Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Skärmställning

Plantor i skärmar klarar sig bättre från snytbaggeangrepp än plantor på kalhyggen. Skillnaden beror inte på att skärmar i allmänhet hyser färre snytbaggar än kalhyggen. Skärmarnas lägre skadenivå uppkommer troligen genom en samverkan av beskuggning och större utbud av annan föda i skärmarna. De planterade plantorna utgör bara en bråkdel av snytbaggarnas totala födointag. Snytbaggarna livnär sig till stor del på barrträdsrötter i marken. Under en kort tid i samband med inflygningen på våren är också trädkronornas grenar en mycket viktig födokälla.

Tallskärm. Foto: Claes Hellqvist
Tallskärm. Foto: Claes Hellqvist

Baserat på vad vi vet om skärmutformning idag rekommenderas en skärmtäthet av minst 100 stammar/ha, eller ca 10 m2 grundyta för att erhålla en minskning av snytbaggeskadorna. Både tall och gran ger ett skydd, men tall är nästan alltid att föredra på grund av skaderisken med storm och andra insekter. Skärmen måste också vara relativt jämn utan större luckor. När skärmen avvecklas lockas snytbaggar åter till hygget. Även dessa angrepp kan bli betydande. Därför bör inte avvecklingen av skärmen ske förrän plantorna säkert tål ett angrepp, vilket de brukar göra när de har en rothalsdiameter på minst 9-10.

LÄS MER om skärmställningens effekt på snytbaggeskadorna i Åtgärdshandboken

Tallskärm. Foto: Claes Hellqvist
Tallskärm. Foto: Claes Hellqvist