Aktuellt
:: 2018-11-15
Gnagavskräckare – revisited
Ny studie utvärderar gamla och nya data
Läs mer >>>
:: 2018-11-08
Hur mycket snytbaggegnag tål en skogsplanta?
Nytt projekt finansierat av Vetenskapsrådet
Läs mer >>>
:: 2018-10-30
Bättre skydd för barrotsplantor – arbete pågår
Läs mer >>>
:: 2018-10-26
SE-plantor mer resistenta mot snytbaggeangrepp
Läs mer >>>
:: 2018-10-15
Slutrapport från tester av plantskydd i Asa anlagda 2015
Läs rapporten >>>
:: 2018-09-18
Kemikalieinspektionen återkallar godkännandet för Merit Forest WG
Behandlade plantor får planteras t. o. m. 2018-12-19
Läs mer >>>
Se beslutsdokument >>>
:: 2018-09-13
Plantans Dagar 14-15 nov i Landskrona
Läs mer >>>
:: 2018-08-22
Prins Carl Philip får höra om snytbaggeforskning och kemikaliefri återbeskogning
Besök vid Lugnets Plantskola den 5 september
Läs mer >>>
:: 2018-06-05
Ny information om kommande förbud av imidakloprid
Läs här >>>
:: 2018-05-23
Är plantor snytbaggens favoritföda?
Ny SLU-studie avslöjar födopreferenserna
Läs mer >>>
:: 2018-05-07
Ny statistik från Skogsstyrelsen: de icke-kemiska plantskydden har klart gått om insekticiderna
Se rapporten (sid 5-6) >>>
:: 2018-05-07
Användningen av imidakloprid (verksam substans i Merit Forest WG) kommer att förbjudas
Läs mer >>>
:: 2018-03-26
Snytbaggeforskning lyfts fram i SLU-utvärdering
Läs mer >>>
:: 2018-03-14
Skogsskador 2017
Nya skogsskaderapporter från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2018-03-13
Mindre kemikalier i skogen
Aktuell statistik från Svenska FSC
Läs mer >>>
:: 2018-03-12
Snytbaggar visade upp sig på vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2018-03-12
Olika markberednings-metoders effekter på skador av snytbagge jämförda i ny studie
Läs mer >>>
:: 2018-03-06
Från insekticider till mekaniska skydd mot snytbagge – vad händer med plantöverlevnaden?
Forskningsprojekt får anslag av Skogssällskapet
Läs mer >>>
:: 2018-02-06
Planer för ökad Conniflex-kapacitet hos Svenska Skogsplantor
Läs mer >>>
:: 2018-01-31
Forskning om snytbagge stärkt med nytillsatt tjänst vid SLU i Uppsala
Läs mer >>>
:: 2018-01-08
Höstplantering fortsätter öka i södra Sverige
Se pressmeddelande från Södra >>>
Se även tidigare forskningsresultat om snytbaggeskador vid olika planteringstidpunkter:
Tidig höstplantering på färskt hygge
Försommarplantering 3:e säsongen efter avverkning
:: 2017-10-20
Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland
Läs mer >>>
:: 2017-10-08
Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum
Läs mer >>>
:: 2017-09-25
Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor
Läs mer >>>
:: 2017-06-27
Claes Hellqvist går i pension
Läs mer >>>
:: 2017-06-08
Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien
Läs mer >>>
:: 2017-05-17
Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor
Läs mer >>>
:: 2017-03-02
Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014
Se sammanställning >>>
:: 2017-02-15
Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013
Se rapporten >>>
:: 2017-02-07
Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst
Läs mer >>>
:: 2017-01-30
Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015
Se sammanställning >>>
:: 2017-01-26
Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark
Läs mer >>>
:: 2017-01-20
Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning
Se ny studie från Finland >>>
:: 2017-01-13
Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?
Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>
:: 2017-01-10
Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen
Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>
:: 2017-01-04
Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor
Läs mer >>>
:: 2017-01-04
Nytt rekord för höstplantering hos Södra
Läs mer >>>
Snytbagge 2009 : Förändrade skade-risker efter stormen 2005
Januaristormen 2005 skadade ca 70 miljoner kubikmeter skog i Götaland. Det innebär att i stora områden har i storleksordningen fem normala årsavverkningar stormfällts. Detta kommer sannolikt att få avsevärda konsekvenser för snytbaggesituationen under flera år framöver. Utbudet av yngelmaterial för snytbaggen ökar nu drastiskt, då larvutvecklingen sker i de stormfällda trädens rötter. Troligt är att snytbaggarna har god förmåga att utnyttja denna plötsliga ökning i yngelmaterial, eftersom de lägger ägg under hela sommaren. Den totala populationen i det stormdrabbade området kan alltså öka kraftigt. Den nya generationen flyger iväg till nya hyggen främst under våren 2007. Då kan snytbaggetrycket förväntas bli extremt högt beroende både på hög population och att arealen färska hyggen inte är så stor. Förutsägelser om vad som händer i de stormskadade områdena kompliceras av att en del döende träd blir kvar och kan anlocka snytbaggar under flera år och att utvecklingstiden kan komma att variera beroende på det heterogena yngelmaterialet. Det kan också bli svårt att utföra markberedning på vanligt sätt där rotvältorna ligger tätt.
Stormfällningens konsekvenser för snytbaggens populationsutveckling hoppas vi kunna studera i projekt som medel söks för separat. Dessa populationsstudier tas därför inte upp i denna programbeskrivning.
Inom det här beskrivna programmet avser vi att genomföra två undersökningar, som tillsammans ger ett nödvändigt underlag för kommande riskuppskattningar och information till skogsbruket. Det gäller uppföljning av skadenivåer inom och utom stormskadeområdet samt en studie av snytbaggens utveckling i rotvältor av olika typ. Dessa studier måste igångsättas redan under 2005 inom ramen för pågående snytbaggeprogram.
En monitoring av plantskador i praktiska planteringar påbörjas våren 2005 och fortsätter i tre år. Planterade hyggen inom områden med något mindre stormskador, t ex i nordöstra Götaland, samt hyggen i det mest drabbade området bör väljas för att få en god uppfattning om stormens effekter. Genom alla tidigare plantförsök har vi god kunskap om vilken variation som kan förväntas mellan olika år vid en normal avverkningsareal. Därmed kan vi uppskatta hur snytbaggetrycket förändras åren efter stormen.
De stormdrabbade områdena innehåller träd som skadats på olika sätt. Rotvältor kan erbjuda högst varierande förutsättningar för snytbaggelarvernas utveckling, beroende på hur stor del av rotsystemet som ryckts upp och om trädet sågats av eller ej. Idag har vi emellertid dålig kunskap om möjligheterna för larvutveckling i olika typer av rotvältor. Först kommer vi att översiktligt inventera och kategorisera vanligt förekommande typer av stormfällda träd. Kategorier som vi har skäl att tro skiljer sig från vanliga stubbrötter i lämplighet som yngelmaterial väljs ut och snytbaggens reproduktion i dessa studeras. Erhållna reproduktions-data kommer att utgöra ett nödvändigt underlag för beräkningar om produktionen av snytbaggar från de stormfällda områdena. Kunskapen blir också värdefull för rådgivning om hur träd ska omhändertas efter framtida stormar.
Upparbetat stormhygge i västra Småland. Foto: Claes Hellqvist
