Aktuellt

:: 2024-01-30

Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna

Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>

:: 2023-12-10

Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder

Läs mer >>>
Se film >>>

:: 2023-10-20

Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge

Läs mer >>>

:: 2023-10-02

Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor

Läs mer >>>

:: 2023-06-21

Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2023-04-14

Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen

Läs mer >>>

:: 2023-04-11

Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor

Läs mer >>>

:: 2022-09-30

Aska skyddar plantor mot snytbaggen

Läs mer >>>

:: 2022-05-16

Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning

Läs mer >>>

:: 2022-04-10

Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021

Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>

:: 2022-01-17

Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad

Läs mer (sid. 18-20) >>>

:: 2021-11-23

God effekt av beläggningsskydd efter två år

Läs mer >>>

:: 2021-11-17

Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar

Läs mer >>>

:: 2021-10-27

Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen

Se avhandlingen >>>

:: 2021-04-26

Principiellt viktigt domslut: insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade

Läs mer >>>

:: 2021-04-09

Skogsstyrelsens plantrapport för 2020

Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>

:: 2021-03-15

Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?

Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>

:: 2021-01-20

Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år

Läs mer >>>

:: 2020-12-14

Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen

Läs mer >>>

:: 2020-11-10

Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning

Läs mer >>>

:: 2020-10-30

Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar

Läs mer >>>

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbaggeprogrammet

3. Åtgärder i Norrland

Plantdödlighet på grund av snytbagge förefaller vara ett växande problem i Norrland. Skaderisken är dock generellt lägre än i södra Sverige, vilket avspeglas i att andelen insekticidbehandlade plantor i Norrland är ca 10 % medan ca 90 % behandlas Götaland. Upprepade observationer av svåra skador i Norrland gjorde att vi inom nuvarande forskningsprogram har utfört en skadeinventering omfattande 148 hyggen spridda från norra Svealand upp till Norrbotten. Resultaten visar att skadenivåerna är starkt varierande i hela Norrland och ofta ligger avgångarna mellan 20 och 60 % för obehandlade plantor. Skadeinventeringarna kommer att fortsätta 2010 med SLU-medel (Fortlöpande miljöanalys) och förhoppningsvis blir det anslag till skadeinventeringar även efter 2010.

(3.1) Inom Snytbaggeprogrammet avser vi att analysera dessa data rörande snytbaggeskadornas utbredning och eventuellt ökande intensitet i Norrland. Vi kommer att söka geografiska och klimatologiska mönster i skadeintensiteten men även samband vad gäller marktyp och en rad andra hyggesfaktorer. Sammantaget bör analyserna ge underlag för generella riskbedömningar, som behövs för att kunna differentiera insatserna mot skador. En sådan differentiering är särskilt angelägen i Norrland på grund av den starkt varierande skaderisken. [Göran Nordlander, Niklas Björklund, Claes Hellqvist]

(3.2) Vi avser även att utarbeta strategier och anvisningar för att klara god föryngring i Norrland på ett kostnadseffektivt sätt. Detta arbete kommer till stor del att baseras på resultaten från en studie inom pågående forskningsprogram av hur snytbaggeskador och plantöverlevnad påverkas av olika samspelande föryngringsåtgärder. Studien visar på stora effekter av enskilda åtgärder, vilket innebär att det förhållandevis enkelt bör gå att komma från en oacceptabel till en helt acceptabel skadenivå, även utan användning av insekticider. [Göran Nordlander, Niklas Björklund, Claes Hellqvist, Jörgen Hajek, Karin Johansson]

(3.3) Med de ökade insatserna i norra Sverige så expanderar gradvis vår databas från föryngringar norr om Dalälven. Därmed ser vi möjligheten att utvidga Snytbaggemodellen (se under 1.4 ovan) för att användas även för norrländska förhållanden. Snytbaggemodellen skulle kunna bli särskilt användbar där, eftersom de generellt lägre men ändå varierande skadenivåerna skapar förutsättningar för mer differentierade strategier mot snytbaggen. [Göran Nordlander, Niklas Björklund, Claes Hellqvist, Magnus Petersson]


Övriga forskningsområden

1. Beslutsstöd, information och utbildning
2. Robusta åtgärdssystem
3. Åtgärder i Norrland
4. Plantskydd – testning och utveckling
5. Planteringspunkt och ny markberedningsteknik
6. Tidpunkt för plantering
7. Plantegenskaper
8. Skaderisk och interaktioner med andra organismer

Projektstruktur och projektledning


LADDA NER HELA SNYTBAGGEPROGRAMMET (PDF)