Aktuellt

:: 2017-10-20

Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland

Läs mer >>>

:: 2017-10-08

Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum

Läs mer >>>

:: 2017-09-25

Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbaggeprogrammet

3. Åtgärder i Norrland

Plantdödlighet på grund av snytbagge förefaller vara ett växande problem i Norrland. Skaderisken är dock generellt lägre än i södra Sverige, vilket avspeglas i att andelen insekticidbehandlade plantor i Norrland är ca 10 % medan ca 90 % behandlas Götaland. Upprepade observationer av svåra skador i Norrland gjorde att vi inom nuvarande forskningsprogram har utfört en skadeinventering omfattande 148 hyggen spridda från norra Svealand upp till Norrbotten. Resultaten visar att skadenivåerna är starkt varierande i hela Norrland och ofta ligger avgångarna mellan 20 och 60 % för obehandlade plantor. Skadeinventeringarna kommer att fortsätta 2010 med SLU-medel (Fortlöpande miljöanalys) och förhoppningsvis blir det anslag till skadeinventeringar även efter 2010.

(3.1) Inom Snytbaggeprogrammet avser vi att analysera dessa data rörande snytbaggeskadornas utbredning och eventuellt ökande intensitet i Norrland. Vi kommer att söka geografiska och klimatologiska mönster i skadeintensiteten men även samband vad gäller marktyp och en rad andra hyggesfaktorer. Sammantaget bör analyserna ge underlag för generella riskbedömningar, som behövs för att kunna differentiera insatserna mot skador. En sådan differentiering är särskilt angelägen i Norrland på grund av den starkt varierande skaderisken. [Göran Nordlander, Niklas Björklund, Claes Hellqvist]

(3.2) Vi avser även att utarbeta strategier och anvisningar för att klara god föryngring i Norrland på ett kostnadseffektivt sätt. Detta arbete kommer till stor del att baseras på resultaten från en studie inom pågående forskningsprogram av hur snytbaggeskador och plantöverlevnad påverkas av olika samspelande föryngringsåtgärder. Studien visar på stora effekter av enskilda åtgärder, vilket innebär att det förhållandevis enkelt bör gå att komma från en oacceptabel till en helt acceptabel skadenivå, även utan användning av insekticider. [Göran Nordlander, Niklas Björklund, Claes Hellqvist, Jörgen Hajek, Karin Johansson]

(3.3) Med de ökade insatserna i norra Sverige så expanderar gradvis vår databas från föryngringar norr om Dalälven. Därmed ser vi möjligheten att utvidga Snytbaggemodellen (se under 1.4 ovan) för att användas även för norrländska förhållanden. Snytbaggemodellen skulle kunna bli särskilt användbar där, eftersom de generellt lägre men ändå varierande skadenivåerna skapar förutsättningar för mer differentierade strategier mot snytbaggen. [Göran Nordlander, Niklas Björklund, Claes Hellqvist, Magnus Petersson]


Övriga forskningsområden

1. Beslutsstöd, information och utbildning
2. Robusta åtgärdssystem
3. Åtgärder i Norrland
4. Plantskydd – testning och utveckling
5. Planteringspunkt och ny markberedningsteknik
6. Tidpunkt för plantering
7. Plantegenskaper
8. Skaderisk och interaktioner med andra organismer

Projektstruktur och projektledning


LADDA NER HELA SNYTBAGGEPROGRAMMET (PDF)