Aktuellt
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Medel att söka för forskning om skogsplantor
Läs mer >>>
:: 2018-12-05
Snytbaggeforskare drar till Irland
Postdoktorstjänst för Frauke Fedderwitz
Läs mer >>>
:: 2018-11-15
Gnagavskräckare – revisited
Ny studie utvärderar gamla och nya data
Läs mer >>>
:: 2018-11-08
Hur mycket snytbaggegnag tål en skogsplanta?
Nytt projekt finansierat av Vetenskapsrådet
Läs mer >>>
:: 2018-10-30
Bättre skydd för barrotsplantor – arbete pågår
Läs mer >>>
:: 2018-10-26
SE-plantor mer resistenta mot snytbaggeangrepp
Läs mer >>>
:: 2018-10-15
Slutrapport från tester av plantskydd i Asa anlagda 2015
Läs rapporten >>>
:: 2018-09-18
Kemikalieinspektionen återkallar godkännandet för Merit Forest WG
Behandlade plantor får planteras t. o. m. 2018-12-19
Läs mer >>>
Se beslutsdokument >>>
:: 2018-09-13
Plantans Dagar 14-15 nov i Landskrona
Läs mer >>>
:: 2018-08-22
Prins Carl Philip får höra om snytbaggeforskning och kemikaliefri återbeskogning
Besök vid Lugnets Plantskola den 5 september
Läs mer >>>
:: 2018-06-05
Ny information om kommande förbud av imidakloprid
Läs här >>>
:: 2018-05-23
Är plantor snytbaggens favoritföda?
Ny SLU-studie avslöjar födopreferenserna
Läs mer >>>
:: 2018-05-07
Ny statistik från Skogsstyrelsen: de icke-kemiska plantskydden har klart gått om insekticiderna
Se rapporten (sid 5-6) >>>
:: 2018-05-07
Användningen av imidakloprid (verksam substans i Merit Forest WG) kommer att förbjudas
Läs mer >>>
:: 2018-03-26
Snytbaggeforskning lyfts fram i SLU-utvärdering
Läs mer >>>
:: 2018-03-14
Skogsskador 2017
Nya skogsskaderapporter från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2018-03-13
Mindre kemikalier i skogen
Aktuell statistik från Svenska FSC
Läs mer >>>
:: 2018-03-12
Snytbaggar visade upp sig på vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2018-03-12
Olika markberednings-metoders effekter på skador av snytbagge jämförda i ny studie
Läs mer >>>
:: 2018-03-06
Från insekticider till mekaniska skydd mot snytbagge – vad händer med plantöverlevnaden?
Forskningsprojekt får anslag av Skogssällskapet
Läs mer >>>
:: 2018-02-06
Planer för ökad Conniflex-kapacitet hos Svenska Skogsplantor
Läs mer >>>
:: 2018-01-31
Forskning om snytbagge stärkt med nytillsatt tjänst vid SLU i Uppsala
Läs mer >>>
:: 2018-01-08
Höstplantering fortsätter öka i södra Sverige
Se pressmeddelande från Södra >>>
Se även tidigare forskningsresultat om snytbaggeskador vid olika planteringstidpunkter:
Tidig höstplantering på färskt hygge
Försommarplantering 3:e säsongen efter avverkning
:: 2017-10-20
Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland
Läs mer >>>
:: 2017-10-08
Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum
Läs mer >>>
:: 2017-09-25
Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor
Läs mer >>>
:: 2017-06-27
Claes Hellqvist går i pension
Läs mer >>>
:: 2017-06-08
Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien
Läs mer >>>
:: 2017-05-17
Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor
Läs mer >>>
:: 2017-03-02
Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014
Se sammanställning >>>
:: 2017-02-15
Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013
Se rapporten >>>
:: 2017-02-07
Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst
Läs mer >>>
:: 2017-01-30
Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015
Se sammanställning >>>
:: 2017-01-26
Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark
Läs mer >>>
:: 2017-01-20
Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning
Se ny studie från Finland >>>
:: 2017-01-13
Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?
Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>
:: 2017-01-10
Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen
Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>
:: 2017-01-04
Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor
Läs mer >>>
:: 2017-01-04
Nytt rekord för höstplantering hos Södra
Läs mer >>>
Snytbaggens biologi
Snytbaggeproblemet är ett resultat av trakthyggesbruket, dvs kalavverkning med efterföljande plantering. Hyggesdoften lockar flygande snytbaggar till platsen, de färska stubbarna utgör yngelplatser och nysatta plantor tjänar som föda för snytbaggarna. En del av dessa baggar finns kvar på hygget även under andra sommaren medan larverna utvecklas i stubbarnas rötter.
Snytbaggens livscykel i Götaland och större delen av Svealand, där generationstiden normalt är två år. De gröna och gula fälten repre-senterar antalet fullbildade skalbaggar. Dessa behöver dock inte vara aktiva hela tiden, utan kan till en del ligga i vintervila under höst och tidig vår. Det gäller särskilt den nya generationen ung-skalbaggar, där många kan stanna kvar i puppkammaren efter kläckning och krypa fram först följande vår (original: Claes Hellqvist & Göran Nordlander). (stor bild).
Utvecklingstiden varierar med hyggets geografiska läge och stubbens exponering, från drygt ett år i södra Sverige (dvs. unga baggar kryper fram andra hösten efter avverkningen) till mer än tre år längst i norr. Man kan därför få skador på plantorna under flera år efter avverkningen. Ofta kan man dock urskilja några tydliga skadeperioder, där försommargnaget första året och höstgnaget året därpå ofta är värst. Vidare vet man bland annat att snytbaggen kan flyga långt (flera mil) men bara under en kort tid på försommaren. Snytbaggarna äter på många hyggesväxter men föredrar barrträdsplantor.
Nyplanterat hygge i södra Dalarna. Foto: Claes Hellqvist
