Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Äggläggning

Äggläggning sker främst i rötter av färska barrträdsstubbar på hyggen men även stamdelar och grövre grenar kan utnyttjas som yngelmaterial. Stubbar på öppna hyggen ger de bästa förutsättningarna men äggläggning sker även i gallringsstubbar. Både tall- och granstubbar utnyttjas, dock med en viss preferens för tallstubbar.


Tallstubbe på nyavverkat hygge. Foto: Claes Hellqvist, SLU

De könsmogna skalbaggarna parar sig ofta och praktiskt taget under hela vegetationsperioden. Honorna börjar lägga ägg omedelbart efter svärmningen och fortsätter till augusti. Om yngelmaterialet ligger ytligt sker äggläggningen genom att honan gnager ett fint hål i barken av en rot. I hålet pressar hon sedan in ett ägg mellan den färska basten och splinten. Ägget ligger sedan kvar kvar skyddat i växtvävnaden tills larven kläcks.

Snytbaggeägg
Snytbaggeägg. Foto: Rune Axelsson

Senare tids forskning har visat att om rötterna ligger djupare ned i jorden väljer i stället snytbaggen att lägga sina ägg i jorden, en bit ifrån en lämplig rot. Det innebär att larverna själva måste söka sig fram till en rot att leva i. Rötternas tillgänglighet för larverna är beroende av hur djupt de ligger, av jordens genomtränglighet och markvattennivån. Jordart och markfuktighet är också avgörande för var snytbaggarna väljer att lägga sina ägg samt för äggöverlevnaden.

SnytbaggeäggSnytbaggeägg. Foto: Rune Axelsson

Mängden ägg som varje hona lägger beror på djurens aktivitet och näringsstatus, vilka i sin tur är påverkade av väder och olika ståndortsfaktorer. Fortplantningsaktiviteten avtar mot slutet av säsongen och i stället bygger skalbaggarna upp reservförråd i kroppen.

Äggläggande snytbaggehona
Äggläggande snytbaggehona. Teckning: Rune Axelsson