Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Hyggesfaktorer

Markfuktigheten anses ha stor betydelse för snytbaggeskadorna på plantor. Blöta och fuktiga områden får enligt erfarenheten mindre skador jämfört med torrare.

Ett rent lövträdshygge är inte heller attraktivt eftersom flygande snytbaggar endast attraheras av doften från barrträdsstubbar. Är bara andelen barrträd någorlunda hög på en avverkad yta kan man räkna med massiv inflygning av snytbaggar.

Även om det landar lika många svärmande snytbaggar i en skärmställning som på ett hygge drabbas skärmen av lägre skado. Detta beror sannolikt på skärmens större utbud av alternativ föda för snytbaggarna.

Mängden vegetation på hyggen påverkar snytbaggeangreppen på flera sätt. Framför allt utgör vegetation nära plantor ett skydd för ätande snytbaggar, vilket ökar angreppen. Till en del kan dock bärris och viss annan vegetation (ej gräs) utgöra alternativ föda för snytbaggarna och då reducera skadorna.

Efter hyggesbränning får man ofta svåra skador av snytbagge och detta kan till stor del vara en effekt av att all vegetation är bortbränd. De planterade plantorna utgör då den enda tillgängliga födan på det brända hygget. Även områden i norra Sverige har efter bränning fått omfattande skador, liknande förhållandena i södra Sverige. Bränning av hyggen har ökat de senaste åren till följd av att flera skogsföretag anslutit sig till FSCcertifieringen.

Hyggesavfall kan under en begränsad tid på våren utgöra en födokälla för snytbaggarna. Ganska snart torkar emellertid hyggesavfallet ut och förlorar i betydelse som föda.

Studier har också visat att ristäkt inte nämnvärt påverkar snytbaggeskadorna sett över en hel säsong.

Fuktigt hygge i Värmland med låga snytbaggeskador. Foto: Claes Hellqvist, SLU

Fuktigt hygge i Värmland med låga snytbaggeskador. Foto: Claes Hellqvist, SLU