Aktuellt

:: 2017-10-20

Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland

Läs mer >>>

:: 2017-10-08

Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum

Läs mer >>>

:: 2017-09-25

Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbaggens tarmflora kartlagd i Europa

Vilka bakterier som finns tarmen hos snytbaggen och deras funktion har undersökts av forskare från Sverige och Tyskland, som publicerat sin studie i den högt ansedda tidskriften Molecular Ecology. Tarmflorans sammansättning var likartad hos snytbaggar från olika delar av Europa. Snytbaggens tarmflora hade också betydande likheter med vad man tidigare funnit hos andra insekter som likhet med snytbaggen äter av barrträd. Barrträdslevande insekter kan behöva dessa mikroorganismer för att bryta ner giftiga försvarssubstanser eller för att få näringsämnen som insekten annars skulle lida brist på.

Snytbaggen är både som larv och som fullbildad insekt knuten till barrträd av olika arter. Larven utvecklas i rötter hos träd som nyligen dött, vilket i det brukade skogslandskapet huvudsakligen innebär färska stubbrötter på hyggen. De fullbildade skalbaggarna livnär sig främst av tunn barrträdsbark, som de finner på unga barrträdsplantor men även på rötter och fina grenar på större träd (levande eller nyligen döda). Nyplanterade barrträdsplantor blir i hög utsträckning dödade genom att snytbaggar ringbarkar stammen nertill. Därigenom är snytbaggen en mycket svår skadegörare i skogsbruket.

Barrträd försvarar sig mot angrepp av insekter genom att de innehåller stora mängder försvarssubstanser, främst terpenoider och fenoler. Ytterligare försvarssubstanser bildas också som svar på att trädet blir skadat av ätande insekter. Barrträd är därigenom svåra att utnyttja för flertalet växtätande insekter. Men en del insekter, som exempelvis snytbaggen och många barkborrar, har ändå specialiserat sig på att äta av barrträd och då ofta av innerbarkens floemvävnad. Floemet är rikt på socker men innehåller små mängder av en del andra nödvändiga komponenter i en insekts diet, exempelvis vissa aminosyror, vitaminer och steroler.

Bakterier i tarmen kan hos en del insekter hjälpa till att bryta ner olika försvarssubstanser som insekten annars inte skulle kunna hantera. Tarmbakterier kan också vara till hjälp för insekter genom att producera vissa ämnen som det annars råder brist på i födan. Det är troligt att bakterier i snytbaggens tarm kan ha just dessa funktioner.

Studien visade att Wolbachia är den dominerande typen av bakterier i snytbaggens tarm. Wolbachia-bakterier är mest kända för att kunna manipulera insekters reproduktion på olika sätt. Men den mycket allmänna förekomsten av Wolbachia i snytbaggens tarm indikerar i detta fall en funktion relaterad till näringsupptag. Andra grupper av bakterier som frekvent hittades i snytbaggens tarm har tidigare identifierats hos vissa barrträdslevande barkborrar och har visats ha förmåga att bryta ner olika terpenoider.

De bakterier som förekom i snytbaggens tarm var till betydande del gemensamma i prover från olika platser i Europa, från norra Sverige ner till Spanien. Vidare så fanns stora likheter med bakteriefloran i tarmen hos andra insekter som också äter av barrträd. Däremot skilde sig snytbaggens tarmbakterier klart från vad man har funnit hos närbesläktade skalbaggar som äter av andra växter än barrträd. Dessa mönster tyder starkt på att tarmbakterierna har en funktion relaterad till att födan utgörs av just barrträd.

Se artikeln:
Berasategui, A., Axelsson, K., Nordlander, G., Schmidt, A., Borg-Karlson, A.-K., Gershenzon, J., Terenius O. & Kaltenpoth, M. 2016. The gut microbiota of the pine weevil is similar across Europe and resembles that of other conifer-feeding beetles. Molecular Ecology (published online 9 August 2016) http://dx.doi.org/10.1111/mec.13702

Kontakt
Göran Nordlander, Goran.Nordlander@slu.se