Aktuellt
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Medel att söka för forskning om skogsplantor
Läs mer >>>
:: 2018-12-05
Snytbaggeforskare drar till Irland
Postdoktorstjänst för Frauke Fedderwitz
Läs mer >>>
:: 2018-11-15
Gnagavskräckare – revisited
Ny studie utvärderar gamla och nya data
Läs mer >>>
:: 2018-11-08
Hur mycket snytbaggegnag tål en skogsplanta?
Nytt projekt finansierat av Vetenskapsrådet
Läs mer >>>
:: 2018-10-30
Bättre skydd för barrotsplantor – arbete pågår
Läs mer >>>
:: 2018-10-26
SE-plantor mer resistenta mot snytbaggeangrepp
Läs mer >>>
:: 2018-10-15
Slutrapport från tester av plantskydd i Asa anlagda 2015
Läs rapporten >>>
:: 2018-09-18
Kemikalieinspektionen återkallar godkännandet för Merit Forest WG
Behandlade plantor får planteras t. o. m. 2018-12-19
Läs mer >>>
Se beslutsdokument >>>
:: 2018-09-13
Plantans Dagar 14-15 nov i Landskrona
Läs mer >>>
:: 2018-08-22
Prins Carl Philip får höra om snytbaggeforskning och kemikaliefri återbeskogning
Besök vid Lugnets Plantskola den 5 september
Läs mer >>>
:: 2018-06-05
Ny information om kommande förbud av imidakloprid
Läs här >>>
:: 2018-05-23
Är plantor snytbaggens favoritföda?
Ny SLU-studie avslöjar födopreferenserna
Läs mer >>>
:: 2018-05-07
Ny statistik från Skogsstyrelsen: de icke-kemiska plantskydden har klart gått om insekticiderna
Se rapporten (sid 5-6) >>>
:: 2018-05-07
Användningen av imidakloprid (verksam substans i Merit Forest WG) kommer att förbjudas
Läs mer >>>
:: 2018-03-26
Snytbaggeforskning lyfts fram i SLU-utvärdering
Läs mer >>>
:: 2018-03-14
Skogsskador 2017
Nya skogsskaderapporter från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2018-03-13
Mindre kemikalier i skogen
Aktuell statistik från Svenska FSC
Läs mer >>>
:: 2018-03-12
Snytbaggar visade upp sig på vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2018-03-12
Olika markberednings-metoders effekter på skador av snytbagge jämförda i ny studie
Läs mer >>>
:: 2018-03-06
Från insekticider till mekaniska skydd mot snytbagge – vad händer med plantöverlevnaden?
Forskningsprojekt får anslag av Skogssällskapet
Läs mer >>>
:: 2018-02-06
Planer för ökad Conniflex-kapacitet hos Svenska Skogsplantor
Läs mer >>>
:: 2018-01-31
Forskning om snytbagge stärkt med nytillsatt tjänst vid SLU i Uppsala
Läs mer >>>
:: 2018-01-08
Höstplantering fortsätter öka i södra Sverige
Se pressmeddelande från Södra >>>
Se även tidigare forskningsresultat om snytbaggeskador vid olika planteringstidpunkter:
Tidig höstplantering på färskt hygge
Försommarplantering 3:e säsongen efter avverkning
:: 2017-10-20
Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland
Läs mer >>>
:: 2017-10-08
Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum
Läs mer >>>
:: 2017-09-25
Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor
Läs mer >>>
:: 2017-06-27
Claes Hellqvist går i pension
Läs mer >>>
:: 2017-06-08
Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien
Läs mer >>>
:: 2017-05-17
Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor
Läs mer >>>
:: 2017-03-02
Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014
Se sammanställning >>>
:: 2017-02-15
Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013
Se rapporten >>>
:: 2017-02-07
Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst
Läs mer >>>
:: 2017-01-30
Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015
Se sammanställning >>>
:: 2017-01-26
Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark
Läs mer >>>
:: 2017-01-20
Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning
Se ny studie från Finland >>>
:: 2017-01-13
Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?
Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>
:: 2017-01-10
Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen
Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>
:: 2017-01-04
Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor
Läs mer >>>
:: 2017-01-04
Nytt rekord för höstplantering hos Södra
Läs mer >>>
Snytbagge 2005 : Skärmar
Skador av snytbagge på planterade granplantor under en högskärm av tall blir avsevärt lägre jämfört med plantering på hygge under motsvarande förhållanden. Snytbaggeskadorna tycks vara väl korrelerade till skärmens täthet. Med en skärmtäthet av 100-150 stammar/ha kan avgångarna halveras. Granskärmar verkar fungera på ett liknande sätt som tallskärmar. Problemet med dessa är dock deras bristande stabilitet mot storm och insektsskador. Om lövträd som skärmträd ger ett snytbaggeskydd återstår att undersöka.
Orsakerna till skärmarnas reduktion av snytbaggeskador har visat sig svår att fastställa och sambanden tycks vara komplicerade. Populationsstudier har visat att det absoluta antalet snytbaggar inte är lägre i måttligt täta skärmar jämfört med motsvarande hygge. Andra faktorer har därför undersökts, såsom skärmens inverkan på mikroklimatet och den eventuella extra tillgången på föda. Skillnader i mikroklimatet tycks inte heller ge någon förklaring. Denna slutsats drar vi bland annat av att plantskador inte visat sig vara korrelerade till de stora skillnader i strålning och temperatur som råder vid solbelyst respektive skuggad hyggeskant.
Skärmställning. Foto: Claes Hellqvist
I en skärmställning finns mer föda för snytbaggarna än på ett hygge. Vi har i ett modellförsök visat att man genom att tillföra extra föda i form av bark kan minska skadorna på plantorna. Därför är det troligt att tillgången på alternativ föda är viktigt för reduktionen av snytbaggeskadorna. Snytbaggar som flyger in till den färska avverkningen på våren söker sig ofta till trädkronorna på kant- eller skärmträd och äter på grenarnas bark. Detta gnag är omfattande och kan förklara en minskad betning på plantorna under den perioden. Men vi vet också att skärmarna skyddar även under andra tider på sommaren än då gnaget i kronorna sker. Således kan inte gnaget i kronorna inte ensamt förklara skärmarnas skyddande effekt.
Vi har också undersökt i vilken mån snytbaggar äter på rötter tillhörande skärmträden respektive stubbar på hyggen och i skärmar. Gnaget på rötter kan mycket väl vara den viktigaste orsaken till de minskade skadorna på plantor i skärmar. Det omfattande materialet håller nu på att utvärderas.
En viktig fråga för skogsbruket är när skärmar ska avvecklas och vilken påverkan detta får på det nya beståndet. Vi har sett att fröträdens stubbar lockar till sig en ny population av snytbaggar med omfattande skador till följd bland mindre plantor (< ca10 cm).
Tallskärm i mellersta Värmland. Foto: Claes Hellqvist
