Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Vanliga snytbaggen

När man i vanligt tal pratar om snytbaggen är det Hylobius abietis eller vanliga snytbaggen man avser. Denna art är den klart dominerande Hylobius-arten i Norden och är spridd över hela Europa och Asien. Arten finns i barr- och blandskog över hela landet men avtar längre norrut. De skador arten åstadkommer uppstår när skalbaggen näringsgnager på nyplanterade barrträdsplantor. Massförekomst och skadegörelse är beroende av klimatregion och av sättet för avverkning och skogsföryngring. I Sverige är skadegörelsen störst i de södra och mellersta delarna av landet.


Den fullbildade skalbaggen är 8-14 mm lång och är brunsvart-svart med några mer eller mindre tydliga gula fläckar och band på täckvingar och halssköld. De gula fläckarna består av små borst och hår. Hos äldre djur försvinner delvis teckningen genom bortnötning. Hanen och honan är relativt lika varandra men karaktärer på buksegmenten gör det lätt att skilja könen åt (se bild nedan).

Undersidan av bakkropp av hona resp hane av snytbagge

Undersidan av bakkropp av hona (t.v.) resp hane (t.h.) av snytbagge. Originalteckning: Rune Axelsson [STOR BILD]

Larven är gulvit med ett brett, brunt huvud och saknar ben (se bilder under Larvutveckling).

Snytbaggearterna kan möjligen förväxlas med arter av släktet Pissodes, framför allt större tallviveln, Pissodes pini (bild). Tallvivlarna är dock oftast något mindre och har mer distinkta tvärband på täckvingarna. Hos tallvivlarna är dessutom snytet smalare och antennerna fästade mitt på snytet i motsats till snytbaggen där de är fästade mot snytets spets. Tallvivlar saknar dessutom den tand på undersidan av låret som snytbaggen har.