Snytbagge 2009 : Förändrade skade-risker efter stormen 2005
Januaristormen 2005 skadade ca 70 miljoner kubikmeter skog i Götaland. Det innebär att i stora områden har i storleksordningen fem normala årsavverkningar stormfällts. Detta kommer sannolikt att få avsevärda konsekvenser för snytbaggesituationen under flera år framöver. Utbudet av yngelmaterial för snytbaggen ökar nu drastiskt, då larvutvecklingen sker i de stormfällda trädens rötter. Troligt är att snytbaggarna har god förmåga att utnyttja denna plötsliga ökning i yngelmaterial, eftersom de lägger ägg under hela sommaren. Den totala populationen i det stormdrabbade området kan alltså öka kraftigt. Den nya generationen flyger iväg till nya hyggen främst under våren 2007. Då kan snytbaggetrycket förväntas bli extremt högt beroende både på hög population och att arealen färska hyggen inte är så stor. Förutsägelser om vad som händer i de stormskadade områdena kompliceras av att en del döende träd blir kvar och kan anlocka snytbaggar under flera år och att utvecklingstiden kan komma att variera beroende på det heterogena yngelmaterialet. Det kan också bli svårt att utföra markberedning på vanligt sätt där rotvältorna ligger tätt.
Stormfällningens konsekvenser för snytbaggens populationsutveckling hoppas vi kunna studera i projekt som medel söks för separat. Dessa populationsstudier tas därför inte upp i denna programbeskrivning.
Inom det här beskrivna programmet avser vi att genomföra två undersökningar, som tillsammans ger ett nödvändigt underlag för kommande riskuppskattningar och information till skogsbruket. Det gäller uppföljning av skadenivåer inom och utom stormskadeområdet samt en studie av snytbaggens utveckling i rotvältor av olika typ. Dessa studier måste igångsättas redan under 2005 inom ramen för pågående snytbaggeprogram.
En monitoring av plantskador i praktiska planteringar påbörjas våren 2005 och fortsätter i tre år. Planterade hyggen inom områden med något mindre stormskador, t ex i nordöstra Götaland, samt hyggen i det mest drabbade området bör väljas för att få en god uppfattning om stormens effekter. Genom alla tidigare plantförsök har vi god kunskap om vilken variation som kan förväntas mellan olika år vid en normal avverkningsareal. Därmed kan vi uppskatta hur snytbaggetrycket förändras åren efter stormen.
De stormdrabbade områdena innehåller träd som skadats på olika sätt. Rotvältor kan erbjuda högst varierande förutsättningar för snytbaggelarvernas utveckling, beroende på hur stor del av rotsystemet som ryckts upp och om trädet sågats av eller ej. Idag har vi emellertid dålig kunskap om möjligheterna för larvutveckling i olika typer av rotvältor. Först kommer vi att översiktligt inventera och kategorisera vanligt förekommande typer av stormfällda träd. Kategorier som vi har skäl att tro skiljer sig från vanliga stubbrötter i lämplighet som yngelmaterial väljs ut och snytbaggens reproduktion i dessa studeras. Erhållna reproduktions-data kommer att utgöra ett nödvändigt underlag för beräkningar om produktionen av snytbaggar från de stormfällda områdena. Kunskapen blir också värdefull för rådgivning om hur träd ska omhändertas efter framtida stormar.
Upparbetat stormhygge i västra Småland. Foto: Claes Hellqvist