Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Nya rön om myror och snytbaggar

Hur snytbaggar påverkas av myror har presenterats i en serie vetenskapliga uppsatser från Snytbaggeprogrammet vid SLU. I en fjärde artikel visar nu forskarna att även små jordmyror (släktet Lasius) har förmåga att påverka snytbaggars gnag på plantor. Tidigare har sådana effekter visats för stackmyror (släktet Formica), som är betydligt större än jordmyrorna.

Till skillnad från de tidigare undersökningarna av myrors effekt på snytbaggar, så utfördes denna studie under laboratorieförhållanden. Studien hade två syften. Det första att se om även en relativt liten art av myror, jordmyran Lasius niger, har förmågan att hindra snytbaggar att äta på plantor där myrorna vaktar en födoresurs, såsom tidigare påvisats för stackmyror av släktet Formica. Det andra syftet var att undersöka ifall gnaget också minskar på närliggande plantor som inte försetts med någon födoresurs. En vanlig födoresurs för myror är den sockerrika vätska som bladlöss utsöndrar men av praktiska skäl användes i detta experiment små behållare med sockerlösning som födokälla.

Resultaten av studien visar att även små jordmyror har potential att påverka snytbaggar så att gnaget på plantor med en födoresurs minskar. Antalet snytbaggar som besökte närliggande plantor som inte försetts med någon födoresurs minskade också men detta gav inget utslag i form av minskat gnag i detta experiment.

Skogsplantor på hyggen kan besökas av små arter av myror tillhörande flera olika släkten, främst Lasius, Myrmica och Leptothorax. Denna studie med Lasius-myror i laboratoriet indikerar att även andra myror än de dominanta stackmyrorna bör beaktas när effekter på snytbaggar och andra växtätande insekter studeras.

Se artikeln:
Maňák, V., Björklund, N., Lenoir, L., & Nordlander, G. 2016. Testing associational resistance against pine weevils mediated by Lasius ants attending conifer seedlings. Journal of Applied Entomology. http://dx.doi.org/10.1111/jen.12345

Läs mer om myror och snytbaggar:
här och här

Kontakt:
Göran Nordlander, Goran.Nordlander@slu.se