Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Plantstorlek och planttyp

Stora plantor hittas lättare och angrips oftast mer än små. De små plantorna är dock mer känsliga för snytbaggegnag och endast ett par bett kan ge dödliga skador. Vid rothalsdiametrar uppåt 9-10 mm krävs mycket kraftiga skador för att plantan ska dö (se figur nedan). Ett omfattande snytbaggegnag leder ofta till ringbarkning vilket medför att ledningsbanorna i kambiet förstörs och plantan dör. Skadorna leder även till uttorkning genom sårskadorna och blockering av vattentransporten.

Samband rothalsdiameter mot sannolikhet för snytbaggeskador

Sannolikhet för avgång p.g.a. snytbagge – effekt av rothalsdiameter och markberedning. ”Snytbaggemodellen”, (Nilsson och Örlander)

Under de senaste åren har också nya skogsodlingssystem med dels extra grova barrotsplantor, dels små täckrotsplantor (miniplantor) utvecklats. De grova barrotsplantorna är tänkta för vegetationsrika marker i södra Sverige med högt snytbaggetryck. De små miniplantorna är tänkta mer för de norra och mellersta delarna av landet och på hyggen med bra markberedning. Dessa plantor drabbas i mycket liten utsträckning av snytbaggeskador under det första året. Under följande år kan man förvänta sig ett successivt avtagande snytbaggeangrepp samtidigt som miniplantan har etablerat sig väl.

miniplanta av gran

Miniplanta av gran. Foto: Claes Hellqvist

Försök har visat att sticklingar av gran klarar snytbaggeangrepp bättre än täckrotsplantor med samma stambasdiameter. En förklaring till detta kan vara att barken ofta är grövre på sticklingar och det kan finnas skillnader i barkkemin. En annan tänkbar orsak kan vara att sticklingar ofta har mer kvarsittande barr längs hela stammen.

Nya försök med olika kloner av gran tyder också på att det finns en genetisk komponent som förklarar varför vissa plantor angrips mer än andra. Försöken visade att resistens mot snytbagge kan vara en faktor att ta hänsyn till i skogsträdsförädlingen.

Stor barrotsplanta efter en säsong i fält. Foto: Claes Hellqvist, SLU