Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Plantstorlek och planttyp

Stora plantor hittas lättare och angrips oftast mer än små. De små plantorna är dock mer känsliga för snytbaggegnag och endast ett par bett kan ge dödliga skador. Vid rothalsdiametrar uppåt 9-10 mm krävs mycket kraftiga skador för att plantan ska dö (se figur nedan). Ett omfattande snytbaggegnag leder ofta till ringbarkning vilket medför att ledningsbanorna i kambiet förstörs och plantan dör. Skadorna leder även till uttorkning genom sårskadorna och blockering av vattentransporten.

Samband rothalsdiameter mot sannolikhet för snytbaggeskador

Sannolikhet för avgång p.g.a. snytbagge – effekt av rothalsdiameter och markberedning. ”Snytbaggemodellen”, (Nilsson och Örlander)

Under de senaste åren har också nya skogsodlingssystem med dels extra grova barrotsplantor, dels små täckrotsplantor (miniplantor) utvecklats. De grova barrotsplantorna är tänkta för vegetationsrika marker i södra Sverige med högt snytbaggetryck. De små miniplantorna är tänkta mer för de norra och mellersta delarna av landet och på hyggen med bra markberedning. Dessa plantor drabbas i mycket liten utsträckning av snytbaggeskador under det första året. Under följande år kan man förvänta sig ett successivt avtagande snytbaggeangrepp samtidigt som miniplantan har etablerat sig väl.

miniplanta av gran

Miniplanta av gran. Foto: Claes Hellqvist

Försök har visat att sticklingar av gran klarar snytbaggeangrepp bättre än täckrotsplantor med samma stambasdiameter. En förklaring till detta kan vara att barken ofta är grövre på sticklingar och det kan finnas skillnader i barkkemin. En annan tänkbar orsak kan vara att sticklingar ofta har mer kvarsittande barr längs hela stammen.

Nya försök med olika kloner av gran tyder också på att det finns en genetisk komponent som förklarar varför vissa plantor angrips mer än andra. Försöken visade att resistens mot snytbagge kan vara en faktor att ta hänsyn till i skogsträdsförädlingen.

Stor barrotsplanta efter en säsong i fält. Foto: Claes Hellqvist, SLU