Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Hyggesålder

Risken för snytbaggeskador minskar med ökande hyggesålder, vilket främst hänger samman med snytbaggens livscykel. Snytbaggarna dras till doften av nyligen avverkade barrträd och flyger in på färska hyggen (A) för att para sig och lägga ägg i stubbarnas rötter. På det färska hygget gnager de vuxna snytbaggarna på de planterade plantorna och de två följande åren (A+1, A+2) kläcks den nya generationen skalbaggar, som också utnyttjar plantorna som föda. Den nya generationen lämnar A+2-hygget på våren i jakt på ett nytt, färskt hygge. Därför minskar angreppen med tiden och följande år (A+3) finns endast en liten andel av snytbaggarna kvar på hygget (se gnagperioder).

Att vänta med plantering (hyggesvila) är alltså ett säkert sätt att undvika snytbaggeskador. Under de första två säsongerna efter avverkning är snytbaggetrycket i stort sett alltid högt. Först om man väntar 3-4 år med plantering blir skadorna acceptabelt låga om man använder obehandlade plantor. Plantering på äldre hyggen ger dock bekymmer med vegetationskonkurrens och nedsatt tillväxt för plantorna. På äldre hyggen blir också torkan i marken tidvis svår. Ska man tillämpa hyggesvila krävs därför en effektiv vegetations-behandling, t ex med markberedning.

En lång hyggesvila innebär också ett betydande produktionsbortfall.

LÄS MER om hyggesvilans effekt på snytbaggeskadorna i Åtgärdshandboken

Hyggesvila. Tre år gammalt hygge med mycket vegetation i södra Dalarna
Tre år gammalt hygge i södra Dalarna. Foto: Claes Hellqvist