Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbagge 2005 : Effekter av hygges-bränning

Efter ett nästan totalt uppehåll på drygt 30 år har bränning av hyggen återkommit inom skogsbruket, numera som naturvårdsåtgärd för att gynna brandberoende arter. Snytbaggen lockas också till brandfält och skadorna på plantor blir ofta svåra efter brand. Effekten av hyggesbränning för snytbaggeskadorna har studerats på ett stort antal hyggen i olika delar av Sverige. Ett försök i Lappland belyste särskilt betydelsen av planteringstidpunkt i förhållande till tidpunkterna för avverkning och bränning. Skadorna blev omfattande om planteringen skedde mindre än tre år efter avverkningen eller om det gått mindre än två år sedan bränningen. Resultaten tyder starkt på att bränning ett par år efter avverkning medför avgivning av anlockande ämnen och därmed förnyad inflygning av snytbaggar till hygget. Slutsatsen är därför att bränning ska göras så snart som möjligt efter avverkningen för att minska nödvändig tid för hyggesvila.

Bränt hygge i mellersta Dalarna hösten 2005. Foto: Claes Hellqvist