Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Hyggesålder

Risken för snytbaggeskador minskar med ökande hyggesålder, vilket främst hänger samman med snytbaggens livscykel. Snytbaggarna dras till doften av nyligen avverkade barrträd och flyger in på färska hyggen (A) för att para sig och lägga ägg i stubbarnas rötter. På det färska hygget gnager de vuxna snytbaggarna på de planterade plantorna och de två följande åren (A+1, A+2) kläcks den nya generationen skalbaggar, som också utnyttjar plantorna som föda. Den nya generationen lämnar A+2-hygget på våren i jakt på ett nytt, färskt hygge. Därför minskar angreppen med tiden och följande år (A+3) finns endast en liten andel av snytbaggarna kvar på hygget (se gnagperioder).

Att vänta med plantering (hyggesvila) är alltså ett säkert sätt att undvika snytbaggeskador. Under de första två säsongerna efter avverkning är snytbaggetrycket i stort sett alltid högt. Först om man väntar 3-4 år med plantering blir skadorna acceptabelt låga om man använder obehandlade plantor. Plantering på äldre hyggen ger dock bekymmer med vegetationskonkurrens och nedsatt tillväxt för plantorna. På äldre hyggen blir också torkan i marken tidvis svår. Ska man tillämpa hyggesvila krävs därför en effektiv vegetations-behandling, t ex med markberedning.

En lång hyggesvila innebär också ett betydande produktionsbortfall.

LÄS MER om hyggesvilans effekt på snytbaggeskadorna i Åtgärdshandboken

Hyggesvila. Tre år gammalt hygge med mycket vegetation i södra Dalarna
Tre år gammalt hygge i södra Dalarna. Foto: Claes Hellqvist