Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Biologisk bekämpning

Med biologisk bekämpning avses vanligen bekämpning med hjälp av någon annan levande organism. Exempel på detta kan vara parasiter, sjukdomar, rovdjur eller en konkurrent. Snytbaggen har ett antal naturliga fiender men vi har idag inte kunskapen att praktiskt utnyttja någon av dessa för att minska skadorna. En tänkbar möjlighet till en mer storskalig bekämpning är att göra snytbaggens yngelmaterial, dvs stubbarna, otjänliga för snytbaggen. Detta skulle kunna åstadkommas genom att rutinmässigt förse stubbarna med pergamentsvamp i samband med avverkning. Pergamentsvampen används idag på liknande sätt för att konkurrera ut rotrötesvampar. Inom ramen för Snytbagge 2005 har försök gjorts med behandling av stubbar med pergamentsvamp. Någon minskning i produktionen av snytbaggar kunde inte påvisas, troligen troligen på grund av att svampen inte hinner etablera sig tillräckligt fort i rötterna.

Pergamentsvamp på stubbskär

Pergamentsvamp på stubbskäret

Larven hos parasitstekeln Perelitus areolatus dödar vuxna snytbaggar. Denna starkt specialiserade fiende till snytbaggen har visat sig döda en betydande andel av snytbaggarna på vissa platser.

Parasitstekeln Perelitus areolatus på snytbagge

Parasitstekeln Perelitus areolatus på snytbagge. Foto: Mats Wilhelm

Insektsparasitära nematoder (rundmaskar) används i storskaliga försök i Storbritannien och på Irland för bekämpning av snytbaggens larver och puppor i stubbrötterna. Vilken effekt som kan uppnås med denna metod är ännu osäkert. Ska populationen av snytbaggar kunna påverkas måste samordnad bekämpning göras på flertalet hyggen inom mycket stora områden. Det är också väsentligt att att vidare undersöka i vilken utsträckning den övriga marklevande markfaunan påverkas av en storskalig tillförsel av nematoder.