Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Kunskapsutveckling

1758

Linné beskriver snybaggen (Linné 1767)

1850-tal

Snytbaggeskadorna uppmärksammas, biologin börjar anas (Holmgren 1867)

1920-tal

Mer snytbaggar på tall än på granhyggen; brända hyggen har mest snytbaggar (Sylvén 1927)

1930-tal

2-3-årig utvecklingstid; snytbaggarna långlivade; olika gnagperioder; solexponerade stubbar producerar många snytbaggar (Trägårdh 1939)

1950-tal

Insekticider testas mot snytbaggen; plantor testas med DDT (Butovitsch 1955)

1960-tal

Snytbaggens komplicerade utvecklingsbiologi klarläggs; regional variation (Bejer-Petersen 1962)

Utvecklingstiden varierar även inom hygget (Bakke & Lekander 1965)

Snytbaggeskadorna varierar beroende på markbehandling, vegetation mm (Juutinen 1962)

Hundratals snytbaggar per stubbe, tusentals per hektar (Charitonova 1965)

Plantors olika skadekänslighet beskrivs, storlek och odlingssätt påverkar (Eidmann 1969)

1970-tal

Snytbaggepopulationernas åldersstruktur- och storlek beskrivs (Christiansen 1971; Långström 1982)

Skadornas geografiska fördelning i Norden beskrivs; hyggesvilans och markberedningens betydelse bekräftas (Snytbaggeutredningen 1978 (Eidmann))

Snytbaggen kan flyga många mil (Solbreck 1980)

Nematoder kan döda larver i stubbar (Burman & Pye 1979)

Olika insekticider testas (Eidmann 1979)

Permetrin registreras (Eidmann 1980)

1980-tal

Kragen och strumpan skyddar plantor (Lindström et al. 1986; Eidmann & von Sydow 1989)

Inget aggregationsferomon hos snytbaggen (Tilles et al. 1986)

Värdväxtsdofter leder snytbaggen till roten (Nordlander et al. 1986)

Snytbaggefälla med alfapinen och etanol (Nordlander 1987)

Gnag i gamla sårskador undviks (Ericsson et al. 1988)

Samband könsmognad och flygmuskler (Nordenhem 1989)
Limonen inhiberar snytbaggen anlockning (Nordlander 1990)

1990-tal

Sårskador ökar skaderisken (Nordlander 1991)

Snytbaggen föredrar kväverika och stressade plantor; planterade äts mer än självföryngrade (Selander & Immonen 1992)

Skärm minskar snytbaggeskador (von Sydow & Örlander 1994)

Larverna känner värddoft och kan byta stubbe (Nordenhem & Nordlander 1994)

Hyggen riskgraderas (Nordirland) (Wilson & Day 1996)

Pergamentsvamp på stubbar hämmar snytbaggens utveckling (Polen) (Skrzecz 1996)

Kemisk stubbehandling kan minska snytbaggens förökning (von Sydow & Birgersson 1996)

Snytbaggen lägger äggen i marken, larverna vandrar till roten (Nordlander et al. 1997)

Många snytbaggar även på 5-åriga hyggen; svårt att korrelera fällfångster och skador (Örlander et al. 1997)

Äggen läggs främst i marken och larverna letar själva rätt på lämplig rot (Nordlander et al. 1997)



Nyare forskning

För nyare forskningsrön hänvisas till de viktigaste resultaten från de nu avslutade forskningsprogrammen.