Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Mikroorganismer i tarmsystemet hos djur kan ha många olika funktioner. En ny studie från KTH och SLU publicerad i Microbial Ecology visar att bakterier isolerade från snytbaggens tarm producerar en rad kemiska ämnen varav några har en starkt avskräckande effekt på snytbaggars gnag. Doft av dessa ämnen från avföringen antas kunna skydda snytbaggens ägg från att bli uppätna.

Tidigare forskning under ledning av Anna-Karin Borg Karlson (KTH, Kemi) och Göran Nordlander (SLU, Ekologi) har visat att olika kemiska substanser i snytbaggens avföring avhåller snytbaggen från att äta. Snytbaggarna äter av tunn barrträdsbark både på plantor (som då ofta dör) och på färska stubbrötter, där de också lägger sina ägg. När ett ägg läggs i ett gnagt hål i rotens bark så täcks ägget med avföring. Detta har antagits kunna utgöra ett skydd mot att ägget blir förstört av snytbaggar som gnager av barken intill.

Ett problem med antagandet att de kemiska substanserna i avföringen skulle skydda ägget har varit att dessa ämnen dunstar bort för fort för att kunna ge ägget ett skydd hela tiden fram till att larven kläcks. Men om mikroorganismer i avföringen fortsätter att kontinuerligt producera de avskräckande ämnena, så kan substanserna ha verkan tillräckligt länge. Nyligen har forskargruppen visat att svampar i avföringen producerar avskräckande substanser och i den nya studien att även bakterier bildar sådana ämnen. I tester med snytbaggar visade 2-fenyletanol en särskilt starkt gnagavskräckande effekt.

Dessa forskningsresultat kan tänkas bli användbara i utvecklingen av nya metoder att skydda barrträdsplantor mot skador av snytbaggen. Gnagavskräckande ämnen har provats tidigare men ett huvudproblem har varit att få tillräckligt långvarig effekt. Mikroorganismer paketerade så att de förblir levande under längre tid skulle möjligen kunna ge ett mer varaktigt skydd.

Se artikeln:
Axelsson, K., Konstanzer, V., Rajarao, G. K., Terenius, O., Seriot, L., Nordenhem, H., Nordlander, G. & Borg-Karlson, A.-K. 2017. Antifeedants produced by bacteria associated with the gut of the pine weevil Hylobius abietis. Microbial Ecology (published online).

Våra tidigare artiklar om mikrober hos snytbaggen:
Berasategui, A., Axelsson, K., Nordlander, G., Schmidt, A., Borg-Karlson, A.-K., Gershenzon, J., Terenius O. & Kaltenpoth, M. 2016. The gut microbiota of the pine weevil is similar across Europe and resembles that of other conifer-feeding beetles. Molecular Ecology 25: 4014-4031. [Svensk sammanfattning]

Azeem, M., Terenius, O., Rajarao, G. K., Nagahama, K., Nordenhem, H., Nordlander, G. & Borg-Karlson, A.-K. 2015. Chemodiversity and biodiversity of fungi associated with the pine weevil Hylobius abietis. Fungal Biology 119: 738-746.

Azeem, M., Rajarao, G. K., Terenius, O., Nordlander, G., Nordenhem, H., Nagahama, K., Norin, E., & Borg-Karlson, A. K. 2015. A fungal metabolite masks the host plant odor for the pine weevil (Hylobius abietis). Fungal Ecology 13: 103-111.

Azeem, M., Rajarao, G. K., Nordenhem, H., Nordlander, G. & Borg-Karlson, A. K. 2013. Penicillium expansum volatiles reduce pine weevil attraction to host plants. Journal of Chemical Ecology 39: 120-128. [Svensk sammanfattning]

Kontakt: Göran Nordlander, Goran.Nordlander@slu.se