Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Naturliga fiender

I jämförelse med många andra bark- och vedlevande insekter har snytbaggen relativt få kända parasitoider. Orsaken till detta är troligen att larven under sin utveckling i rötterna är väl skyddad av jord och tjock bark.

Parasitstekeln Perilitus areolaris angriper vuxna snytbaggeindivider (se bild nedan). Ett par veckor efter äggläggningen lämnar parasitstekelns larver värddjuret som dör. Denna art beskrevs i mitten av 1980-talet av två svenska forskare som också beskrev parnings- och äggläggningsbeteendet. I dessa studier fann man endast parasiterade snytbaggar på ettåriga och äldre hyggen. Spridningssätt och andra detaljer i parasitstekelns livscykel är okända och inte heller hur vanligt förekommande arten är i landet.

Förstudier utförda inom Tema snytbaggeprojektet har visat att P. areolaris är vanligt förekommande och att 2-3 generationer parasitsteklar kan produceras per säsong. Den förefaller vara mer vanligt förekommande än vad som hittills varit känt. Resultaten indikerar att lokalt kan parasiteringsfrekvenserna vara så höga att det bidrar till minskande populationsstorlek av övervintrande djur. Frånvaron av parasitstekelns ägg och larver i snytbaggar insamlade på sågverk och i fönsterfällor på färska hyggen tyder på att parasitsteklarna själva flyger till färska hyggen och inte sprids genom inflygande parasiterade snytbaggar.

Snytbagge på väg att angripas av parasitstekeln Perelitus areolaris

Snytbagge på väg att angripas av parasitstekeln Perilitus areolaris. Foto: Mats Wilhelm

En annan parasitstekel som endast förekommer på snytbaggar är Bracon hylobii. I motsats till Perilitus, som angriper den fullbildade skalbaggen, angriper Bracon snytbaggens larver i rötterna (se bild nedan). Angrepper sker endast i snytbaggelarver i ytligt liggande rötter. Lokalt kan troligen Bracon bidra till en hög larvmortalitet och därmed påverka snytbaggepopulationen.


Bracon hylobii parasiterar Hylobius-larv. Foto: BAWBILT-projektet

Kokonger av Bracon hylobii i snytbaggeangripen rot

Kokonger av Bracon hylobii i snytbaggeangripen rot.
Foto: Rune Axelsson

Parasitsvampen Beauveria bassiana angriper den fullbildade skalbaggen (se bild nedan) och har testats i biologisk bekämpning utan större framgång.

Död snytbagge, angripen av svampen Beauveria bassiana

Död snytbagge, angripen av svampen Beauveria bassiana.
Foto: Claes Hellqvist

Det finns även vissa nematoder som lever parasitiskt i snytbaggar. Som regel är dock parasiteringsfrekvensen relativt låg.

Snytbaggelarverna utsätts också för en viss konkurrens i rötterna av andra insekter (t ex långhorningslarver), olika svampar och andra mikroorganismer. I synnerhet i fuktigare miljö blir yngelmaterialet ofta ockuperat av svamp.

Vissa fåglar, t ex kajor, trastar och sädesärlor, äter gärna snytbaggar men denna predation är i normala fall låg eftersom snytbaggen för ett relativt undanskymt liv på hygget. På våren, i samband med svärmning, lockas dock många snytbaggar till sågverkens sågspånshögar. Här är de inte lika skyddade för fåglar och kan därför bli utsatta för en betydande predation.

Parasitlarv urtagen från puppkammare av snytbagge

Parasitlarv urtagen från puppkammare. Foto: Claes Hellqvist, SLU

Parasitlarv i puppkammare

Parasitlarv i puppkammare. Foto: Rune Axelsson