Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Näringsgnag

De snytbaggar som landar på hygget använder både lukt- och synstimuli för att orientera sig till plantorna. Gnag sker på både bärris och en rad olika trädslag men det finns en klar preferens för barrträd, där snytbaggarna äter tunn bark på plantor, rötter och grenar. Ett visst gnag sker även på rötter och grenar av tall och gran. Man har beräknat att en snytbagge i genomsnitt konsumerar 20 mm2 bark per dygn.

Snytbaggegnag på granplanta

Snytbaggegnag på granplanta. Foto: Claes Hellqvist

Förutom detta första vår-försommargnag av föräldradjuren under äggläggningsfasen förekommer senare två tydliga gnagperioder. Det ena är det höstgnag som nykläckta ungskalbaggar gör under den andra hösten. Den tredje tydliga gnagtoppen på hygget inträffar på våren innan föräldradjur och ungskalbaggar lämnar hygget för svärmning.

Näringsgnagande snytbagge

Näringsgnagande snytbagge.
Filmklipp (Quick-time movie, 9.7 MB): Fotograf: Niklas Björklund