Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbagge 2005 : Skärmar

Skador av snytbagge på planterade granplantor under en högskärm av tall blir avsevärt lägre jämfört med plantering på hygge under motsvarande förhållanden. Snytbaggeskadorna tycks vara väl korrelerade till skärmens täthet. Med en skärmtäthet av 100-150 stammar/ha kan avgångarna halveras. Granskärmar verkar fungera på ett liknande sätt som tallskärmar. Problemet med dessa är dock deras bristande stabilitet mot storm och insektsskador. Om lövträd som skärmträd ger ett snytbaggeskydd återstår att undersöka.

Orsakerna till skärmarnas reduktion av snytbaggeskador har visat sig svår att fastställa och sambanden tycks vara komplicerade. Populationsstudier har visat att det absoluta antalet snytbaggar inte är lägre i måttligt täta skärmar jämfört med motsvarande hygge. Andra faktorer har därför undersökts, såsom skärmens inverkan på mikroklimatet och den eventuella extra tillgången på föda. Skillnader i mikroklimatet tycks inte heller ge någon förklaring. Denna slutsats drar vi bland annat av att plantskador inte visat sig vara korrelerade till de stora skillnader i strålning och temperatur som råder vid solbelyst respektive skuggad hyggeskant.


Skärmställning. Foto: Claes Hellqvist

I en skärmställning finns mer föda för snytbaggarna än på ett hygge. Vi har i ett modellförsök visat att man genom att tillföra extra föda i form av bark kan minska skadorna på plantorna. Därför är det troligt att tillgången på alternativ föda är viktigt för reduktionen av snytbaggeskadorna. Snytbaggar som flyger in till den färska avverkningen på våren söker sig ofta till trädkronorna på kant- eller skärmträd och äter på grenarnas bark. Detta gnag är omfattande och kan förklara en minskad betning på plantorna under den perioden. Men vi vet också att skärmarna skyddar även under andra tider på sommaren än då gnaget i kronorna sker. Således kan inte gnaget i kronorna inte ensamt förklara skärmarnas skyddande effekt.

Vi har också undersökt i vilken mån snytbaggar äter på rötter tillhörande skärmträden respektive stubbar på hyggen och i skärmar. Gnaget på rötter kan mycket väl vara den viktigaste orsaken till de minskade skadorna på plantor i skärmar. Det omfattande materialet håller nu på att utvärderas.

En viktig fråga för skogsbruket är när skärmar ska avvecklas och vilken påverkan detta får på det nya beståndet. Vi har sett att fröträdens stubbar lockar till sig en ny population av snytbaggar med omfattande skador till följd bland mindre plantor (< ca10 cm).


Tallskärm i mellersta Värmland. Foto: Claes Hellqvist