Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Hyggesfaktorer

Markfuktigheten anses ha stor betydelse för snytbaggeskadorna på plantor. Blöta och fuktiga områden får enligt erfarenheten mindre skador jämfört med torrare.

Ett rent lövträdshygge är inte heller attraktivt eftersom flygande snytbaggar endast attraheras av doften från barrträdsstubbar. Är bara andelen barrträd någorlunda hög på en avverkad yta kan man räkna med massiv inflygning av snytbaggar.

Även om det landar lika många svärmande snytbaggar i en skärmställning som på ett hygge drabbas skärmen av lägre skado. Detta beror sannolikt på skärmens större utbud av alternativ föda för snytbaggarna.

Mängden vegetation på hyggen påverkar snytbaggeangreppen på flera sätt. Framför allt utgör vegetation nära plantor ett skydd för ätande snytbaggar, vilket ökar angreppen. Till en del kan dock bärris och viss annan vegetation (ej gräs) utgöra alternativ föda för snytbaggarna och då reducera skadorna.

Efter hyggesbränning får man ofta svåra skador av snytbagge och detta kan till stor del vara en effekt av att all vegetation är bortbränd. De planterade plantorna utgör då den enda tillgängliga födan på det brända hygget. Även områden i norra Sverige har efter bränning fått omfattande skador, liknande förhållandena i södra Sverige. Bränning av hyggen har ökat de senaste åren till följd av att flera skogsföretag anslutit sig till FSCcertifieringen.

Hyggesavfall kan under en begränsad tid på våren utgöra en födokälla för snytbaggarna. Ganska snart torkar emellertid hyggesavfallet ut och förlorar i betydelse som föda.

Studier har också visat att ristäkt inte nämnvärt påverkar snytbaggeskadorna sett över en hel säsong.

Fuktigt hygge i Värmland med låga snytbaggeskador. Foto: Claes Hellqvist, SLU

Fuktigt hygge i Värmland med låga snytbaggeskador. Foto: Claes Hellqvist, SLU