Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbaggens biologi

Snytbaggeproblemet är ett resultat av trakthyggesbruket, dvs kalavverkning med efterföljande plantering. Hyggesdoften lockar flygande snytbaggar till platsen, de färska stubbarna utgör yngelplatser och nysatta plantor tjänar som föda för snytbaggarna. En del av dessa baggar finns kvar på hygget även under andra sommaren medan larverna utvecklas i stubbarnas rötter.
Snytbaggens biologi

Snytbaggens livscykel i Götaland och större delen av Svealand, där generationstiden normalt är två år. De gröna och gula fälten repre-senterar antalet fullbildade skalbaggar. Dessa behöver dock inte vara aktiva hela tiden, utan kan till en del ligga i vintervila under höst och tidig vår. Det gäller särskilt den nya generationen ung-skalbaggar, där många kan stanna kvar i puppkammaren efter kläckning och krypa fram först följande vår (original: Claes Hellqvist & Göran Nordlander). (stor bild).

Utvecklingstiden varierar med hyggets geografiska läge och stubbens exponering, från drygt ett år i södra Sverige (dvs. unga baggar kryper fram andra hösten efter avverkningen) till mer än tre år längst i norr. Man kan därför få skador på plantorna under flera år efter avverkningen. Ofta kan man dock urskilja några tydliga skadeperioder, där försommargnaget första året och höstgnaget året därpå ofta är värst. Vidare vet man bland annat att snytbaggen kan flyga långt (flera mil) men bara under en kort tid på försommaren. Snytbaggarna äter på många hyggesväxter men föredrar barrträdsplantor.

Nyplanterat hygge i södra Dalarna
Nyplanterat hygge i södra Dalarna. Foto: Claes Hellqvist