Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Larvutveckling

Äggen kläcks efter ett par veckor. De nykläckta larverna är vita, krumböjda och benlösa och har en brun huvudkapsel. Nykläckta larver från ägg lagda i marken kryper genom jorden fram till en lämplig rot. Larverna hittar sådana rötter genom att de har en god förmåga att orientera sig till dofter. Nykläckta larver attraheras speciellt av monoterpenen alfapinen, som finns i den flytande kådan hos många barrträd.


Snytbaggelarv på väg att kläckas ur ägget. Foto: Rune Axelsson

Larven äter av rotens innerbark och åstadkommer en lång vindlande gång. Gången blir efterhand allt bredare och djupare i takt med att larven tillväxer i storlek. Larven genomgår fem larvstadier innan den slutligen förpuppas under den andra sommaren. Ju större stubben är desto fler larver kan den innehålla. Undersökningar har visat att en enda stubbe kan innehålla mer än 300 larver.


Snytbaggelarv. Foto: Gyorgy Csoka, Hungary Forest Research Institute (www.insectimages.org)

Ny forskning har visat att om födan under larvstadiet tar slut kan larven lämna den rot den etablerat sig i och krypa genom jorden till en annan rot. Dessa äldre larver söker sig främst till en doftkombination av alfapinen och etanol. Att larverna aktivt sprider ut sig bör innebära minskad konkurrens om födan och därmed att fler snytbaggar kan utvecklas.

När larven är fullvuxen gnager den sig en hålighet i splinten eller under barken. Här förpuppas larven och puppkammaren täcks med en propp av gnagmjöl.



Snytbaggelarver, framplockade ur tallstubbe i samband med undervisning. Foto: Claes Hellqvist, SLU

Larvgångar av snytbagge i en tallrot

Larvgångar av snytbagge i en tallrot. Foto: Claes Hellqvist, SLU