Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Vanliga snytbaggen

När man i vanligt tal pratar om snytbaggen är det Hylobius abietis eller vanliga snytbaggen man avser. Denna art är den klart dominerande Hylobius-arten i Norden och är spridd över hela Europa och Asien. Arten finns i barr- och blandskog över hela landet men avtar längre norrut. De skador arten åstadkommer uppstår när skalbaggen näringsgnager på nyplanterade barrträdsplantor. Massförekomst och skadegörelse är beroende av klimatregion och av sättet för avverkning och skogsföryngring. I Sverige är skadegörelsen störst i de södra och mellersta delarna av landet.


Den fullbildade skalbaggen är 8-14 mm lång och är brunsvart-svart med några mer eller mindre tydliga gula fläckar och band på täckvingar och halssköld. De gula fläckarna består av små borst och hår. Hos äldre djur försvinner delvis teckningen genom bortnötning. Hanen och honan är relativt lika varandra men karaktärer på buksegmenten gör det lätt att skilja könen åt (se bild nedan).

Undersidan av bakkropp av hona resp hane av snytbagge

Undersidan av bakkropp av hona (t.v.) resp hane (t.h.) av snytbagge. Originalteckning: Rune Axelsson [STOR BILD]

Larven är gulvit med ett brett, brunt huvud och saknar ben (se bilder under Larvutveckling).

Snytbaggearterna kan möjligen förväxlas med arter av släktet Pissodes, framför allt större tallviveln, Pissodes pini (bild). Tallvivlarna är dock oftast något mindre och har mer distinkta tvärband på täckvingarna. Hos tallvivlarna är dessutom snytet smalare och antennerna fästade mitt på snytet i motsats till snytbaggen där de är fästade mot snytets spets. Tallvivlar saknar dessutom den tand på undersidan av låret som snytbaggen har.