Aktuellt
:: 2025-06-02
Skogsstyrelsens plantstatistik 2024
Andelen plantor utan skydd mot snytbagge nu nere i 44 %
Läs mer >>>
:: 2025-01-13
Snytbaggar och andra vivlar skadar planterad björk
Läs mer >>>
:: 2024-06-25
Effekter av torka och snytbaggeskador på plantor med olika beläggningsskydd
Läs mer >>>
:: 2024-06-09
Skyddsåtgärder mot snytbagge fungerar även mot bastborrar
Läs mer >>>
:: 2024-05-14
Ny doktorsavhandling om plantors försvar mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2024-04-19
Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023
Läs mer >>>
:: 2024-01-30
Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna
Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>
:: 2023-12-10
Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Snytbagge 2005 : Markberedning
Omfattande forskning har bedrivits kring markberedningens inverkan på snytbaggeskador och därför har vi idag betydande kunskap om orsakssambanden. Tvärt emot tidigare föreställningar har vår forskning visat att snytbaggen inte vänder om när den kommer fram till en mineraljordfläck. Däremot tar den sig snabbt bort från mineraljorden genom att gå snabbare och rakare. Plantor som står i mineraljord påträffas i samma utsträckning av snytbaggar som plantor i humus men snytbaggarna är sällan benägna att stanna upp och äta på de som är omgivna av mineraljord.
Utformningen av markberedningen har också studerats ingående och vi har presenterat ett antal för skogsbruket viktiga egenskaper som en markberedning ska ha för att effektivt minska skadorna. Den viktigaste slutsatsen är att humus eller annat organiskt material nära plantan ökar risken för snytbaggeangrepp. Genom att plantera i ren mineraljord minskas skadorna effektivt, medan bearbetad humus endast ger marginell reduktion av skadorna. Blandning av humus och mineraljord ger en minskning av skadorna om humusen är finfördelad.
Nivån på markberedningen har betydelse och plantering på höga punkter sänker skadorna mer är om den sker i markplanet eller i en grop. Markberedningsfläckens yta har också stor betydelse. Fläckar med en radie av ca 10 cm ger nästan full effekt om ytan är ren mineraljord och det inte finns vegetation intill fläcken. Då detta inte är möjligt i praktikisk drift är det lämpligt att fläckens radie är åtminstone 20 cm.
Fältvegetation i eller nära markberedda punkter ökar skadorna på ett högst påtagligt sätt. Vegetation som etablerar sig i den blottlagda mineraljorden tar nästan helt bort skyddseffekten. Vi har också visat att skadorna ökar om det finns vegetation utanför det markberedda området. Vegetation är speciellt negativ om det är nära till kanten eller om den hänger in över den markberedda ytan.
De kunskaper vi tillfört området gör att vi idag vet hur en markberedning som syftar till att minimera snytbaggeskadorna ska utformas. Däremot finns det oklarheter i hur dessa kunskaper ska vägas samman med andra skäl för markberedning samt hur det tekniskt ska gå till i stor skala.
Inom Snytbagge 2005 har två nya markberedningsmetoder testats de senaste åren. Den ena är inversmarkberedning, som i andra försök visat sig ge en hög och säker etablering av plantor. Vi har sett att inversmetoden ger en betydligt bättre långtidseffekt än harvning eller fläckmarkberedning, främst på grund av att inväxningen av vegetation går långsammare. Det är däremot svårt att rent tekniskt uppnå fullgott resultat om marken är stenbunden. Den andra metoden som vi testat i försök är ”Asa-mockan”, som består i att mineraljord blandas med vatten och därefter placeras på humuslagret. När jorden torkat bildas en hård mineraljordsyta som hålls fri från vegetation i 1 till 2 år. Asa-mockan testas nu i storskaliga försök men resultat från dessa kommer inte förrän om ett par år.
Asa-mocken. Foto: Kristina Wallertz
