Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Biologisk bekämpning

Med biologisk bekämpning avses vanligen bekämpning med hjälp av någon annan levande organism. Exempel på detta kan vara parasiter, sjukdomar, rovdjur eller en konkurrent. Snytbaggen har ett antal naturliga fiender men vi har idag inte kunskapen att praktiskt utnyttja någon av dessa för att minska skadorna. En tänkbar möjlighet till en mer storskalig bekämpning är att göra snytbaggens yngelmaterial, dvs stubbarna, otjänliga för snytbaggen. Detta skulle kunna åstadkommas genom att rutinmässigt förse stubbarna med pergamentsvamp i samband med avverkning. Pergamentsvampen används idag på liknande sätt för att konkurrera ut rotrötesvampar. Inom ramen för Snytbagge 2005 har försök gjorts med behandling av stubbar med pergamentsvamp. Någon minskning i produktionen av snytbaggar kunde inte påvisas, troligen troligen på grund av att svampen inte hinner etablera sig tillräckligt fort i rötterna.

Pergamentsvamp på stubbskär

Pergamentsvamp på stubbskäret

Larven hos parasitstekeln Perelitus areolatus dödar vuxna snytbaggar. Denna starkt specialiserade fiende till snytbaggen har visat sig döda en betydande andel av snytbaggarna på vissa platser.

Parasitstekeln Perelitus areolatus på snytbagge

Parasitstekeln Perelitus areolatus på snytbagge. Foto: Mats Wilhelm

Insektsparasitära nematoder (rundmaskar) används i storskaliga försök i Storbritannien och på Irland för bekämpning av snytbaggens larver och puppor i stubbrötterna. Vilken effekt som kan uppnås med denna metod är ännu osäkert. Ska populationen av snytbaggar kunna påverkas måste samordnad bekämpning göras på flertalet hyggen inom mycket stora områden. Det är också väsentligt att att vidare undersöka i vilken utsträckning den övriga marklevande markfaunan påverkas av en storskalig tillförsel av nematoder.