Aktuellt

:: 2018-06-05

Ny information om kommande förbud av imidakloprid

Läs här >>>

:: 2018-05-23

Är plantor snytbaggens favoritföda?

Ny SLU-studie avslöjar födopreferenserna
Läs mer >>>

:: 2018-05-07

Ny statistik från Skogsstyrelsen: de icke-kemiska plantskydden har klart gått om insekticiderna

Se rapporten (sid 5-6) >>>

:: 2018-05-07

Användningen av imidakloprid (verksam substans i Merit Forest WG) kommer att förbjudas

Läs mer >>>

:: 2018-03-26

Snytbaggeforskning lyfts fram i SLU-utvärdering

Läs mer >>>

:: 2018-03-14

Skogsskador 2017

Nya skogsskaderapporter från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>

:: 2018-03-13

Mindre kemikalier i skogen

Aktuell statistik från Svenska FSC
Läs mer >>>

:: 2018-03-12

Snytbaggar visade upp sig på vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala

Läs mer >>> Se film >>>

:: 2018-03-12

Olika markberednings-metoders effekter på skador av snytbagge jämförda i ny studie

Läs mer >>>

:: 2018-03-06

Från insekticider till mekaniska skydd mot snytbagge – vad händer med plantöverlevnaden?

Forskningsprojekt får anslag av Skogssällskapet
Läs mer >>>

:: 2018-02-06

Planer för ökad Conniflex-kapacitet hos Svenska Skogsplantor

Läs mer >>>

:: 2018-01-31

Forskning om snytbagge stärkt med nytillsatt tjänst vid SLU i Uppsala

Läs mer >>>

:: 2018-01-08

Höstplantering fortsätter öka i södra Sverige

Se pressmeddelande från Södra >>>
Se även tidigare forskningsresultat om snytbaggeskador vid olika planteringstidpunkter:
Tidig höstplantering på färskt hygge
Försommarplantering 3:e säsongen efter avverkning

:: 2017-10-20

Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland

Läs mer >>>

:: 2017-10-08

Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum

Läs mer >>>

:: 2017-09-25

Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Föredrar snytbaggen plantor framför andra utnyttjade födoresurser?

Snytbaggens gnag dödar i stor omfattning nyplanterade gran- och tallplantor. I en ny studie visar SLU-forskare att snytbaggar inte specifikt föredrar plantor. De äter minst lika gärna tunn bark på rötter och grenar av större barrträd (där de inte orsakar skada av ekonomisk betydelse). Snytbaggarna har alltså alternativ föda att övergå till ifall vi satsar på att minska plantskadorna genom att göra plantorna mindre smakliga.

De flesta som sett mängder av snytbaggedödade barrträdsplantor tar nog för givet att snytbaggarnas favoritföda är just plantor. Men det är sedan tidigare känt att plantorna på ett hygge vanligtvis inte alls räcker till som födoresurs för snytbaggarna och att dessa till största delen livnär på annat. Framför allt gnager de av barken på barrträdsrötter i marken samt även på fina grenar uppe i barrträdens kronor. Men frågan som kvarstått att besvara är vilken föda snytbaggarna faktiskt föredrar – är det barken på de unga plantorna eller smakar barken på rötter och grenar av äldre träd lika bra?

En anledning till att ställa denna fråga är den forskning som pågår att göra plantor mindre mottagliga för skador. Detta kan göras med hjälp av genetiskt urval eller genom behandling i plantskolan med växthormonet metyljasmonat som stärker plantornas försvar. Sådana strategier att minska skadorna förutsätter att snytbaggarna har annan föda att välja på som både är lättillgänglig och ungefär lika attraktiv att äta som normala plantor. Planterar man ett helt hygge med något mer resistenta plantor så behöver alltså snytbaggarna ha någon annan attraktiv föda att välja på för att plantskadorna verkligen ska minska.

I en experimentell studie fick snytbaggar välja mellan att äta på bitar av stam från planta jämfört med likstora bitar av dels rot och dels gren från större träd. Gran och tall jämfördes var för sig. Resultatet visade att snytbaggarna åt något hellre på granrot än på granplanta men i övrigt var det inga signifikanta skillnader i preferens mellan planta, rot och gren inom de två trädslagen. Inte i någon jämförelse visade snytbaggana alltså någon preferens för plantorna.

Detta resultat visar på goda förutsättningar att minska plantskadorna genom användning av mindre attraktiva eller bättre försvarade plantor. Snytbaggarna kan då i högre utsträckning välja att äta exempelvis rötter som finns tillgängliga i stor mängd i marken.

Se artikeln:
Fedderwitz, F., Björklund, N., Ninkovic, V. & Nordlander, G. 2018. Does the pine weevil (Hylobius abietis) prefer conifer seedlings over other main food sources? Silva Fennica 52(3): article id 9946 (9 pp.). https://doi.org/10.14214/sf.9946

Länkar till relaterade studier:
Genetisk variation i skaderesistens
Ökad försvarsförmåga med behandling med metyljasmonat (flera studier)

Kontakt:

Göran Nordlander, Goran.Nordlander@slu.se
Frauke Fedderwitz, Frauke.Fedderwitz@slu.se