Aktuellt

:: 2017-10-20

Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland

Läs mer >>>

:: 2017-10-08

Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum

Läs mer >>>

:: 2017-09-25

Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

De 50 vanligaste frågorna om snytbaggen

Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna vi får om snytbaggen och snytbaggeåtgärder. Om du inte hittar svar på din fråga här eller på någon av de övriga sidorna på Snytbagge-hemsidan så kan du skicka din fråga till någon av oss forskare via vårt Frågeformulär


Klicka på frågorna för att öppna och stänga. Besvarade frågor är grönmarkerade.

1. Om man väljer att sätta bara obehandlade plantor, hur länge måste man då vänta med att plantera för att inte riskera att plantorna blir uppätna?

Eftersom snytbaggen i stora delar av landet har en tvåårig utveckling bör man vänta till den nya generationen snytbaggar har lämnat hygget under våren-försommaren två år efter avverkning. Risken är dock inte helt över efter dessa två år. I en del stubbar kommer ägg att läggas även under den andra sommaren och den nya generationen snytbaggar härifrån kläcks med ett års fördröjning. I skuggiga lägen på hygget, i exempelvis nordsluttningar, kan det förekomma att man får en utveckling med ett års fördröjning.

Läs mer om gnagperioder och skaderisker. / CHe

2. Hur gammal blir en snytbagge?

På vårt lab har vi haft snytbaggar som blivit fyra år gamla. I naturen är nog inte detta så vanligt men upprepad äggläggning i stubbarna några år efter avverkning tyder på att många föräldradjur överlever minst två år på hygget. En liten andel djur lever kanske kvar ytterligare något år. Vi hittar ibland på äldre hyggen nästan helt svarta snytaggar där all gul behåring nötts bort. Dessa djur är säkert minst två år gamla, kanske tre. / CHe

3. Varför kan man inte fånga alla snytbaggar på ett hygge i några fällor?

Barrträdens doftämnen (monoterpener) kan användas för att fånga snytbaggar i fällor. Sådan fällfångst kan vara användbar för uppskattning av populationsstorlek. Däremot skulle arbetsinsatsen bli alldeles för stor om man försöka använda fällfångst som bekämpningsåtgärd. Snytbaggarna rör sig inom ett rätt begränsat område på hygget varför det skulle krävas väldigt många fällor för att påtagligt reducera populationen. / CHe

4. Kommer vi att klara snytbaggeskadorna utan insektsgifter?

Idag finns för täckrotsplantor av gran flera mekaniska skydd med en minst lika bra skyddseffekt som för insekticider. Några av dem ger också skydd under det andra året. För små tallplantor och barrotsplantor av gran har utvecklingen dock inte kommit lika långt. Förutom att skydda plantorna finns också en viss utvecklingspotetial vad gäller markberedning, plantkvalitet mm. /CHe

5. Skulle man inte kunna locka flygande snytbaggar till något annat än ett hygge?

Jo, men inte i tillräcklig omfattning. Varje år under snytbaggarnas svärmning lockas miljontals snytbaggar till sågverkens spånfickor av lukten av nysågat virke. De tror att det är ett nyavverkat hygge de landat på. När de märker att de "blivit lurade" så flyger de ganska omgående vidare. Även om vi på sågverk eller med hjälp av stora artificiella doftkällor på något sätt skulle kunna fånga och oskadliggöra alla dessa djur så utgör de bara en bråkdel av alla snytbaggar som svärmar. / CHe

6. Bits de inte?

Visst kan de bitas lite grand men aldrig så hårt att det går hål på huden. Likaså kan de nypa sig fast ordentligt med alla sex benen. Fotlederna på alla ben är försedda med styva klor, hår och borst som möjliggör detta (se bilderna nedan, foto från Pest and Diseases Image Library, Bugwood.org) / CHe

7. Om man har en bra idé på ett plantskydd, vart vänder man sig då?

Vid Asa försökspark har man sedan början av 1990-talet utvärderat en lång rad olika snytbaggeskydd. Testerna ger besked om vilka skydd som har en utvecklingspotential och vilka som inte har det. Om du har ett skydd som du skulle vilja testa kan du vända dig till Carina Härlin som idag ansvarar för testningen av mekaniska skydd. På vår publikationssida hittar du rapporter från de senaste årens tester. / CHe

8. Skulle man inte kunna plantera innan man avverkar skogen?

I teorin skulle man antagligen kunna klara snytbaggeproblemet helt om plantering innan avverkning praktiskt kunde lösas. Tyvärr är nog denna metod av skogsföryngring mycket svår att genomföra, både ekonomiskt och biologiskt. Maskinell markberedning kan knappast göras vilket försvårar etableringen för de satta plantorna. I samband med avverkning kommer troligen många plantor att köras över eller täckas med ris och hyggesavfall.

9. Hur lång skyddseffekt har de mekaniska skydden jämfört med insekticider?

De flesta av de insekticider som har varit i bruk under de senaste 20 åren ger eller har gett ett gott skydd under det första året. Därefter har skyddseffekten snabbt klingat av och i södra Sverige har man därför ofta valt att ombehandla plantorna i fält. Flera av de mekaniska skydden har en längre skyddseffekt än insekticider. Conniflex anses t.ex. ge ett gott skydd under minst två år, kanske till och med längre. Några av barriärskydden ger däremot ett gott skydd endast under det första året eftersom skydden påverkas negativt av snö och is. / CHe

10. Om man tar bort alla stubbar, då har väl larverna ingenstans att utvecklas?

Stubbrytning kan ha både en positiv och en negativ effekt på snytbaggeskadorna. Man kan räkna med en minskad förökning av snytbaggar om stubbarna skördas och förs bort innan de fullbildade snytbaggarna kläcks. De larver som finns kvar i de avslitna stubbrötterna har troligen också en något sämre överlevnad p.g.a. att trasiga rötter torkar ut fortare.

Å andra sidan kan tillgängligheten av kvarvarande rötter öka för äggläggande snytbaggar när stubben dras bort och marken luckras upp. Om stubbskörden görs efter första sommarsäsongen kan doften från skadade stubbar och rötter locka ytterligare en svärmande generation snytbaggar till hygget.

Vilken effekt stubbskörd har på snytbaggeskadorna undersöks just nu i ett stort TEMA-projekt vid SLU, inst för ekologi. / CHe

11. Ska det verkligen vara nödvändigt att förbjuda alla insekticider?

De insekticidbehandlade plantorna utgör främst ett arbetsmiljöproblem för plantörerna. Det är nästan omöjligt att undvika exponering under långa arbetsdagar på solvarma hyggen. /GN

12. Om man sår i stället för att plantera, klarar man snytbaggen då?

Ja, om man sår i samband med markberedning, oftast ett eller två år efter avverkning, så kommer hygget att vara minst fyra år innan de sådda plantorna har uppnått en storlek som gör dem attraktiva för snytbaggen. Då har de allra flesta snytbaggarna sedan länge lämnat hygget. Dessutom har självsådda plantor bättre motståndskraft mot angrepp än nyplanterade plantor. / CHe

13. Finns det några fiender till snytbaggen som man skulle kunna gynna?

I jämförelse med många andra bark- och vedlevande insekter har snytbaggen relativt få naturliga fiender. Under sin utveckling i rötterna är larven väl skyddad av jord och tjock bark och de enda fienderna till den fullbildade snytbaggen är är en parasitstekel samt vissa fåglar och möss. I Sverige har vissa försök gjorts att behandla stubbarna med pergamentsvamp vars mycel skulle förstöra barken i rötterna för snytbaggelarverna. Problemet har dock varit att svampen i vårt klimat växer för långsamt. Man har tidigare utan större framgång även testat att ympa in nematoder på stubben men detta studeras vidare i Storbrittanien och på Irland.

Läs mer om snytbaggens naturliga fiender./ CHe

14. Vi håller på att bygga och har hittat fullt med snytbaggar på plankor och bräder. Kan de angripa virket?

Nej. Anledningen till att snytbaggarna lockas till nysågat virke och nytimrade hus är att färskt virke avger samma doft (en blandning av alfa-pinen och etanol) som kommer från ett nyavverkat hygge. Snytbaggarna navigerar alltså fel men lämnar ganska omgående timmerväggen eller virkestraven för att söka sig till ett hygge. Och, de är helt ointresserade av att borra sig in i stockar och bräder. /CHe

15. Hur är det nu, vilka insekticider får man använda och hur länge?

Här kan du läsa vilka regler som gäller idag

16. Varför har ni inte löst snytbaggeproblemet efter hundra års forskning?

Snytbaggen gynnasmycket starkt av av det sätt vi bedriver skogsbruk, kalavverkning med efterföljnade plantering. Men lösningar finns och inom ett par år kommer upp mot 60 miljoner Conniflex-plantor att produceras.

17. Stämmer det att snytbaggen inte hittar s.k. miniplantor?

Små s.k. miniplantor, endast 8-12 veckor gamla vid plantering, drabbas av snytbaggeskador i mindre omfattning än konventionella plantor. Forskning tyder på att den lilla plantan avger andra dofter än den konventionella, äldre plantan vilket gör att snytbaggarna inte identifierar miniplantan som en födoresurs. /CHe

18. Hur mycket dyrare blir en planta med ett mekaniskt skydd jämfört med en insekticidplanta?

Alla de mekaniska skydd som man hittills har utvärderat i fält är dyrare än behandling med insekticider. För vissa ligger merkostnaden i själva skyddet medan det för andra är en fördyrad plantering som kostar. För några brukar man säga att kostnaden är jämförbar med en insekticidbehandling i plantskolan plus en ombehandling i fält. / CHe

19. Stämmer det att snytbaggar har torgskräck?

Snytbaggen verkar ha ett nedärvt beteende att undvika att vistas på öppna mineraljordsytor. En orsak kan vara risken att överraskas av direkt solstrålning och därmed dödligt hög temperatur på sådana ytor. Man kan också tänka sig att risken för predation av exempelvis fåglar kan vara en orsak till att undvika exponering på öppna ytor.

Ingående beteendestudier har dock visat att snytbaggen oftast inte vänder om när den kommer till en mineraljordsyta. Däremot ökar den farten och går mer rakt fram när den kommer ut på mineraljord, vilket gör att den snabbare kommer ut ur området. Den är också mindre villig att stanna upp vid en planta som står i mineraljord. Hur omgivningen närmast plantan är styr därför om snytbaggen bestämmer sig för att stanna för att äta eller gå vidare. / CHe

20. Har snytbaggen inte feromoner som granbarkborren?

Nej, snytbaggen har inget feromon som verkar attraherande på längre avstånd. I stället är det doften från färsk barrträdsved (monoterpener) som attraherar snytbaggar av båda könen. Hanar och honor träffar alltså på varandra där det finns nyligen dödade eller skadade barrträd.

21. Kan man tänka sig att snytbaggen med ett mildare klimat kan få en kortare utveckling?

Ja, särskilt i de delar av Norrland där generationstiden är längre än två år. Andelen snytbaggar som kommer upp för att äta under hösten kan också öka. /GN

22. Hur har vi löst snytbaggeproblemet 2020 och 2050?

År 2020 har Conniflex och andra mekaniska skydd slagit igenom helt. Kanske har vi också hittat någon effektiv gnagavskräckande substans. Markberedningen har blivit bättre och vi har kanske fått mer motståndskraftiga plantor. År 2050 används resistenta plantor där man fortfarande använder trakthyggesbruk. /GN

23. Är svarta bastborrar ett lika stort problem i norra Sverige?

Livscykeln för svarta bastborren har mycket gemensamt med snytbaggens. Den svärmar ungefär samtidigt och förökar sig på ungefär samma ställen som snytbaggen.

Under senare år har allvarliga skador av svart granbastborre observerats i granplanteringar i mellersta Norrland, ofta flera år efter plantering. Bastborreskadorna uppträder ofta något eller några år efter snytbaggeskadorna och kan därför förbises. En annan orsak till att bastborreskadorna inte uppmärksammats är att huvuddelen av gnaget är lokaliserat till rotsystemet, ofta dolt inne i torvklumpen. Detta gör att att skadorna lätt klassas som t.ex. torkskador. / CHe

24. För tio år sedan kunde man läsa om lovande försök där man använde doftämnen som man isolerat från snytbaggens avföring. Hur gick det sen?

Snytbaggens avföring innehåller ett stort antal nedbrytningsprodukter av t.ex. lignin, och många har en tydlig gnaghämmande effekt på snytbaggen. Trots att flera substanser visat sig vara effektiva i laboratorietester, så har vi ännu inte uppnått tillräcklig skyddseffekt på plantor i fält. Fälttesterna av några av de starkaste gnaghämmarna har visat på minskat gnag men ändå otillräcklig skyddseffekt över en längre tid. Huvudproblemet är att ämnena måste finnas i verksam koncentration på plantans stam under minst en hel växtsäsong för att överlevnaden ska hamna på en acceptabel nivå. Vi har i samarbete med materialspecialister gjort stora ansträngningar att finna lämpliga metoder för att applicera dessa substanser. Möjligheterna är långt ifrån uttömda men just idag sker inget aktivt utvecklingsarbete. Läs mer om gnagavskräckare.

25. Hur stor måste en planta vara för att vara "snytbaggesäker"?

Det är svårt att ange ett exakt mått hur stor en planta måste vara för att klara ett angrepp. Man brukar säga att vid en rothalsdiametrar runt 9-10 mm så krävs det mycket kraftiga skador för att plantan ska dö. Å andra sidan, en planta som är liten vid plantering och som undgår allvarliga angrepp under de två första säsongerna är väletablerad och har uppnått balans en mellan skott och rot. En sådan planta har utvecklat ett mycket bättre försvar än en nyplanterad planta och kan i vissa avseenden liknas med en självsådd planta. För sådana plantor räcker troligen en rothalsdiameter på 5-6 mm för att plantan ska överleva. / CHe

26. Hur intresserad är snytbaggen av lärk- sitka-, douglas- och contortaplantor?

En nyligen genomförd studie som gjordes både på lab och i fält visar att lärk-, sitka-, douglas och contortaplantor är minst lika attraktiva för snytbaggen som vanlig gran och tall. I studien fanns även hybridasp men denna klarade sig däremot utan nämnvärda skador. / KW

27. Hur har man löst snytbaggeproblemet i övriga Norden?

De danska statsskogarna kalhuggs inte och man använder insekticider. De norska hyggena är oftast mycket mindre än de svenska och man använder insekticider där man anser att det behövs. Finska hyggen är ofta mycket bra markberedda genom harvning och även här används insekticider. / GN

28. Var i ett harvspår ska man plantera för att få så lite skador och så god tillväxt som möjligt?

Där det är risk för snytbaggeangrepp är det viktigaste att plantan hamnar i ren mineraljord och helst i högt läge. Humusinblandning ökar tillväxten men oftast är överlevnaden viktigast. / GN

29. Om en snytbagge får välja, tall eller gran?

När det gäller snytbaggarnas preferenser för olika trädslag så beror det på i vilket utvecklingsskede de befinner sig. En äggläggande snytbagge föredrar en tallstubbe före en granstubbe. Näringsgnagande snytbaggar äter med god aptit både tall- och granplantor men möjligen väljer de en tallplanta före en gran i ett valförsök. / CHe

30. Hur påverkas snytbaggarna av en lång och kall vinter?

Snytbaggen är väl anpassad till vårt nordiska klimat och påverkas antagligen inte särskilt mycket alls. När temperaturen sjunker sent på hösten gräver snytbaggarna sig ner i förnan. Här är de väl skyddade för snö, is och låga temperaturer. Att kalla och snöfria vintrar med djup tjäle skulle ha effekt på snytbaggepopulationen och resultera i mindre skador är inte troligt och har inte kunnat påvisas. / CHe

31. Är det möjligt att det om några år blir tillåtet att använda nya, miljövänliga insekticider?

Frågan är om det någonsin kommer att finnas miljövänliga insekticider. Historien visar att problem uppstår förr eller senare även för medel som ansetts mer miljövänliga. För plantbehandling gäller dock att arbetsmiljöproblemen överväger problem för naturmiljön. / GN

32. Stämmer det att man i Norrland kan ha en femårig snytbaggeutveckling?

I hela södra och mellersta Sverige har snytbaggen normalt en tvåårig utveckling. Längre norrut och i södra Sverige på fuktigare mark och i nordsluttningar förekommer säkert lokalt ett eller två års längre utvecklingstid. En femårig utveckling från äggläggning till kläckning får däremot betraktas som mycket ovanligt. Kunskapen om snytbaggens biologi i de allra nordligaste delarna av landet har dock brister. / CHe

33. Har man testat att behandla plantor med illaluktande ämnen, t.ex. vitlök?

Ja, man har testat med vitlök och med en lång rad andra illaluktande ämnen och substanser. Många av dem har också visat sig ha en viss effekt. Tyvärr är denna skyddseffekt oftast rätt kortvarig och redan efter några dagar eller veckor har de avgett den mesta doften och skyddseffekten har upphört. Försök har gjorts att blanda in dessa ämnen i någon bärare (coat) som både gör det möjligt att kunna spruta eller på annat sätt applicera ämnet på plantans stam. Tanken är då att coaten ska fungera som en dispenser som långsamt avger luktämnet.

Det är naturligtvis inte säkert att ämnen som vi människor uppfattar som illaluktande har samma effekt på snytbaggar. De har helt andra lukt- och smakreceptorer än vi människor och de reagerar mest på naturligt förekommande substanser. / CHe

34. Hur långt kan en snytbagge flyga för att hitta ett lämpligt hygge?

Snytbaggarna har sin flygperiod, svärmning, i maj-juni när det är varmt och vindarna är svaga. De flyger då från de två eller tre år gamla hyggena där de kläckts och landar på färska hyggen. Med vindens hjälp kan snytbaggarna flyga flera mil under svärmningen. När de flygande djuren känner doften från färska stubbar vänder de mot vinden och söker sig nedåt. De hamnar då ofta i närheten av lämpliga äggläggningsplatser.

35. Skulle man inte med ny genteknik kunna utveckla en planta som ratas av snytbaggen?

Kanske. Viljan att satsa på sådan forskning är förstås beroende av samhällets acceptans av GMO. / GN

36. Får man mindre skador om man planterar på hösten?

Det beror på vilken höst det gäller. Under det första året, på det färska hygget, är snytbaggeskadorna troligen lägre på de höstplanterade plantorna. Å andra sidan har en vår-försommarplanterad planta haft möjlighet att etablera sig bättre under det första året och klarar troligen ett angrepp året därpå bättre.

Under det andra året däremot, på det ett år gamla hygget, är en höstplantering ej att rekommendera. Då sammanfaller planteringen med kläckningen av den nya generationen snytbaggar och risken för omfattande skador är stor.

På det två år gamla hygget bör planteringen göras efter den nya generationen svärmat och lämnat hygget. Efter det spelar det nog ingen större roll ur snytbaggesynpunkt när planteringen sker.

Läs mer om snytbaggens skadeperioder. / CHe

37. Efter hur många år är risken för snytbaggeskador över?

Snytbaggen har tre mer eller mindre tydliga gnagperioder åren efter avverkning:

1. En första gnagperiod inträffar efter svärmnig på våren på det nyavverkade hygget. Många snytbaggar som landar på hygget vid svärmning är inte könsmogna utan behöver näringsgnaga på barrträdsbark för att bli könsmogna. Gnaget fortsätter hela sommaren men avtar fram i augusti.

2. Nästa gnagtopp inträffar under sensommaren och hösten andra året efter avverkning och orsakas av den nya generationen nykläckta ungskalbaggar.

3. Den tredje tydliga gnagtoppen inträffar tidigt på våren tredje året efter avverkning, då den nya generationen svärmar. De djur som då är gnagaktiva är mest övervintrande unga snytbaggar. Detta gnag är vanligtvis mindre omfattande än höstgnaget.

Efter att den nya generationen snytbaggar har lämnat hygget minskar risken för mer omfattande skador kraftigt. Om snytbaggarna utnyttjat stubbar även under det andra året efter avverkning kan dock ett visst höstgnag förekomma också under den tredje hösten. Detta inträffar också när man har mer än 2-årig generationstid (norra Sverige). För att helt försäkra sig om att inte råka ut för allvarliga skador måste man alltså vänta tre år. Att vänta så länge innebär dock andra problem. / CHe

38. Hur hittar snytbaggen en planta, genom syn eller lukt?

Både syn- och luktsinnet används för att hitta plantor på nära håll. Genom att snytbaggarna går omkring på hygget kommer de slumpmässigt i närheten av en planta. / GN

39. Är grönrisplantering på ett färskt hygge ett sätt att kunna minska skadorna?

Tvärtom är skaderisken hög vid sådan plantering. Genom att stora, insekticidbehandlade plantor används så är det ändå en metod som används i vissa delar av södra Sverige. / GN

40. Är det sant att det finska namnet för snytbagge är "den lilla skogselefanten"?

Nej, det är på ryska den kallas så. På finska heter den "tukkimiehentäi" dvs ungefär "stockflottarlus", vilket inte är så dumt med tanke på att den säkert flög omkring vid vårflottningen av timmer och fastnade i håret och kläderna på flottarna. / BL

41. Hur kan man veta att snytbaggeskadorna ökat i norra Sverige när man endast gjort systematiska inventeringar under några få år?

Vi kan bara konstatera att snytbaggeskadorna i södra Norrland och längs norrlandskusten idag är högre än vad skogsägarna i allmänhet förväntat sig. Det kan naturligtvis vara så att skadorna alltid varit förbisedda?

42. Bör man insekticidbehandla när man planterar igen gammal åkermark?

Nej. På gammal åkermark finns inga barrträdsstubbar som snytbaggarna kan utvecklas i och det finns inget som lockar svärmande snytbaggar dit. / CHe

44. Klarar en självföryngrad planta mer angrepp än en planterad?

Ja, försök har visat att självföryngrade plantor tål mycket mer snytbaggegnag än planterade plantor av samma storlek. På självföryngrade plantor ser man ofta många men små gnagfläckar medan nyplanterade plantor ofta uppvisar stora sammanhängande gnagfläckar som snabbt leder till ringbarkning. Detta beror på ett kraftigare kådflöde från den självsådda plantan vilket tvingar snytbaggen att byta angreppspunkt oftare än på en mindre vital planta. På en självföryngrad planta med många angrepp kan stammen vara fullständigt täckt av kåda utan att plantans vitalitet verkar påverkad. / CHe

46. Har sett mycket vildsvinsbök på en del hyggen. Kan det påverka snytbaggen och i så fall hur?

Visst kan närvaron av vildsvin påverka snytbaggarna på olika sätt. Dels sätter vildsvinen säkert i sig en del fullbildade snytbaggar. Även en del larver i ytligt liggande rötter blir troligen uppätna. Ett omfattande vildsvinsbök på hygget kan nog också öka antalet lämpliga planteringspunkter vilket kan ha en positiv effekt för plantöverlevnaden. / CHe

47. Numera tar man ju ofta bort allt hyggesavfall efter avverkning och lägger upp det i stora GROT-högar. Kan det på något sätt påverka snytbaggeskadorna?

Det färska hyggesavfallet, såväl utspritt som hopsamlat, bidrar till att locka snytbaggar till hygget. Det torkar dock relativt snabbt ut och bidrar då varken till anlockning till hygget eller som alternativ föda för snytbaggarna. Det finns dock flera observationer som tyder på att plantor som sätts i nära anslutning till GROT-högar blir hårdare angripna än plantor längre bort. / CHe

48. Finns det idag några alternativ till insekticider för barrotsplantor?

Utvecklingen av skydd för barrotsplantor har tyvärr inte kommit lika långt som för täckrotsplantor men det finns både beläggningsskydd och barriärskydd tillgängliga för barrotsplantor.
Resultat från Asa-försök finns här

49. Tidigare brändes ju många trakter efter avverkning. Påverkar branden larverna i rötterna och hur går det att plantera efter en brand?

Eftersom man vid en naturvårdsbränning endast bränner av det översta humuslagret så påverkas troligen endast larver i de allra ytligaste rötterna av en bränning. Larver i de djupare liggande rötterna påverkas däremot knappast alls men här är kunskapen rätt bristfällig.

Plantering efter en hyggesbränning innebär nästan alltid en mycket stor risk att många plantor blir svårt skadade och dödade. Själva bränningen kan locka en ny omgång snytbaggar till hygget. På ett bränt och planterat hygge finns nästan inget annat än de planterade plantorna för snytbaggen att äta. En bra markberedning kan förkorta hyggesvilan med något år men den åtgärden strider mot bränningens naturvårdsmål. / CHe

50. Med insekticider så dödas ju en hel del snytbaggar medan de mekaniska skydden bara hindrar snytbaggarna från att nå plantan. Kommer insekticidförbudet medföra att mängden snytbaggar ökar?

Troligen inte. Insekticidbehandling innebär ett skydd för plantan men inte någon bekämpning av snytbaggar. Snytbaggar överlever ofta fast de ätit på en behandlad planta. Dessutom äter de på mycket mer än plantor. / GN

51. Om man vill sätta behandlade plantor bara där behovet är som störst, vilka delar av ett hygge bör man välja då?

Ofta har man rätt stora skillnader i snytbaggeskador inom ett hygge. Rent allmänt kan man säga att ju varmare och mer exponerad en planteringspunkt är desto mer snytbaggeskador kan man förvänta sig. Sydsluttningar och uppe på kullar och höjder är typiska "riskområden". Ju torrare och stenigare en yta är desto högre är skaderisken.

Omvänt är risken för allvarligare skador ganska låg på nordsluttningar och längs skuggiga hyggeskanter. I riktigt fuktiga områden på hygget, t.ex. svackor med mycket vitmossa är risken för snytbaggeskador mycket låg. Skulle en skärm vara lämnad så sänker också det skaderisken. / CHe

52. Vi tillämpar tre års hyggesvila. Trots att vi försöker att undvika det så händer det att färska hyggen gränsar mot det vi ska plantera, i sådana fall brukar vi beställa behandlade plantor. Sedan finns det färska hyggen som inte gränsar mot planteringen, men dock ligger ganska nära. Hur långt mellan det hygge man ska plantera och det hygge som är färskt bör det vara för att man ska känna sig någorlunda säker?

1. Risken att den nyproducerade generationen snytbaggar på det gamla hygget ska vandra in på det nyavverkade hygget är liten om det finns någon naturlig ridå på 50-100 m i form av kappa, bäck, surdråg etc. Dessutom är antalet individer som tar sig gåendes över till det nya hygget definitivt marginellt i förhållande till alla de som kommer inflygande.

2. En del nyproducerade, svärmande snytbaggar på det gamla hygget kommer säkert att landa på det nya hygget våren efter kläckning (A+2). Det finns någon enstaka studie som visar att dessa "kortflygande" individer är ganska få. Snytbaggens flygmönster är sådant att de stiger högt uppåt och transporteras både aktivt och passivt ganska långt. Vi tror alltså inte att risken att de ska landa på det närliggande hygget på 50-100 m är så mycket större än att de landar på ett hygge någon km längre bort. Var de hamnar vid svärmning bestäms fr a av vindförhållandena just den dagen och hur topografin och landskapet ser ut.

3. Sen har vi så de svärmande djur som söker sig till det nyavverkade hygget men "av misstag" dimper ner på det hygge som är nyplanterat. Snytbaggarna är definitivt inga precisionsflygare! Här tror vi dock att felflygarna kommer att söka sig bort från det gamla hygget eftersom de vid svärmning är i en äggläggningsfas och vill ha färska stubbar, på samma sätt som alla snytbaggar som landar på sågverken på våren flyger vidare när de inte hittar lämpliga stubbar. På det äldre hygget är stubbarna för för gamla. Risken att de skulle ge sig på plantorna borde därför vara liten.

Så vår slutsats blir alltså att det troligen spelar ganska liten roll om det är 100 eller 1000 m till det gamla hygget. Ligger de däremot kant i kant så bör man skydda plantorna precis som ni gör. / CHe