Aktuellt

:: 2017-10-20

Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland

Läs mer >>>

:: 2017-10-08

Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum

Läs mer >>>

:: 2017-09-25

Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbaggeprogrammet

6. Tidpunkt för plantering

Planteringssäsongen har av tradition varit knuten främst till vår/försommar, vilket delvis har biologiska orsaker och delvis organisatoriska, logistiska orsaker. Idag när en stor del av skogsvården utförs av entreprenörer är tidpunkten för plantering inte begränsad av tillgången på arbetskraft på samma sätt som tidigare. Vi avser därför att undersöka snytbaggeskadornas omfattning vid två specifika kombinationer av planteringstidpunkt och hyggesålder, som idag inte utnyttjas i någon större omfattning. Dessa strategier för plantering förväntas vara gynnsamma för plantetablering och samtidigt ge mindre snytbaggeangrepp.

(6.1) Plantering på färska hyggen i augusti är den första planteringsstrategin, som ska studeras i fältförsök med granplantor. På färska hyggen avtar snytbaggarnas aktivitet väsentligt redan i mitten av augusti, då de avslutat äggläggningen och börjar förbereda sig för övervintring. Det ger plantorna möjlighet att etablera sig i nymarkberedd miljö utan alltför högt snytbaggetryck. Sensommarplantering är av flera orsaker gynnsam för plantorna. Granplantor har då avslutat sin längtillväxt och skotten har förvedats. Rotsystemet växer däremot fortfarande, vilket betyder att plantan hinner etablera sig. Marktemperaturen är oftast högre och tillgången på fukt i marken är ofta mer gynnsam jämfört med sen vårplantering. Dessutom kan det organisatoriskt vara en fördel att utöka säsongen för plantering och därmed få en jämnare arbetsbelastning både på plantskolan och i skogsvårdsarbetet. [Kristina Wallertz, Jörgen Hajek]

(6.2) En andra intressant planteringsstrategi att närmare undersöka, särskilt för högriskhyggen, är plantering kring mitten av juni på hyggesålder A+2. Populationen av snytbaggar minskar drastiskt på dessa hyggen mellan mitten av maj och mitten av juni, eftersom snytbaggarna då flyger iväg till färska hyggen. Fältförsöken ska göras med fryslagrade täckrots- och pluggplantor som planteras vid ett flertal tidpunkter under vår och försommar. [Kristina Wallertz, Magnus Petersson]


Övriga forskningsområden

1. Beslutsstöd, information och utbildning
2. Robusta åtgärdssystem
3. Åtgärder i Norrland
4. Plantskydd – testning och utveckling
5. Planteringspunkt och ny markberedningsteknik
6. Tidpunkt för plantering
7. Plantegenskaper
8. Skaderisk och interaktioner med andra organismer

Projektstruktur och projektledning


LADDA NER HELA SNYTBAGGEPROGRAMMET (PDF)