Aktuellt

:: 2017-10-20

Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland

Läs mer >>>

:: 2017-10-08

Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum

Läs mer >>>

:: 2017-09-25

Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Svarta bastborrar

Allt fler barrträdsplantor verkar bli dödade av svarta bastborrar. Skadorna kan vara svåra att upptäcka eftersom de små skalbaggarna gnager dolda i plantornas rötter och stambas. Situationen bör följas framöver, särskilt då icke-kemiska skydd mot snytbagge nu används i allt högre utsträckning.



Svart granbastborre. Bild från Iconographia coleoptorum poloniae

Nyplanterade barrträdsplantor kan drabbas av en rad olika skadegörare. Vid sidan av snytbagge orsakas de svåraste insektsskadorna av svarta granbastborrar. Tidigare har dessa skador främst setts som ett problem på lite äldre granplanteringar i mellersta Norrland. Under de senaste åren har vi dock sett en ökning av bastborreskador i granplanteringar längre söderut.

Att skador av svarta bastborrar lokalt kan vara ett problem är känt sedan länge. I en uppföljning av skador som gjordes i Värmland och Medelpad på 1980-talet konstaterades omfattande skador på 4-6 år gamla hyggen planterade med gran. Skadorna var vanligare på frisk mark än på torr eller fuktig och mer omfattande inom det nordligare området.

Vi har nyligen i flera försök i Mellansverige återfunnit bastborreangripna plantor på ett par år gamla hyggen, oftast med riklig vegetation på frisk mark. Det har också nyligen observerats omfattande bastborreskador på granplantor i Småland.
Vi vet idag inte orsaken till den iakttagna ökningen av bastborreskador i Mellansverige. De svarta bastborrarna är mycket vanliga i större delen av landet, så det handlar kanske mer om förändrad risk att planterade plantor angrips än att bastborrarna blivit mer talrika. Utvecklingen bör studeras och följas framöver, inte minst eftersom giftbehandling av plantor mot snytbagge succesivt håller på att fasas ut till förmån för icke-kemiska skydd, som sannolikt har begränsad effekt mot bastborrar.

Skadorna liknar snytbaggens

I många fall kan det vara svårt att skilja på angrepp av snytbagge och bastborre. Mycket ofta är en bastborredödad planta även angripen av snytbagge. Skador av svart bastborre kan vara svåra att upptäcka eftersom de oftast inte är synliga på ovanjordsdelen av plantan. Det första tecknet på angrepp av bastborrar brukar vara att plantan gulnar. Därför kan skadan ibland också förväxlas med en torkskada. Man bör därför alltid dra upp plantan och undersöka rothals och rötter. Angreppet skiljer sig från snytbaggens fläckvisa gnag högre upp på stammen genom att den nästan alltid äter av barken på plantans rötter och vid rothalsen. Gnaget är ofta djupare än snytbaggens och gnaggången kan skära in i veden. Ibland återstår bara huvudroten när man rycker upp den döda plantan (se bild).

Ett stort problem är att skadorna kan dyka upp efter den återväxtkontroll som görs efter två år. En föryngring som vid inspektion efter två säsonger ser ut att ha klarat sig från allvarligare snytbaggeskador kan ett par år senare ha fått svåra bastborreskador.

Fakta om svarta bastborrar

När vi talar om svarta bastborrar så handlar det egentligen om två olika arter, svarta granbastborren (Hylastes cunicularius) och svarta tallbastborren (Hylastes brunneus) med likartad biologi. Båda arterna är mycket vanliga i barrskog över hela landet. Den ena arten utvecklas i stubbar och rötter av gran och den andra i tall. De två arterna har likartat utseende, är matt svarta, 4 mm långa, jämnbreda och långsträckta.

Biologin för svarta bastborrar har mycket gemensamt med snytbaggens. Svarta bastborrarna svärmar liksom snytbaggen under maj-juni men svärmningen kan fortgå under hela sommaren. Båda arterna lägger ägg på ungefär samma ställen som snytbaggen, främst i stubbar och döende rötter. I motsats till snytbaggen som vanligen bara lägger ägg i nyavverkade stubbar kan svarta bastborrar föröka sig i stubbrötter flera år efter avverkning. Honan lägger äggen i en modergång under barken och larverna äter i barken under sommaren och hösten och övervintrar. Följande sommar sker förpuppning och den nya generationen svarta bastborrar kläcks. I gynnsamma lägen kan larvutvecklingen hinnas med under en säsong men i norra Sverige kan utvecklingen ta några år. Den nya generationen bastborrar näringsgnager på barrträdsbark, bl.a. på rötter och nedersta delen av stammen på plantor.

Rapportera skador

Om du hittar plantor som du misstänker är skadade eller dödade av svart bastborre och vill få det bekräftat så kan du ta en bild och maila oss (Ake.Lindelow@slu.se). Du kan också registrera skadan i Skogsskada. Genom detta kan vi öka kunskapen om skador av svarta bastborrar och hur utbredda skadorna är.

Granbastborre (Hylastes cunicularius) i modergång med ägg

Granbastborre (Hylastes cunicularius) i modergång med ägg. Foto: Rune Axelsson

Snytbaggar (ovan jord) och svarta bastborrar (under jord) på en planta
Snytbaggar (ovan jord) och svarta bastborrar (under jord) på en planta. Foto: Rune Axelsson

Bastborredödade tallplantor i norra Sverige

Bastborredödade tallplantor i norra Sverige. Lägg märke till att både huvudrot och de flesta sidorötterna är helt ringbarkade. Foto: Claes Hellqvist

Granplantor, angripna eller dödade av bastborreskador

Granplantor, angripna eller dödade av bastborreskador. Medelpad hösten 2010. Foto: Claes Hellqvist

[Fler bilder på skador av svarta bastborrar]