Aktuellt

:: 2017-10-20

Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland

Läs mer >>>

:: 2017-10-08

Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum

Läs mer >>>

:: 2017-09-25

Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Äggläggning

Äggläggning sker främst i rötter av färska barrträdsstubbar på hyggen men även stamdelar och grövre grenar kan utnyttjas som yngelmaterial. Stubbar på öppna hyggen ger de bästa förutsättningarna men äggläggning sker även i gallringsstubbar. Både tall- och granstubbar utnyttjas, dock med en viss preferens för tallstubbar.


Tallstubbe på nyavverkat hygge. Foto: Claes Hellqvist, SLU

De könsmogna skalbaggarna parar sig ofta och praktiskt taget under hela vegetationsperioden. Honorna börjar lägga ägg omedelbart efter svärmningen och fortsätter till augusti. Om yngelmaterialet ligger ytligt sker äggläggningen genom att honan gnager ett fint hål i barken av en rot. I hålet pressar hon sedan in ett ägg mellan den färska basten och splinten. Ägget ligger sedan kvar kvar skyddat i växtvävnaden tills larven kläcks.

Snytbaggeägg
Snytbaggeägg. Foto: Rune Axelsson

Senare tids forskning har visat att om rötterna ligger djupare ned i jorden väljer i stället snytbaggen att lägga sina ägg i jorden, en bit ifrån en lämplig rot. Det innebär att larverna själva måste söka sig fram till en rot att leva i. Rötternas tillgänglighet för larverna är beroende av hur djupt de ligger, av jordens genomtränglighet och markvattennivån. Jordart och markfuktighet är också avgörande för var snytbaggarna väljer att lägga sina ägg samt för äggöverlevnaden.

SnytbaggeäggSnytbaggeägg. Foto: Rune Axelsson

Mängden ägg som varje hona lägger beror på djurens aktivitet och näringsstatus, vilka i sin tur är påverkade av väder och olika ståndortsfaktorer. Fortplantningsaktiviteten avtar mot slutet av säsongen och i stället bygger skalbaggarna upp reservförråd i kroppen.

Äggläggande snytbaggehona
Äggläggande snytbaggehona. Teckning: Rune Axelsson