Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Svampar i snytbaggens avföring och deras produktion av kemiska ämnen


När snytbaggar lägger ägg i barken på rötter av nyligen döda barrträd så täcker den äggen med avföring. Detta har troligen en funktion att skydda äggen från att bli uppätna av andra snytbaggar. Forskare vid KTH och SLU har tidigare visat att kemiska ämnen som är avskräckande för snytbaggen finns i avföringen. De har även visat att vissa mikroorganismer i avföringen kan producera avskräckande ämnen under en längre tid, vilket behövs för att skydda ägget fram till att larven kläcks.

I en ny studie har nu forskargruppen vid KTH och SLU kartlagt de mikroskopiska svampar som finns i snytbaggens avföring och vilka kemiska substanser som dessa producerar. Inte mindre än 59 olika isolat av svampar tillhörande åtta olika släkten kunde identifieras med hjälp av s. k. ITS-sekvensering. Ett stort antal flyktiga kemiska ämnen som producerades av dessa svampar kunde också identifieras. Bland dessa fanns flera som i tidigare studier visat sig ha en avskräckande effekt på snytbaggar, som t.ex. styren, 3-metylanisol och metylsalicylat.

En slutsats av studien är att de flyktiga kemiska ämnen som produceras av svamparna i snytbaggens avföring tillsammans har potential att långvarigt skydda ägg som täckts med avföring från att bli uppätna.

Se artikeln:
Azeem, M., Terenius, O., Rajarao, G. K., Nagahama, K., Nordenhem, H., Nordlander, G. & Borg-Karlson, A.-K. 2015. Chemodiversity and biodiversity of fungi associated with the pine weevil Hylobius abietis. Fungal Biology, published online. http://dx.doi.org/10.1016/j.funbio.2015.04.008

Se snytbaggen lägga ägg: https://www.youtube.com/watch?v=LTkoQTLl1XQ

Läs mer om snytbaggen: www.snytbagge.se

Kontakt: Göran Nordlander, e-post: Goran.Nordlander@slu.se