Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Naturliga fiender

I jämförelse med många andra bark- och vedlevande insekter har snytbaggen relativt få kända parasitoider. Orsaken till detta är troligen att larven under sin utveckling i rötterna är väl skyddad av jord och tjock bark.

Parasitstekeln Perilitus areolaris angriper vuxna snytbaggeindivider (se bild nedan). Ett par veckor efter äggläggningen lämnar parasitstekelns larver värddjuret som dör. Denna art beskrevs i mitten av 1980-talet av två svenska forskare som också beskrev parnings- och äggläggningsbeteendet. I dessa studier fann man endast parasiterade snytbaggar på ettåriga och äldre hyggen. Spridningssätt och andra detaljer i parasitstekelns livscykel är okända och inte heller hur vanligt förekommande arten är i landet.

Förstudier utförda inom Tema snytbaggeprojektet har visat att P. areolaris är vanligt förekommande och att 2-3 generationer parasitsteklar kan produceras per säsong. Den förefaller vara mer vanligt förekommande än vad som hittills varit känt. Resultaten indikerar att lokalt kan parasiteringsfrekvenserna vara så höga att det bidrar till minskande populationsstorlek av övervintrande djur. Frånvaron av parasitstekelns ägg och larver i snytbaggar insamlade på sågverk och i fönsterfällor på färska hyggen tyder på att parasitsteklarna själva flyger till färska hyggen och inte sprids genom inflygande parasiterade snytbaggar.

Snytbagge på väg att angripas av parasitstekeln Perelitus areolaris

Snytbagge på väg att angripas av parasitstekeln Perilitus areolaris. Foto: Mats Wilhelm

En annan parasitstekel som endast förekommer på snytbaggar är Bracon hylobii. I motsats till Perilitus, som angriper den fullbildade skalbaggen, angriper Bracon snytbaggens larver i rötterna (se bild nedan). Angrepper sker endast i snytbaggelarver i ytligt liggande rötter. Lokalt kan troligen Bracon bidra till en hög larvmortalitet och därmed påverka snytbaggepopulationen.


Bracon hylobii parasiterar Hylobius-larv. Foto: BAWBILT-projektet

Kokonger av Bracon hylobii i snytbaggeangripen rot

Kokonger av Bracon hylobii i snytbaggeangripen rot.
Foto: Rune Axelsson

Parasitsvampen Beauveria bassiana angriper den fullbildade skalbaggen (se bild nedan) och har testats i biologisk bekämpning utan större framgång.

Död snytbagge, angripen av svampen Beauveria bassiana

Död snytbagge, angripen av svampen Beauveria bassiana.
Foto: Claes Hellqvist

Det finns även vissa nematoder som lever parasitiskt i snytbaggar. Som regel är dock parasiteringsfrekvensen relativt låg.

Snytbaggelarverna utsätts också för en viss konkurrens i rötterna av andra insekter (t ex långhorningslarver), olika svampar och andra mikroorganismer. I synnerhet i fuktigare miljö blir yngelmaterialet ofta ockuperat av svamp.

Vissa fåglar, t ex kajor, trastar och sädesärlor, äter gärna snytbaggar men denna predation är i normala fall låg eftersom snytbaggen för ett relativt undanskymt liv på hygget. På våren, i samband med svärmning, lockas dock många snytbaggar till sågverkens sågspånshögar. Här är de inte lika skyddade för fåglar och kan därför bli utsatta för en betydande predation.

Parasitlarv urtagen från puppkammare av snytbagge

Parasitlarv urtagen från puppkammare. Foto: Claes Hellqvist, SLU

Parasitlarv i puppkammare

Parasitlarv i puppkammare. Foto: Rune Axelsson