Aktuellt

:: 2024-01-30

Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna

Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>

:: 2023-12-10

Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder

Läs mer >>>
Se film >>>

:: 2023-10-20

Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge

Läs mer >>>

:: 2023-10-02

Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor

Läs mer >>>

:: 2023-06-21

Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2023-04-14

Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen

Läs mer >>>

:: 2023-04-11

Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor

Läs mer >>>

:: 2022-09-30

Aska skyddar plantor mot snytbaggen

Läs mer >>>

:: 2022-05-16

Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning

Läs mer >>>

:: 2022-04-10

Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021

Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>

:: 2022-01-17

Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad

Läs mer (sid. 18-20) >>>

:: 2021-11-23

God effekt av beläggningsskydd efter två år

Läs mer >>>

:: 2021-11-17

Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar

Läs mer >>>

:: 2021-10-27

Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen

Se avhandlingen >>>

:: 2021-04-26

Principiellt viktigt domslut: insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade

Läs mer >>>

:: 2021-04-09

Skogsstyrelsens plantrapport för 2020

Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>

:: 2021-03-15

Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?

Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>

:: 2021-01-20

Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år

Läs mer >>>

:: 2020-12-14

Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen

Läs mer >>>

:: 2020-11-10

Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning

Läs mer >>>

:: 2020-10-30

Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar

Läs mer >>>

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?

I en ny studie har forskare från SLU i samarbete med rumänska kollegor undersökt om granplantor blir mindre angripna av snytbaggar om de planteras tillsammans med plantor av bok. I ett experiment i laboratoriet där plantorna stod helt nära varandra fann de en sådan skademinskande effekt men inte vid plantering ute i fält.

Snytbaggen är en mycket allvarlig skadegörare i skogsbruket genom att den äter av barken på nyplanterade barrträdsplantor. Utan motåtgärder så dör plantorna ofta i stor omfattning. Tidigare var den vanligaste motåtgärden att behandla plantorna med insektsgift före plantering. I Sverige skyddar man numera plantorna främst genom att i plantskolan applicera en skyddande beläggning på stammen. Dessutom minskar man risken för angrepp av snytbagge genom att markbereda och sen plantera i mineraljorden. Ytterligare metoder att uthålligt minska skadorna av snytbagge är emellertid efterfrågade, i synnerhet i andra delar av Europa.

I Rumänien hade två av författarna till studien tidigare noterat att granar planterade tillsammans med bok verkade bli mindre angripna av snytbagge jämfört med plantor i rena granplanteringar. Fenomenet att omgivande växtindivider av annan art kan minska sannolikheten att en viss växtindivid blir angripen av en växtskadegörare kallas i den vetenskapliga litteraturen ”associational resistance” och har uppmärksammats allt mer i senare tid. Med detta som bakgrund ville forskarna undersöka om inblandning av bokplantor kan minska sannolikheten att granplantor intill angrips av snytbaggar.

I ett laboratorieexperiment fick snytbaggar fritt röra sig på en cirkulär arena och där välja att äta på gran- och bokplantor placerade i grupper om två, dvs. gran/gran, gran/bok och bok/bok. Resultaten visade att granplantor med en bokplanta intill fick ungefär hälften så mycket gnag av snytbagge jämfört med granplantor invid en annan granplanta. Antalet snytbaggar som observerades sitta på granplantorna var också halverat när en bokplanta stod intill. Dessa skillnader är statistiskt signifikanta och visar alltså på en skadereducerande effekt av närhet till en lövträdsplanta, som i sig är ganska oattraktiv som föda för snytbaggar.

Med dessa resultat som grund genomförde forskarna även ett fältförsök där man planterade rutor med enbart granplantor och rutor med en bokplanta mellan varje granplanta. Rutorna var arrangerade i fem block med vardera en granruta och en blandruta (64 plantor per ruta, totalt 480 granplantor och 160 bokplantor). Resultaten visade inga signifikanta skillnader mellan rena granrutor och blandrutor, varken i angreppsfrekvens eller mängd gnag på granplantor.

Sammanfattningsvis visar studien att skador av snytbagge på barrträdsplantor kan påverkas av lövträdsplantor som står intill. Emellertid kunde inte någon skadereducerande effekt säkerställas för plantor i fält, där avståndet mellan plantorna var betydligt större och där även annan vegetation kan ha påverkat.

Se artikeln:
Tudoran, A., Bylund, H., Nordlander, G., Oltean, I. & Puentes, A. 2021. Using associational effects of European beech on Norway spruce to mitigate damage by a major forest regeneration pest, the pine weevil Hylobius abietis. Forest Ecology and Management 486: 118980. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2021.118980

Kontakt:
Amelia Tudoran, e-post Amelia.Tudoran@slu.se
Göran Nordlander, e-post Goran.Nordlander@slu.se, tel. 018-67 23 65
Adriana Puentes, e-post Adriana.Puentes@slu.se, 018-67 24 03