Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Skärmställning

Plantor i skärmar klarar sig bättre från snytbaggeangrepp än plantor på kalhyggen. Skillnaden beror inte på att skärmar i allmänhet hyser färre snytbaggar än kalhyggen. Skärmarnas lägre skadenivå uppkommer troligen genom en samverkan av beskuggning och större utbud av annan föda i skärmarna. De planterade plantorna utgör bara en bråkdel av snytbaggarnas totala födointag. Snytbaggarna livnär sig till stor del på barrträdsrötter i marken. Under en kort tid i samband med inflygningen på våren är också trädkronornas grenar en mycket viktig födokälla.

Tallskärm. Foto: Claes Hellqvist
Tallskärm. Foto: Claes Hellqvist

Baserat på vad vi vet om skärmutformning idag rekommenderas en skärmtäthet av minst 100 stammar/ha, eller ca 10 m2 grundyta för att erhålla en minskning av snytbaggeskadorna. Både tall och gran ger ett skydd, men tall är nästan alltid att föredra på grund av skaderisken med storm och andra insekter. Skärmen måste också vara relativt jämn utan större luckor. När skärmen avvecklas lockas snytbaggar åter till hygget. Även dessa angrepp kan bli betydande. Därför bör inte avvecklingen av skärmen ske förrän plantorna säkert tål ett angrepp, vilket de brukar göra när de har en rothalsdiameter på minst 9-10.

LÄS MER om skärmställningens effekt på snytbaggeskadorna i Åtgärdshandboken

Tallskärm. Foto: Claes Hellqvist
Tallskärm. Foto: Claes Hellqvist