Aktuellt
:: 2024-04-19
Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023
Läs mer >>>
:: 2024-01-30
Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna
Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>
:: 2023-12-10
Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Barriärskydd
Ett barriärskydd är ett skydd som fysiskt hindrar snytbaggen från att ta sig fram till och gnaga på plantans stam (det bildas en barriär mellan plantan och snytbaggen). Barriärskyddens effekt kan åstadkommas genom att de t.ex.:
- har någon typ av brätte längst upp som hindrar snytbaggarna att nå plantan
- har en yta eller material som snytbaggen har svårt att klättra på och ta sig fram till plantan
- sluter tätt längst upp så att det är omöjligt för snytbaggarna att nå den nedre delen av stammen
Om ett barriärskydd är rätt utformat och applicerat så ger det ett bra skydd mot snytbaggegnag så länge det är oskadat. Det stora problemet med denna typ av skydd är höga kostnader vid applicering och plantering. Skyddens nedbrytningstakt är också svår att styra. En alltför snabb nedbrytning ger dåligt skydd mot snytbaggegnag medan en långsam nedbrytning i fält ökar risken för att plantor skadas (strangulering, försämrad rotutveckling).
Teno-kragen, det första barriärskyddet. Foto: Claes Hellqvist, SLU
Det första "moderna" barriärskyddet utvecklades av forskare vid institutionen för skogsföryngring, SLU, som studerade snytbaggars förmåga att klättra på skydd av olika utformning. Detta arbete ledde fram till utvecklandet av TENO-kragen i början av 1980-talet. Ett brätte längst upp hindrade snytbaggen att nå plantan. Något senare lanserades även andra typer av barriärskydd (se bild längst ned). Flera av skydden uppvisade relativt goda skyddsegenskaper men tidsåtgången för applicering och merkostnaderna gjorde att skydden endast fick en begränsad praktisk användning.
Efter lanseringen av permetrin i början av 1980-talet upphörde under några år utvecklingen av mekaniska skydd helt. När permetrinanvändningen alltmer började att ifrågasättas och kemikalieinspektionen 1992 aviserade ett förbud mot användning av permetrin i skogsbruket tog utvecklingen av alternativ fart igen. Skogsbrukets plantkommitté tog 1993 initiativ till ett möte för att locka nya och gamla intressenter att satsa på utvecklingen av mekaniska skydd. I samband med detta togs också fram en kravspecifikation för mekaniska skydd. I denna satsning ingick också en utvärdering av skydden i fält. Detta har från 1994 därefter gjorts vid Asa försökspark.
Snäppskyddet. Foto: Claes Hellqvist, SLU
En barriär runt plantan i form av t. ex. en hylsa eller liknande gör det svårt eller helst omöjligt för snytbaggen att krypa över skyddet. Material som använts är mestadels plast eller papper. Nedbrytningen av skydden bör ske med en hastighet som gör att de skyddar i 2-3 år och sedan faller isär, för att inte hindra plantans vidare tillväxt. Skydden ska alltså inte behöva plockas bort manuellt.
Läs mer om några av barriärskydden nedan:
HelAst Bio
Hylostop
KANT-skyddet
Snäppskyddet
Några exempel på de mekaniska skydd som utvecklats under 1990- och början av 2000-talet. För de flesta har tillverkningen idag upphört
 |
 |
 |
| TENO-kragen |
PUM |
BEMA |
 |
 |
 |
| Plantstrumpan |
Plantstruten |
Flockade plantor |
Några exempel på de tidigaste mekaniska skydden. Inget av dessa skydd är idag längre i praktiskt bruk.
