Aktuellt
:: 2024-04-19
Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023
Läs mer >>>
:: 2024-01-30
Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna
Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>
:: 2023-12-10
Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag Forskare från bl. a. KTH och SLU visar i en ny studie att eteriska oljor från nio olika kryddväxter minskar snytbaggars ätande på behandlad barrträdsbark. Störst effekt visade extrakt av kryddnejlika, gurkmeja, ajovan (aiwain) och mejram. Testerna gjordes i laboratorium under kort tid (24 timmar), så det återstår att visa ifall sådana oljor kan användas för att minska snytbaggars skadegörelse på barrträdsplantor.
Nyplanterade barrträdsplantor dödas i stor omfattning av snytbaggars gnag på stammens bark. Tidigare var främsta motåtgärden att före plantering behandla plantorna med ett insektsgift. På senare år har giftbehandlingen succesivt ersatts med olika skyddande beläggningar på stammen. Men en bra beläggning kostar en del, så det finns ett fortsatt intresse för ytterligare alternativ.
Behandling av plantor med miljövänliga kemiska ämnen som stöter bort snytbaggarna eller stoppar dem från att äta skulle kunna vara ett alternativ. Omfattande forskning har gjorts på detta område. Främst har forskningen varit inriktad på substansgrupper med koppling till snytbaggens biologi, t ex sådana som har någon signalfunktion (se: länk 1, länk 2). I den nya studien valde forskarna att i stället testa växtsubstanser som inte alls kopplar till snytbaggen och dess miljö. Eteriska oljor från kryddväxter valdes eftersom de är kända för att ha avskräckande effekter på en rad olika insekter.
Nio torkade kryddor ingick i studien: svart kardemumma, indisk lager, gurkmeja, lager, basilika, mejram, oregano, kryddnejlika och ajovan (aiwain). Kryddorna maldes och de eteriska oljorna utvanns genom vattenångdestillation följd av extraktion med det organiska lösningsmedlet hexan. Extraktens kemiska innehåll analyserades med hjälp av gaskromatograf kopplad till masspektrometer (GC-MS). Varje extrakt testades på 40 snytbaggar, som i var sin behållare fick välja mellan att äta på en behandlad och en obehandlad yta av färsk tallbark. Mängden bark som varje snytbagge ätit på de båda jämförda ytorna mättes efter 6 och 24 timmar.
De eteriska oljorna dominerades av aromatiska föreningar och oxygenerade monoterpener. Den gnagavskräckande effekten av de olika extrakten var positivt korrelerad med totala mängden aromatiska föreningar (t. ex. tymol, eugenol, α-tumeron, β-tumeron, ar-tumeron). Generellt minskade skillnaden mellan behandling och kontroll något mellan avläsningarna vid 6 och 24 timmar. Sammantaget var den gnagavskräckande effekten starkast hos kryddnejlika, gurkmeja, ajovan och mejram.
Studien visar att eteriska oljor från kryddväxter med stort innehåll av aromatiska föreningar kan motverka gnag av snytbagge. För att denna effekt möjligen ska kunna användas för skydd av plantor så krävs bl. a. att effekten är långvarig (minst en säsong i fält) och att plantorna inte tar skada av behandlingen. Större fälttester behövs alltså för att närmare ta reda på potentialen till praktiskt skydd mot skador av snytbagge.
Se artikeln:
Azeem, M., Iqbal, Z., Emami, S.N., Nordlander, G., Nordenhem, H., Mozūratis, R., El-Seedi, H.R. & Borg-Karlson, A.K. 2020. Chemical composition and antifeedant activity of some aromatic plants against pine weevil (Hylobius abietis). Annals of Applied Biology (published online: https://doi.org/10.1111/aab.12586 )
Kontakt: Göran Nordlander, e-post Goran.Nordlander@slu.se, tel. 018-67 23 65
