Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbaggeprogrammet

7. Plantegenskaper

Det är angeläget att ta reda på mer om hur plantegenskaper praktiskt ska kunna utnyttjas för att minska skadorna orsakad av snytbagge. Plantegenskaper är ett brett begrepp som omfattar både nedärvda egenskaper och egenskaper som formats genom odlingsförhållanden och den vidare hanteringen av plantor. Inom Snytbaggeprogrammet vill vi inrikta oss på att studera snytbaggeangrepp i relation till plantans form, fysiologiska egenskaper och förmåga till snabb etablering. I ett senare skede av programmet kan samarbeten med andra forskningsprojekt med genetisk eller kemisk inriktning komma ifråga. Snytbaggeprogrammet kan då komma att bidra med studier av möjligheterna till praktisk tillämpning av resultat från sådana projekt. I det följande beskrivs de tre områden vi primärt avser att arbeta med.

(7.1) Jämförelser mellan planterade och naturligt föryngrade eller sådda plantor är intressant ur flera aspekter. Praktiska observationer och några studier indikerar att nyplanterade plantor har ett sämre försvar mot angrepp av snytbagge än plantor som grott ur ett frö på platsen. Denna skillnad är emellertid inte särskilt ingående undersökt eller kvantifierad i vetenskapliga studier. Vi anser det angeläget att göra en sådan kvantifiering. Detta gäller såväl skillnader i plantans försvarsförmåga som angreppens omfattning och plantornas överlevnad. Av särskilt intresse är detta då sådd i stället för plantering av tall bedöms öka inom det praktiska skogsbruket i mellersta och norra Sverige. En serie fältexperiment planeras därför med i första hand tall i norra Sverige. Experimenten utformas så att olika planttyper jämförs vid samma snytbaggetryck. [Göran Nordlander, Jörgen Hajek, Henrik Nordenhem]

(7.2) Plantors känslighet för skador av snytbaggen är starkt relaterad till en försämrad försvarsförmåga under en period efter planteringen. Rotsystemet måste snabbt få kontakt med omgivande mark genom att nya finrötter bildas som kan ta upp vatten och näring. Successivt kan sedan plantans försvar börja få effekt, främst genom att framrinnande kåda begränsar omfattningen på snytbaggens gnag. Vi har emellertid bristande kunskap om hur långvarig perioden med nästan obefintligt försvar är och hur förloppet ser ut när försvarsförmågan sedan ökar. Vidare är det inte så väl känt hur dessa aspekter på plantetableringen påverkas av odlingsregimer och annan hantering före plantering. Kan vi få kunskap om hur den "försvarslösa perioden" kan kortas ner eller delvis elimineras borde risken för dödliga skador kunna minskas. En snabb etableringsperiod kan därutöver vara speciellt intressant i kombination med vissa val av tidpunkt för plantering. [Göran Nordlander, Jörgen Hajek, Henrik Nordenhem, Kristina Wallertz]

(7.3) Användning av främmande trädslag är en annan aspekt på plantegenskaper i relation till snytbagge. Frågan har stor aktualitet eftersom diskussionerna kring kommande klimatförändring och intensifierad produktion ökar intresset för främmande trädslag i Sverige. Vidare kan studier inom Snytbaggeprogrammet direkt kopplas till nyligen startad forskning vid Inst. för sydsvensk skogsvetenskap om odling av douglas. Det är fortfarande relativt dåligt känt hur snytbaggen prefererar olika barrträdsarter och i vilken utsträckning främmande trädslag som planteras i Sverige skadas av snytbaggeangrepp. Därför startades redan under 2009 inom nuvarande forskningsprogram en pilotstudie som jämför angreppen på lärk, douglas, sitkagran, gran och tall. Jämförelser mellan contortatall och vanlig tall är också av intresse för kommande försök, eftersom en tidigare laboratoriestudie visat att contortatall är mindre smaklig för snytbaggen. De närliggande planerna inför nya Snytbaggeprogrammet är sådd av aktuella främmande trädslag i plantskola våren 2010 för utplantering i fältförsök våren 2011. [Kristina Wallertz, Jörgen Hajek, Magnus Petersson]


Övriga forskningsområden

1. Beslutsstöd, information och utbildning
2. Robusta åtgärdssystem
3. Åtgärder i Norrland
4. Plantskydd – testning och utveckling
5. Planteringspunkt och ny markberedningsteknik
6. Tidpunkt för plantering
7. Plantegenskaper
8. Skaderisk och interaktioner med andra organismer

Projektstruktur och projektledning


LADDA NER HELA SNYTBAGGEPROGRAMMET (PDF)