Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Svärmning

Stubbarna utgör snytbaggarnas viktigaste yngelmaterial. Under våren lockar doften från färska barrträdsstubbar och hyggesavfall snytbaggarna till hygget. Mängden stubbar avgör till stor del hur många snytbaggar som senare kommer att utvecklas på hygget.


Flygande snytbagge. Foto: Niklas Björklund

Snytbaggarna har sin flygperiod, svärmning, i maj-juni när det är varmt (minst 18 grader) och vindarna svaga. De flyger då från de två eller tre år gamla hyggena där de kläckts och landar på färska hyggen. Med vindens hjälp kan snytbaggarna flyga flera mil under svärmningen. Normalt flyger de oftast kortare sträckor och söker sig till en yngelplats som ligger så nära som möjligt.

Parande snytbaggar
Parande snytbaggar. Foto: Niklas Björklund

När de flygande djuren känner doften från färska stubbar vänder de mot vinden och söker sig nedåt. De hamnar då ofta i närheten av lämpliga äggläggningsplatser. Ibland kan dock dofterna leda dem fel och de landar på färska sågspånshögar vid sågverk eller på ett nyuppfört trähus. Svärmningen är koncentrerad till en relativt kort period om 2-3 veckor.

Snytbagge på väg att lyfta
Snytbagge på väg att lyfta. Foto: Claes Hellqvist

När de landat på ett lämpligt hygge tillbakabildas flygmuskulaturen och snytbaggarna förflyttar sig gående för att söka föda och äggläggningsplatser. De honor som landat på hygget har som regel mogna ägg i äggstockarna och kan direkt efter landning på hygget påbörja äggläggningen.

Färskt hygge med lämpliga snytbaggestubbar
Färskt hygge med lämpliga snytbaggestubbar.
Foto: Claes Hellqvist