Aktuellt
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Medel att söka för forskning om skogsplantor
Läs mer >>>
:: 2018-12-05
Snytbaggeforskare drar till Irland
Postdoktorstjänst för Frauke Fedderwitz
Läs mer >>>
:: 2018-11-15
Gnagavskräckare – revisited
Ny studie utvärderar gamla och nya data
Läs mer >>>
:: 2018-11-08
Hur mycket snytbaggegnag tål en skogsplanta?
Nytt projekt finansierat av Vetenskapsrådet
Läs mer >>>
:: 2018-10-30
Bättre skydd för barrotsplantor – arbete pågår
Läs mer >>>
:: 2018-10-26
SE-plantor mer resistenta mot snytbaggeangrepp
Läs mer >>>
:: 2018-10-15
Slutrapport från tester av plantskydd i Asa anlagda 2015
Läs rapporten >>>
:: 2018-09-18
Kemikalieinspektionen återkallar godkännandet för Merit Forest WG
Behandlade plantor får planteras t. o. m. 2018-12-19
Läs mer >>>
Se beslutsdokument >>>
:: 2018-09-13
Plantans Dagar 14-15 nov i Landskrona
Läs mer >>>
:: 2018-08-22
Prins Carl Philip får höra om snytbaggeforskning och kemikaliefri återbeskogning
Besök vid Lugnets Plantskola den 5 september
Läs mer >>>
:: 2018-06-05
Ny information om kommande förbud av imidakloprid
Läs här >>>
:: 2018-05-23
Är plantor snytbaggens favoritföda?
Ny SLU-studie avslöjar födopreferenserna
Läs mer >>>
:: 2018-05-07
Ny statistik från Skogsstyrelsen: de icke-kemiska plantskydden har klart gått om insekticiderna
Se rapporten (sid 5-6) >>>
:: 2018-05-07
Användningen av imidakloprid (verksam substans i Merit Forest WG) kommer att förbjudas
Läs mer >>>
:: 2018-03-26
Snytbaggeforskning lyfts fram i SLU-utvärdering
Läs mer >>>
:: 2018-03-14
Skogsskador 2017
Nya skogsskaderapporter från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2018-03-13
Mindre kemikalier i skogen
Aktuell statistik från Svenska FSC
Läs mer >>>
:: 2018-03-12
Snytbaggar visade upp sig på vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2018-03-12
Olika markberednings-metoders effekter på skador av snytbagge jämförda i ny studie
Läs mer >>>
:: 2018-03-06
Från insekticider till mekaniska skydd mot snytbagge – vad händer med plantöverlevnaden?
Forskningsprojekt får anslag av Skogssällskapet
Läs mer >>>
:: 2018-02-06
Planer för ökad Conniflex-kapacitet hos Svenska Skogsplantor
Läs mer >>>
:: 2018-01-31
Forskning om snytbagge stärkt med nytillsatt tjänst vid SLU i Uppsala
Läs mer >>>
:: 2018-01-08
Höstplantering fortsätter öka i södra Sverige
Se pressmeddelande från Södra >>>
Se även tidigare forskningsresultat om snytbaggeskador vid olika planteringstidpunkter:
Tidig höstplantering på färskt hygge
Försommarplantering 3:e säsongen efter avverkning
:: 2017-10-20
Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland
Läs mer >>>
:: 2017-10-08
Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum
Läs mer >>>
:: 2017-09-25
Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor
Läs mer >>>
:: 2017-06-27
Claes Hellqvist går i pension
Läs mer >>>
:: 2017-06-08
Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien
Läs mer >>>
:: 2017-05-17
Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor
Läs mer >>>
:: 2017-03-02
Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014
Se sammanställning >>>
:: 2017-02-15
Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013
Se rapporten >>>
:: 2017-02-07
Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst
Läs mer >>>
:: 2017-01-30
Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015
Se sammanställning >>>
:: 2017-01-26
Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark
Läs mer >>>
:: 2017-01-20
Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning
Se ny studie från Finland >>>
:: 2017-01-13
Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?
Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>
:: 2017-01-10
Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen
Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>
:: 2017-01-04
Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor
Läs mer >>>
:: 2017-01-04
Nytt rekord för höstplantering hos Södra
Läs mer >>>
Snytbagge 2005 : Markberedning
Omfattande forskning har bedrivits kring markberedningens inverkan på snytbaggeskador och därför har vi idag betydande kunskap om orsakssambanden. Tvärt emot tidigare föreställningar har vår forskning visat att snytbaggen inte vänder om när den kommer fram till en mineraljordfläck. Däremot tar den sig snabbt bort från mineraljorden genom att gå snabbare och rakare. Plantor som står i mineraljord påträffas i samma utsträckning av snytbaggar som plantor i humus men snytbaggarna är sällan benägna att stanna upp och äta på de som är omgivna av mineraljord.
Utformningen av markberedningen har också studerats ingående och vi har presenterat ett antal för skogsbruket viktiga egenskaper som en markberedning ska ha för att effektivt minska skadorna. Den viktigaste slutsatsen är att humus eller annat organiskt material nära plantan ökar risken för snytbaggeangrepp. Genom att plantera i ren mineraljord minskas skadorna effektivt, medan bearbetad humus endast ger marginell reduktion av skadorna. Blandning av humus och mineraljord ger en minskning av skadorna om humusen är finfördelad.
Nivån på markberedningen har betydelse och plantering på höga punkter sänker skadorna mer är om den sker i markplanet eller i en grop. Markberedningsfläckens yta har också stor betydelse. Fläckar med en radie av ca 10 cm ger nästan full effekt om ytan är ren mineraljord och det inte finns vegetation intill fläcken. Då detta inte är möjligt i praktikisk drift är det lämpligt att fläckens radie är åtminstone 20 cm.
Fältvegetation i eller nära markberedda punkter ökar skadorna på ett högst påtagligt sätt. Vegetation som etablerar sig i den blottlagda mineraljorden tar nästan helt bort skyddseffekten. Vi har också visat att skadorna ökar om det finns vegetation utanför det markberedda området. Vegetation är speciellt negativ om det är nära till kanten eller om den hänger in över den markberedda ytan.
De kunskaper vi tillfört området gör att vi idag vet hur en markberedning som syftar till att minimera snytbaggeskadorna ska utformas. Däremot finns det oklarheter i hur dessa kunskaper ska vägas samman med andra skäl för markberedning samt hur det tekniskt ska gå till i stor skala.
Inom Snytbagge 2005 har två nya markberedningsmetoder testats de senaste åren. Den ena är inversmarkberedning, som i andra försök visat sig ge en hög och säker etablering av plantor. Vi har sett att inversmetoden ger en betydligt bättre långtidseffekt än harvning eller fläckmarkberedning, främst på grund av att inväxningen av vegetation går långsammare. Det är däremot svårt att rent tekniskt uppnå fullgott resultat om marken är stenbunden. Den andra metoden som vi testat i försök är ”Asa-mockan”, som består i att mineraljord blandas med vatten och därefter placeras på humuslagret. När jorden torkat bildas en hård mineraljordsyta som hålls fri från vegetation i 1 till 2 år. Asa-mockan testas nu i storskaliga försök men resultat från dessa kommer inte förrän om ett par år.
Asa-mocken. Foto: Kristina Wallertz
