Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Senarelagd vårplantering minskar skadorna av snytbagge vid plantering tredje säsongen efter avverkning

De tre första säsongerna efter avverkning är risken hög att snytbaggar dödar planterade barrträdsplantor genom sitt gnag på stammens bark. Det finns också en variation i skaderisk mellan olika tidpunkter under dessa säsonger. En ny studie från SLU och Skogforsk visar att skadorna av snytbagge blir mindre omfattande vid plantering kring mitten av juni den tredje säsongen efter avverkning än vid plantering en månad tidigare. Detta hänger samman med att den nya generationen snytbaggar flyger iväg från hyggena där de utvecklats i stubbrötter kring slutet av maj eller början av juni.

Att vänta några år med att plantera efter avverkning, s k hyggesvila, är ett välkänt sätt att minska risken för skador av snytbagge. Hyggesvilan har emellertid andra nackdelar som gör att man i skogsbruket oftast strävar efter att plantera så snart det är praktiskt möjligt. Väntar man några år så ökar konkurrensen för plantorna med annan vegetation och risken för skador av torka ökar. Dessutom förlorar man tid för trädens tillväxt. Dessa nackdelar är störst i södra Sverige med ofta mycket vegetation på hyggena och förhållandevis kort omloppstid för skogsbeståndet.

I Svealand och Norrland är det trots allt ganska vanligt med plantering på våren den tredje säsongen efter avverkning. Just mot slutet av denna period infaller snytbaggarnas svärmning, då den nya generationen snytbaggar flyger iväg från de hyggen där de utvecklats i stubbrötter. Därför borde plantskadorna på dessa hyggen minska vid senarelagd plantering, efter att de unga snytbaggarna flugit iväg. Snytbaggarna flyger vid varmt väder med svag vind (över 19 oC och mindre än 4 m/s), mestadels någon gång i andra halvan av maj eller början av juni.

I den nya studien undersökte forskarna om plantering i mitten av juni verkligen ger mindre skador av snytbagge och högre plantöverlevnad jämfört med plantering en månad tidigare i maj. Båda planteringstidpunkterna fanns representerade inom ett antal ytor på åtta hyggen utspridda kring nedre Dalälven. Snytbaggens gnag på plantorna och plantdödlighet av olika orsaker lästes av vid flera tillfällen under två hela säsonger.

Resultaten visar att snytbaggarna ätit på plantorna i betydligt mindre utsträckning under första sommaren vid plantering i juni jämfört med i maj. Skillnaderna mellan planteringstidpunkterna minskade successivt med tiden men fortfarande efter två säsonger så innebar plantering i juni en lägre andel angripna plantor, mindre total gnagyta samt lägre dödlighet på grund av snytbagge. Den totala plantdödligheten, inkluderande alla dödsorsaker, var emellertid inte statistiskt skild mellan maj- och juniplantering efter två säsonger. På ett par lokaler hade då de juniplanterade plantorna dött i något högre utsträckning på grund av torka. Sammanlagt i hela studien dödades 29 % av plantorna av snytbagge, 4,0 % av svarta bastborrar (släktet Hylastes) och 2,3 % dog på grund av torka (1600 plantor totalt i studien).

En praktisk slutsats som kan dras av studien är att man vid plantering tredje säsongen efter avverkning med fördel kan plantera i juni snarare än tidigare under våren, särskilt där risken för angrepp av snytbagge bedöms som stor. Där det är påtaglig risk för torka bör man dock vara försiktig med sen plantering. Med hänsyn till att plantorna ska vara vitala och etablera sig väl går det normalt bra att plantera ungefär fram till midsommar. Det är många gånger svårt att hinna med all plantering på våren och därmed är det värdefullt att studien ger stöd för att hela vårsäsongen fram till midsommar framgångrikt kan utnyttjas för plantering.

Se artikeln:
Nordlander, G., Hellqvist, C., Hjelm, K. 2016. Replanting conifer seedlings after pine weevil emigration in spring decreases feeding damage and seedling mortality. Scandinavian Journal of Forest Research http://dx.doi.org/10.1080/02827581.2016.1186220

Kontakt:
Göran Nordlander, Goran.Nordlander@slu.se