Aktuellt
:: 2018-03-26
Snytbaggeforskning lyfts fram i SLU-utvärdering
Läs mer >>>
:: 2018-03-14
Skogsskador 2017
Nya skogsskaderapporter från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2018-03-13
Mindre kemikalier i skogen
Aktuell statistik från Svenska FSC
Läs mer >>>
:: 2018-03-12
Snytbaggar visade upp sig på vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2018-03-12
Olika markberednings-metoders effekter på skador av snytbagge jämförda i ny studie
Läs mer >>>
:: 2018-03-06
Från insekticider till mekaniska skydd mot snytbagge – vad händer med plantöverlevnaden?
Forskningsprojekt får anslag av Skogssällskapet
Läs mer >>>
:: 2018-02-06
Planer för ökad Conniflex-kapacitet hos Svenska Skogsplantor
Läs mer >>>
:: 2018-01-31
Forskning om snytbagge stärkt med nytillsatt tjänst vid SLU i Uppsala
Läs mer >>>
:: 2018-01-08
Höstplantering fortsätter öka i södra Sverige
Se pressmeddelande från Södra >>>
Se även tidigare forskningsresultat om snytbaggeskador vid olika planteringstidpunkter:
Tidig höstplantering på färskt hygge
Försommarplantering 3:e säsongen efter avverkning
:: 2017-10-20
Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland
Läs mer >>>
:: 2017-10-08
Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum
Läs mer >>>
:: 2017-09-25
Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor
Läs mer >>>
:: 2017-06-27
Claes Hellqvist går i pension
Läs mer >>>
:: 2017-06-08
Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien
Läs mer >>>
:: 2017-05-17
Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor
Läs mer >>>
:: 2017-03-02
Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014
Se sammanställning >>>
:: 2017-02-15
Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013
Se rapporten >>>
:: 2017-02-07
Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst
Läs mer >>>
:: 2017-01-30
Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015
Se sammanställning >>>
:: 2017-01-26
Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark
Läs mer >>>
:: 2017-01-20
Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning
Se ny studie från Finland >>>
:: 2017-01-13
Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?
Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>
:: 2017-01-10
Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen
Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>
:: 2017-01-04
Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor
Läs mer >>>
:: 2017-01-04
Nytt rekord för höstplantering hos Södra
Läs mer >>>
Beläggningsskydd
Beläggningsskydden appliceras direkt på stammen genom sprutning eller doppning. Beläggningen kan vara hård eller seg och ska hindra snytbaggen från att gnaga. De beläggningsskydd som idag i större skala används för massapplicering av täckrotsplantor är Conniflex och Cambiguard. En tidigare behandlingslinje med vax vid Plantskolan Sjögränd lades ner under 2014 men en ny är under uppbyggnad vid Plantskolan Friggesund. Nya skydd är också på väg och sedan 2015 finns även beläggningsskydden Woodcoat och Hylonox på marknaden. Parallellt håller några plantproducenter
på att utveckla en ny maskin för behandling med beläggningsskydd på barrotsplantor.
Fördelen med beläggningsskydd är att de är relativt billiga att applicera eftersom det är möjligt att behandla plantor i stor skala direkt i plantskolan. Skyddet stör inte heller i någon större omfattning i samband med packning, transport eller lagring. Ytterligare en fördel är att en mindre mängd främmande material kommer ut i markerna. De beläggningsskydd som utvecklats hittills har skyddat plantans basala delar men lämnat den övre delen intakt. Det är viktigt med denna typ av skydd att få en fullständig och varaktig täckning av de nedre delarna av plantan. Flera studier har visat att om det finns sprickor eller luckor i täckningen så börjar snytbaggarna att gnaga där och äter sedan vidare under beläggningen.
Det är också viktigt att beläggningen skyddar stammen ända ned till rotklumpen. Erfarenheterna från fält tyder på att om plantan har en fullgod täckning på de nedre delarna undviker snytbaggarna att klättra vidare till de övre oskyddade delarna. Det utväxande årsskottet undviks dessutom som regel av snytbaggarna som föda. Den del av barrmassan som täcks av beläggningen dör som regel. Det är därför viktigt att inte behandlingen når de översta delarna av plantan.
För att skyddet ska vara verksamt under minst två år måste beläggningen kunna expandera utan att spricka sönder. Spricker beläggningen blottas barken, om den töjs ut blir den tunnare och lättare att gnaga igenom. Om beläggningen är alltför seg kan den hämma plantans diametertillväxt. Skyddet får heller inte påverkas av de höga temperaturer som kan råda ute på ett hygge. Att beläggningen smält och skadat plantan har bl.a. drabbat vaxbehandlade plantor. Kemiska ämnen i beläggningen riskerar att skada plantan direkt genom barken eller genom att avges från beläggningen och sedan tas upp av barr och rötter. Olika lösningsmedel kan också få plantan att avge mer av sina egna monoterpener vilket kan verka anlockande på snytbaggar.
Tre på marknaden förekommande beläggningsskydd mot snytbagge, vax (t.v.), Conniflex (mitten) och Cambiguard (t.h.). Foto: Claes Hellqvist, SLU
