Aktuellt

:: 2017-10-20

Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland

Läs mer >>>

:: 2017-10-08

Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum

Läs mer >>>

:: 2017-09-25

Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbaggens biologi

Snytbaggeproblemet är ett resultat av trakthyggesbruket, dvs kalavverkning med efterföljande plantering. Hyggesdoften lockar flygande snytbaggar till platsen, de färska stubbarna utgör yngelplatser och nysatta plantor tjänar som föda för snytbaggarna. En del av dessa baggar finns kvar på hygget även under andra sommaren medan larverna utvecklas i stubbarnas rötter.
Snytbaggens biologi

Snytbaggens livscykel i Götaland och större delen av Svealand, där generationstiden normalt är två år. De gröna och gula fälten repre-senterar antalet fullbildade skalbaggar. Dessa behöver dock inte vara aktiva hela tiden, utan kan till en del ligga i vintervila under höst och tidig vår. Det gäller särskilt den nya generationen ung-skalbaggar, där många kan stanna kvar i puppkammaren efter kläckning och krypa fram först följande vår (original: Claes Hellqvist & Göran Nordlander). (stor bild).

Utvecklingstiden varierar med hyggets geografiska läge och stubbens exponering, från drygt ett år i södra Sverige (dvs. unga baggar kryper fram andra hösten efter avverkningen) till mer än tre år längst i norr. Man kan därför få skador på plantorna under flera år efter avverkningen. Ofta kan man dock urskilja några tydliga skadeperioder, där försommargnaget första året och höstgnaget året därpå ofta är värst. Vidare vet man bland annat att snytbaggen kan flyga långt (flera mil) men bara under en kort tid på försommaren. Snytbaggarna äter på många hyggesväxter men föredrar barrträdsplantor.

Nyplanterat hygge i södra Dalarna
Nyplanterat hygge i södra Dalarna. Foto: Claes Hellqvist