Aktuellt

:: 2018-12-05

Snytbaggeforskare drar till Irland

Postdoktorstjänst för Frauke Fedderwitz
Läs mer >>>

:: 2018-11-15

Gnagavskräckare – revisited

Ny studie utvärderar gamla och nya data
Läs mer >>>

:: 2018-11-08

Hur mycket snytbaggegnag tål en skogsplanta?

Nytt projekt finansierat av Vetenskapsrådet
Läs mer >>>

:: 2018-10-30

Bättre skydd för barrotsplantor – arbete pågår

Läs mer >>>

:: 2018-10-26

SE-plantor mer resistenta mot snytbaggeangrepp

Läs mer >>>

:: 2018-10-15

Slutrapport från tester av plantskydd i Asa anlagda 2015

Läs rapporten >>>

:: 2018-09-18

Kemikalieinspektionen återkallar godkännandet för Merit Forest WG

Behandlade plantor får planteras t. o. m. 2018-12-19
Läs mer >>>
Se beslutsdokument >>>

:: 2018-09-13

Plantans Dagar 14-15 nov i Landskrona

Läs mer >>>

:: 2018-08-22

Prins Carl Philip får höra om snytbaggeforskning och kemikaliefri återbeskogning

Besök vid Lugnets Plantskola den 5 september
Läs mer >>>

:: 2018-06-05

Ny information om kommande förbud av imidakloprid

Läs här >>>

:: 2018-05-23

Är plantor snytbaggens favoritföda?

Ny SLU-studie avslöjar födopreferenserna
Läs mer >>>

:: 2018-05-07

Ny statistik från Skogsstyrelsen: de icke-kemiska plantskydden har klart gått om insekticiderna

Se rapporten (sid 5-6) >>>

:: 2018-05-07

Användningen av imidakloprid (verksam substans i Merit Forest WG) kommer att förbjudas

Läs mer >>>

:: 2018-03-26

Snytbaggeforskning lyfts fram i SLU-utvärdering

Läs mer >>>

:: 2018-03-14

Skogsskador 2017

Nya skogsskaderapporter från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>

:: 2018-03-13

Mindre kemikalier i skogen

Aktuell statistik från Svenska FSC
Läs mer >>>

:: 2018-03-12

Snytbaggar visade upp sig på vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala

Läs mer >>> Se film >>>

:: 2018-03-12

Olika markberednings-metoders effekter på skador av snytbagge jämförda i ny studie

Läs mer >>>

:: 2018-03-06

Från insekticider till mekaniska skydd mot snytbagge – vad händer med plantöverlevnaden?

Forskningsprojekt får anslag av Skogssällskapet
Läs mer >>>

:: 2018-02-06

Planer för ökad Conniflex-kapacitet hos Svenska Skogsplantor

Läs mer >>>

:: 2018-01-31

Forskning om snytbagge stärkt med nytillsatt tjänst vid SLU i Uppsala

Läs mer >>>

:: 2018-01-08

Höstplantering fortsätter öka i södra Sverige

Se pressmeddelande från Södra >>>
Se även tidigare forskningsresultat om snytbaggeskador vid olika planteringstidpunkter:
Tidig höstplantering på färskt hygge
Försommarplantering 3:e säsongen efter avverkning

:: 2017-10-20

Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland

Läs mer >>>

:: 2017-10-08

Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum

Läs mer >>>

:: 2017-09-25

Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbagge 2009 : Markberedning

Testning av effekter av olika markberedningsmetoder

Markberedningens effekter på snytbaggeskadorna har undersökts ingående under senare år och kunskapsläget är betydligt bättre än för 10 år sedan. Kunskaperna har däremot inte implementerats i någon större omfattning i markberedningsutrustning eller rutiner i det praktiska skogsbruket. Det visar de uppföljningar som vi gjort i samarbete med skogsbruket. Markberedningspotentialen utnyttjas bristfälligt och i många fall leder markberedningen inte till någon minskning av snytbaggeskadorna. Praktiska försök visar att det är fullt möjligt att förbättra resultatet betydligt både med konventionella metoder som harv och högläggning men också med nya metoder som inversmarkberedning och Asa-mockan.

En uppgift för programmet bör vara att bättre nå ut med den kunskap som finns om hur en idealisk markberedning ska utföras för att uppnå maximalt skydd mot snytbaggeskador. Därför tror vi att en systematisk utvärdering av olika markberedningsmetoders effekt på snytbaggeskador och överlevnad är ett sätt att föra ut våra kunskaper till praktiken och visa vilket resultat olika markberedningsmetoder leder till. En specifik markberednigsmetod kan då jämföras mot en annan, vilket tydliggör de stora skillnader som finns. En första uppgift blir att testa konventionell teknik mot nya metoder som finns under utveckling, t.ex. Inversal, inversmarkberedning, högläggning med fylljord samt planteringsmaskinerna Bräckeplanter och EcoPlanter. Resultaten publiceras och alla aktörer kan få god kunskap om vilka metoder som minskar skadorna effektivast. Det kan också leda till att nya produkter snabbt blir testade och mer kända för övriga aktörer. Forskningsresultaten kommer också att överföras till entreprenörer och maskintillverkare på ett naturligt sätt.

Samarbete vid utveckling av ny teknik för markberedning

Testerna av markberedning kan också stimulera till mer aktivt utvecklingsarbete. Den kunskap som finns om de biologiska konsekvenserna av marberedning kan överföras från forskarna till tillverkarna, medan information om möjliga tekniker kan gå den motsatta vägen. En utveckling av nya metoder har skett de senaste 10 åren, t ex inversmarkberedning och Asa-mockan. Mer kunskap behövs dock, både om effekterna för plantorna och hur metoderna kan utvecklas tekniskt. Andra idéer bör också stödjas i form av kunskapsöverföring från forskarna till tillverkare och uppfinnare. I denna process räknar vi med ett nära samarbete med SkogForsk.

Applicering av Asa-mockan för försök vid Asa försökspark. Foto: Magnus Petersson

Markberedning – vegetation

Forskningen i Snytbagge 2005 har visat att vegetations-inväxning efter markberedning har en avgörande betydelse för skyddet mot snytbagge. Dessutom ger en tät vegetation i fläckens närhet upphov till ökande skador. Idag har vi så god kunskap om hur samspelet markberedning/vegetation och snytbaggeskador fungerar att det skulle vara möjligt att utvärdera markberedning bara genom att studera förloppet av vegetationens inväxning. Vi tror oss veta att inväxningen varierar mellan ståndorter, mellan år, och mellan markberedningsmetoder. Hur och på vilket sätt är emellertid inte tillräckligt analyserat.

I ett flertal av våra tidigare utförda försök har vi registrerat täckningsgrad och dominerande art i fältskiktet nära plantorna. Materialet är digert och spänner över många år (slutet av 1980-talet till nutid) och många försöksområden. Vi har nu möjlighet att analysera hela detta stora material med avseende på markberedning och vegetationens inväxning. En sådan övergripande analys bör kunna ge svar på frågorna om vilken markberedningsmetod som ger bäst snytbaggeskydd, hur snabbt detta skydd avtar med tiden, hur stor skillnaden är mellan olika år, hur stora ståndortsvariationerna är, mm.

Harvning. Foto: Claes Hellqvist