Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag Forskare från bl. a. KTH och SLU visar i en ny studie att eteriska oljor från nio olika kryddväxter minskar snytbaggars ätande på behandlad barrträdsbark. Störst effekt visade extrakt av kryddnejlika, gurkmeja, ajovan (aiwain) och mejram. Testerna gjordes i laboratorium under kort tid (24 timmar), så det återstår att visa ifall sådana oljor kan användas för att minska snytbaggars skadegörelse på barrträdsplantor.

Nyplanterade barrträdsplantor dödas i stor omfattning av snytbaggars gnag på stammens bark. Tidigare var främsta motåtgärden att före plantering behandla plantorna med ett insektsgift. På senare år har giftbehandlingen succesivt ersatts med olika skyddande beläggningar på stammen. Men en bra beläggning kostar en del, så det finns ett fortsatt intresse för ytterligare alternativ.

Behandling av plantor med miljövänliga kemiska ämnen som stöter bort snytbaggarna eller stoppar dem från att äta skulle kunna vara ett alternativ. Omfattande forskning har gjorts på detta område. Främst har forskningen varit inriktad på substansgrupper med koppling till snytbaggens biologi, t ex sådana som har någon signalfunktion (se: länk 1, länk 2). I den nya studien valde forskarna att i stället testa växtsubstanser som inte alls kopplar till snytbaggen och dess miljö. Eteriska oljor från kryddväxter valdes eftersom de är kända för att ha avskräckande effekter på en rad olika insekter.

Nio torkade kryddor ingick i studien: svart kardemumma, indisk lager, gurkmeja, lager, basilika, mejram, oregano, kryddnejlika och ajovan (aiwain). Kryddorna maldes och de eteriska oljorna utvanns genom vattenångdestillation följd av extraktion med det organiska lösningsmedlet hexan. Extraktens kemiska innehåll analyserades med hjälp av gaskromatograf kopplad till masspektrometer (GC-MS). Varje extrakt testades på 40 snytbaggar, som i var sin behållare fick välja mellan att äta på en behandlad och en obehandlad yta av färsk tallbark. Mängden bark som varje snytbagge ätit på de båda jämförda ytorna mättes efter 6 och 24 timmar.

De eteriska oljorna dominerades av aromatiska föreningar och oxygenerade monoterpener. Den gnagavskräckande effekten av de olika extrakten var positivt korrelerad med totala mängden aromatiska föreningar (t. ex. tymol, eugenol, α-tumeron, β-tumeron, ar-tumeron). Generellt minskade skillnaden mellan behandling och kontroll något mellan avläsningarna vid 6 och 24 timmar. Sammantaget var den gnagavskräckande effekten starkast hos kryddnejlika, gurkmeja, ajovan och mejram.

Studien visar att eteriska oljor från kryddväxter med stort innehåll av aromatiska föreningar kan motverka gnag av snytbagge. För att denna effekt möjligen ska kunna användas för skydd av plantor så krävs bl. a. att effekten är långvarig (minst en säsong i fält) och att plantorna inte tar skada av behandlingen. Större fälttester behövs alltså för att närmare ta reda på potentialen till praktiskt skydd mot skador av snytbagge.

Se artikeln:
Azeem, M., Iqbal, Z., Emami, S.N., Nordlander, G., Nordenhem, H., Mozūratis, R., El-Seedi, H.R. & Borg-Karlson, A.K. 2020. Chemical composition and antifeedant activity of some aromatic plants against pine weevil (Hylobius abietis). Annals of Applied Biology (published online: https://doi.org/10.1111/aab.12586 )

Kontakt: Göran Nordlander, e-post Goran.Nordlander@slu.se, tel. 018-67 23 65