Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbagge 2005 : Markberedning

Omfattande forskning har bedrivits kring markberedningens inverkan på snytbaggeskador och därför har vi idag betydande kunskap om orsakssambanden. Tvärt emot tidigare föreställningar har vår forskning visat att snytbaggen inte vänder om när den kommer fram till en mineraljordfläck. Däremot tar den sig snabbt bort från mineraljorden genom att gå snabbare och rakare. Plantor som står i mineraljord påträffas i samma utsträckning av snytbaggar som plantor i humus men snytbaggarna är sällan benägna att stanna upp och äta på de som är omgivna av mineraljord.

Utformningen av markberedningen har också studerats ingående och vi har presenterat ett antal för skogsbruket viktiga egenskaper som en markberedning ska ha för att effektivt minska skadorna. Den viktigaste slutsatsen är att humus eller annat organiskt material nära plantan ökar risken för snytbaggeangrepp. Genom att plantera i ren mineraljord minskas skadorna effektivt, medan bearbetad humus endast ger marginell reduktion av skadorna. Blandning av humus och mineraljord ger en minskning av skadorna om humusen är finfördelad.

Nivån på markberedningen har betydelse och plantering på höga punkter sänker skadorna mer är om den sker i markplanet eller i en grop. Markberedningsfläckens yta har också stor betydelse. Fläckar med en radie av ca 10 cm ger nästan full effekt om ytan är ren mineraljord och det inte finns vegetation intill fläcken. Då detta inte är möjligt i praktikisk drift är det lämpligt att fläckens radie är åtminstone 20 cm.

Fältvegetation i eller nära markberedda punkter ökar skadorna på ett högst påtagligt sätt. Vegetation som etablerar sig i den blottlagda mineraljorden tar nästan helt bort skyddseffekten. Vi har också visat att skadorna ökar om det finns vegetation utanför det markberedda området. Vegetation är speciellt negativ om det är nära till kanten eller om den hänger in över den markberedda ytan.

De kunskaper vi tillfört området gör att vi idag vet hur en markberedning som syftar till att minimera snytbaggeskadorna ska utformas. Däremot finns det oklarheter i hur dessa kunskaper ska vägas samman med andra skäl för markberedning samt hur det tekniskt ska gå till i stor skala.

Inom Snytbagge 2005 har två nya markberedningsmetoder testats de senaste åren. Den ena är inversmarkberedning, som i andra försök visat sig ge en hög och säker etablering av plantor. Vi har sett att inversmetoden ger en betydligt bättre långtidseffekt än harvning eller fläckmarkberedning, främst på grund av att inväxningen av vegetation går långsammare. Det är däremot svårt att rent tekniskt uppnå fullgott resultat om marken är stenbunden. Den andra metoden som vi testat i försök är ”Asa-mockan”, som består i att mineraljord blandas med vatten och därefter placeras på humuslagret. När jorden torkat bildas en hård mineraljordsyta som hålls fri från vegetation i 1 till 2 år. Asa-mockan testas nu i storskaliga försök men resultat från dessa kommer inte förrän om ett par år.

Asa-mocken. Foto: Kristina Wallertz