra olika alternativ har en föryngringsmodell tagits fram i samarbete med ”Granprogrammet” vid SLU i Alnarp. Modellen förses med viktiga föryngringsvariabler samt kostnader för dessa och resultatet efter beräkning blir andelen avgångar orsakade av snytbaggar, samt vad det kostar att uppnå ett uppsatt mål (mätt i antalet levande plantor efter tre år).

Modellen bygger på data från många års undersökningar i södra Sverige. Vissa intressanta kombinationer av skogsskötselåtgärder är dock svagt underbyggda av undersökningar. Det gäller t ex interaktionen mellan plantstorlek och markberedning, plantstorlek och skärmar, olika skärmtätheters inverkan på skadorna samt hur mekaniska skydd fungerar på större plantor. Ett nytt fältförsök skulle bidra till att öka kunskapen om de kombinationer som inte är undersökta och därmed till en modell som ger säkrare resultat.

Med utgångspunkt från våra erfarenheter från södra Sverige kan modellen också anpassas för områden med lägre risk för snytbaggeskador i mellersta och norra Sverige. En inventering av befintligt undersökningsmaterial bör göras för att få en uppfattning om vad som går att använda i en mellansvensk modell. SLU och StoraEnso/Bergvik har gjort studier i området och det kan också finnas användbara undersökningar utförda av andra skogsföretag (Holmen Skog AB, SCA m fl). Det kommer att bli nödvändigt att anlägga nya försök för att få en uppfattning om snytbaggetryckets mellanårsvariation. Vi bör då inrikta oss på norra Svealand och södra Norrland och utföra studierna i samarbete med skogsbruket.

Målet är att få bättre kunskap om systemlösningar för mellersta och norra Sverige, liknande det vi har idag för södra Sverige. Insamling av data behöver dock inte vara lika omfattande eftersom material från södra Sverige utgör en bra grund att utgå ifrån. Vi ska också ta tillvara den kunskap som finns hos skogsbruket i det aktuella området. Ett delmål kan vara att identifiera var gränsen går norrut där skydd mot snytbaggeskador inte är meningsfull, varför försökslokaler också kan behövas längre norrut.

Följande ny kunskap behövs för att skapa en modell för mellersta Sverige:

•  Nivåläggning av snytbaggetrycket i jämförelse med södra Sverige, vilket görs med hjälp av kontrollplantor av samma typ som använts i söder.

•  En uppfattning om variationen mellan lokaler och år.

•  Kunskap om vissa relevanta behandlingar har samma relativa effekt som i söder; validering behövs. Det kan exempelvis finnas en längre effekt av markberedning på grund av långsammare igenväxning.

•  Skillnader mellan tall och gran i fråga om snytbaggeskador och även vilka plantskydd som är möjliga för tall.

De variablerna vi bör koncentrera oss på är plantstorlek, markberedning, plantbehandling och möjligen hyggesålder. Ett alternativ är att koncentrera sig på en hyggesålder som är vanligast i praktiskt skogsbruk inom området. Skärmar ska inte ingå då plantering under skärm inte är så vanligt förekommande. En komplett modell för mellersta Sverige tar lång tid att utveckla och kan inte rymmas inom detta program men en enklare modell ska vara klar inom programtiden.

Skärmdump från testversion av snytbaggemodellen