Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbaggeprogrammet

8. Skaderisk och interaktioner med andra organismer

En av de största olösta frågorna beträffande snytbaggen är vilka faktorer som orsakar de stora variationerna i skadenivå mellan och inom hyggen. Kan vi lära mer om detta så öppnas nya möjligheter att mer precist förutsäga risken för skador. Goda förutsägelser ger i sin tur bättre underlag för differentiering av åtgärderna mot snytbagge.

(8.1) Data insamlade de senaste åren i olika undersökningar kan efter analys ge nya insikter om skadornas fördelning i förhållande till bl. a. geografisk belägenhet och olika ståndortsfaktorer. En del av materialet kommer ifrån en ingående riskuppskattningsstudie på 19 hyggen i södra och mellersta Sverige, där vi genomfört upprepade fällfångster av snytbaggar och mätt gnaget på plantor på olika delar av hyggena. En annan del av datamaterialet kommer från skadeinventeringar på 148 hyggen i norra och 375 i södra Sverige (det senare i samarbete med Skogsstyrelsen). De mönster och samband som analyserna indikerar kan generera nya hypoteser om orsakssammanhang, som kan testas i efterföljande studier. [Göran Nordlander, Niklas Björklund, Claes Hellqvist, Carina Härlin]

(8.2) Vi har nyligen gjort observationer i fält som lett fram till nya idéer om vad som kan orsaka variationer i skaderisk inom hyggen. Det handlar om snytbaggens interaktioner med andra organismer på och i den markmiljö där de uppehåller sig. Snytbaggarna rör sig över stora områden på hyggena för att söka partner, lämpligt material för äggläggning samt föda. De går på markytan och de tar sig fram genom förna och humus. I denna markmiljö finns också andra organismer som kan påverka var snytbaggarna kommer att uppehålla sig. Främst är det olika myror som genom sitt stora antal och aggressivitet är kända för stor påverkan på den rumsliga fördelningen av andra insekter. Exempelvis är det påvisat att stackmyror starkt påverkar fördelningen av jordlöpare i skogsmark. Väl bepansrade skalbaggar som jordlöpare och snytbaggar blir inte dödade av myrorna utan det är mer en fråga om att myrornas ständiga angrepp kan få skalbaggarna att lämna de områden där myror är talrika. Hur stark en sådan interaktionseffekt kan vara för snytbaggens del är inte känt. Vi förväntar att studier av sådana interaktioner och deras samband med olika hyggesegenskaper kan vara en nyckel till förståelsen av hittills oförklarade stora skillnader i skadenivå mellan hyggen. Därför vill vi satsa på en ny doktorand som ska arbeta med detta område. [Göran Nordlander, Vitezslav Manak, Niklas Björklund, Henrik Nordenhem]

(8.3) Det finns även en rad organismer som är direkta fiender till snytbaggen i dess olika livsstadier. Dessa är mestadels lite studerade, främst med undantag av vissa nematoder (rundmaskar) som huvudsakligen angriper puppor och larver. Nematoderna studeras intensivt på Irland och i Storbritannien och vi följer vad forskningen där kommer fram till. Beträffande naturliga fiender kommer Snytbaggeprogrammet att ha en beredskap att identifiera intressanta områden med möjliga tillämpningar och vid behov initiera nya studier. [Helena Bylund, Göran Nordlander]


Övriga forskningsområden

1. Beslutsstöd, information och utbildning
2. Robusta åtgärdssystem
3. Åtgärder i Norrland
4. Plantskydd – testning och utveckling
5. Planteringspunkt och ny markberedningsteknik
6. Tidpunkt för plantering
7. Plantegenskaper
8. Skaderisk och interaktioner med andra organismer

Projektstruktur och projektledning


LADDA NER HELA SNYTBAGGEPROGRAMMET (PDF)