Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Svärmning

Stubbarna utgör snytbaggarnas viktigaste yngelmaterial. Under våren lockar doften från färska barrträdsstubbar och hyggesavfall snytbaggarna till hygget. Mängden stubbar avgör till stor del hur många snytbaggar som senare kommer att utvecklas på hygget.


Flygande snytbagge. Foto: Niklas Björklund

Snytbaggarna har sin flygperiod, svärmning, i maj-juni när det är varmt (minst 18 grader) och vindarna svaga. De flyger då från de två eller tre år gamla hyggena där de kläckts och landar på färska hyggen. Med vindens hjälp kan snytbaggarna flyga flera mil under svärmningen. Normalt flyger de oftast kortare sträckor och söker sig till en yngelplats som ligger så nära som möjligt.

Parande snytbaggar
Parande snytbaggar. Foto: Niklas Björklund

När de flygande djuren känner doften från färska stubbar vänder de mot vinden och söker sig nedåt. De hamnar då ofta i närheten av lämpliga äggläggningsplatser. Ibland kan dock dofterna leda dem fel och de landar på färska sågspånshögar vid sågverk eller på ett nyuppfört trähus. Svärmningen är koncentrerad till en relativt kort period om 2-3 veckor.

Snytbagge på väg att lyfta
Snytbagge på väg att lyfta. Foto: Claes Hellqvist

När de landat på ett lämpligt hygge tillbakabildas flygmuskulaturen och snytbaggarna förflyttar sig gående för att söka föda och äggläggningsplatser. De honor som landat på hygget har som regel mogna ägg i äggstockarna och kan direkt efter landning på hygget påbörja äggläggningen.

Färskt hygge med lämpliga snytbaggestubbar
Färskt hygge med lämpliga snytbaggestubbar.
Foto: Claes Hellqvist