Aktuellt

:: 2017-10-20

Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland

Läs mer >>>

:: 2017-10-08

Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum

Läs mer >>>

:: 2017-09-25

Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Kunskapsutveckling

1758

Linné beskriver snybaggen (Linné 1767)

1850-tal

Snytbaggeskadorna uppmärksammas, biologin börjar anas (Holmgren 1867)

1920-tal

Mer snytbaggar på tall än på granhyggen; brända hyggen har mest snytbaggar (Sylvén 1927)

1930-tal

2-3-årig utvecklingstid; snytbaggarna långlivade; olika gnagperioder; solexponerade stubbar producerar många snytbaggar (Trägårdh 1939)

1950-tal

Insekticider testas mot snytbaggen; plantor testas med DDT (Butovitsch 1955)

1960-tal

Snytbaggens komplicerade utvecklingsbiologi klarläggs; regional variation (Bejer-Petersen 1962)

Utvecklingstiden varierar även inom hygget (Bakke & Lekander 1965)

Snytbaggeskadorna varierar beroende på markbehandling, vegetation mm (Juutinen 1962)

Hundratals snytbaggar per stubbe, tusentals per hektar (Charitonova 1965)

Plantors olika skadekänslighet beskrivs, storlek och odlingssätt påverkar (Eidmann 1969)

1970-tal

Snytbaggepopulationernas åldersstruktur- och storlek beskrivs (Christiansen 1971; Långström 1982)

Skadornas geografiska fördelning i Norden beskrivs; hyggesvilans och markberedningens betydelse bekräftas (Snytbaggeutredningen 1978 (Eidmann))

Snytbaggen kan flyga många mil (Solbreck 1980)

Nematoder kan döda larver i stubbar (Burman & Pye 1979)

Olika insekticider testas (Eidmann 1979)

Permetrin registreras (Eidmann 1980)

1980-tal

Kragen och strumpan skyddar plantor (Lindström et al. 1986; Eidmann & von Sydow 1989)

Inget aggregationsferomon hos snytbaggen (Tilles et al. 1986)

Värdväxtsdofter leder snytbaggen till roten (Nordlander et al. 1986)

Snytbaggefälla med alfapinen och etanol (Nordlander 1987)

Gnag i gamla sårskador undviks (Ericsson et al. 1988)

Samband könsmognad och flygmuskler (Nordenhem 1989)
Limonen inhiberar snytbaggen anlockning (Nordlander 1990)

1990-tal

Sårskador ökar skaderisken (Nordlander 1991)

Snytbaggen föredrar kväverika och stressade plantor; planterade äts mer än självföryngrade (Selander & Immonen 1992)

Skärm minskar snytbaggeskador (von Sydow & Örlander 1994)

Larverna känner värddoft och kan byta stubbe (Nordenhem & Nordlander 1994)

Hyggen riskgraderas (Nordirland) (Wilson & Day 1996)

Pergamentsvamp på stubbar hämmar snytbaggens utveckling (Polen) (Skrzecz 1996)

Kemisk stubbehandling kan minska snytbaggens förökning (von Sydow & Birgersson 1996)

Snytbaggen lägger äggen i marken, larverna vandrar till roten (Nordlander et al. 1997)

Många snytbaggar även på 5-åriga hyggen; svårt att korrelera fällfångster och skador (Örlander et al. 1997)

Äggen läggs främst i marken och larverna letar själva rätt på lämplig rot (Nordlander et al. 1997)



Nyare forskning

För nyare forskningsrön hänvisas till det pågående Snytbaggeprogrammet samt till de viktigaste resultaten från de nu avslutade forskningsprogrammen