Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Larvutveckling

Äggen kläcks efter ett par veckor. De nykläckta larverna är vita, krumböjda och benlösa och har en brun huvudkapsel. Nykläckta larver från ägg lagda i marken kryper genom jorden fram till en lämplig rot. Larverna hittar sådana rötter genom att de har en god förmåga att orientera sig till dofter. Nykläckta larver attraheras speciellt av monoterpenen alfapinen, som finns i den flytande kådan hos många barrträd.


Snytbaggelarv på väg att kläckas ur ägget. Foto: Rune Axelsson

Larven äter av rotens innerbark och åstadkommer en lång vindlande gång. Gången blir efterhand allt bredare och djupare i takt med att larven tillväxer i storlek. Larven genomgår fem larvstadier innan den slutligen förpuppas under den andra sommaren. Ju större stubben är desto fler larver kan den innehålla. Undersökningar har visat att en enda stubbe kan innehålla mer än 300 larver.


Snytbaggelarv. Foto: Gyorgy Csoka, Hungary Forest Research Institute (www.insectimages.org)

Ny forskning har visat att om födan under larvstadiet tar slut kan larven lämna den rot den etablerat sig i och krypa genom jorden till en annan rot. Dessa äldre larver söker sig främst till en doftkombination av alfapinen och etanol. Att larverna aktivt sprider ut sig bör innebära minskad konkurrens om födan och därmed att fler snytbaggar kan utvecklas.

När larven är fullvuxen gnager den sig en hålighet i splinten eller under barken. Här förpuppas larven och puppkammaren täcks med en propp av gnagmjöl.



Snytbaggelarver, framplockade ur tallstubbe i samband med undervisning. Foto: Claes Hellqvist, SLU

Larvgångar av snytbagge i en tallrot

Larvgångar av snytbagge i en tallrot. Foto: Claes Hellqvist, SLU