Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbagge 2005 : Sticklingar och resistens

Resultat från tidigare undersökningar tyder på att sticklingar klarar sig bättre från snytbaggeangrepp än fröplantor. Detta kan ha olika orsaker, t ex

1) att sticklingarna har bättre växtkraft och tål skadorna bättre,
2) att sticklingarnas annorlunda morfologi (barkstruktur, barr på stammen) gör snytbaggarna mindre benägna att gnaga eller
3) att de kloner som använts har haft en nedärvd resistens mot snytbaggeangrepp.

I ett fältförsök med 52 olika grankloner var det stora skillnader mellan klonerna i hur mycket de blev angripna av snytbaggen. Detta tyder på att det kan finnas en genetiskt betingad resistens mot angrepp. Fortsatta försök har tyvärr fördröjts på grund av svårigheterna att få fram lämpligt klonmaterial.


Klonsticklingar av gran. Foto: Claes Hellqvist