Aktuellt

:: 2017-10-20

Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland

Läs mer >>>

:: 2017-10-08

Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum

Läs mer >>>

:: 2017-09-25

Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbagge 2005 : Markberedning

Omfattande forskning har bedrivits kring markberedningens inverkan på snytbaggeskador och därför har vi idag betydande kunskap om orsakssambanden. Tvärt emot tidigare föreställningar har vår forskning visat att snytbaggen inte vänder om när den kommer fram till en mineraljordfläck. Däremot tar den sig snabbt bort från mineraljorden genom att gå snabbare och rakare. Plantor som står i mineraljord påträffas i samma utsträckning av snytbaggar som plantor i humus men snytbaggarna är sällan benägna att stanna upp och äta på de som är omgivna av mineraljord.

Utformningen av markberedningen har också studerats ingående och vi har presenterat ett antal för skogsbruket viktiga egenskaper som en markberedning ska ha för att effektivt minska skadorna. Den viktigaste slutsatsen är att humus eller annat organiskt material nära plantan ökar risken för snytbaggeangrepp. Genom att plantera i ren mineraljord minskas skadorna effektivt, medan bearbetad humus endast ger marginell reduktion av skadorna. Blandning av humus och mineraljord ger en minskning av skadorna om humusen är finfördelad.

Nivån på markberedningen har betydelse och plantering på höga punkter sänker skadorna mer är om den sker i markplanet eller i en grop. Markberedningsfläckens yta har också stor betydelse. Fläckar med en radie av ca 10 cm ger nästan full effekt om ytan är ren mineraljord och det inte finns vegetation intill fläcken. Då detta inte är möjligt i praktikisk drift är det lämpligt att fläckens radie är åtminstone 20 cm.

Fältvegetation i eller nära markberedda punkter ökar skadorna på ett högst påtagligt sätt. Vegetation som etablerar sig i den blottlagda mineraljorden tar nästan helt bort skyddseffekten. Vi har också visat att skadorna ökar om det finns vegetation utanför det markberedda området. Vegetation är speciellt negativ om det är nära till kanten eller om den hänger in över den markberedda ytan.

De kunskaper vi tillfört området gör att vi idag vet hur en markberedning som syftar till att minimera snytbaggeskadorna ska utformas. Däremot finns det oklarheter i hur dessa kunskaper ska vägas samman med andra skäl för markberedning samt hur det tekniskt ska gå till i stor skala.

Inom Snytbagge 2005 har två nya markberedningsmetoder testats de senaste åren. Den ena är inversmarkberedning, som i andra försök visat sig ge en hög och säker etablering av plantor. Vi har sett att inversmetoden ger en betydligt bättre långtidseffekt än harvning eller fläckmarkberedning, främst på grund av att inväxningen av vegetation går långsammare. Det är däremot svårt att rent tekniskt uppnå fullgott resultat om marken är stenbunden. Den andra metoden som vi testat i försök är ”Asa-mockan”, som består i att mineraljord blandas med vatten och därefter placeras på humuslagret. När jorden torkat bildas en hård mineraljordsyta som hålls fri från vegetation i 1 till 2 år. Asa-mockan testas nu i storskaliga försök men resultat från dessa kommer inte förrän om ett par år.

Asa-mocken. Foto: Kristina Wallertz