Aktuellt

:: 2024-01-30

Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna

Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>

:: 2023-12-10

Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder

Läs mer >>>
Se film >>>

:: 2023-10-20

Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge

Läs mer >>>

:: 2023-10-02

Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor

Läs mer >>>

:: 2023-06-21

Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2023-04-14

Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen

Läs mer >>>

:: 2023-04-11

Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor

Läs mer >>>

:: 2022-09-30

Aska skyddar plantor mot snytbaggen

Läs mer >>>

:: 2022-05-16

Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning

Läs mer >>>

:: 2022-04-10

Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021

Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>

:: 2022-01-17

Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad

Läs mer (sid. 18-20) >>>

:: 2021-11-23

God effekt av beläggningsskydd efter två år

Läs mer >>>

:: 2021-11-17

Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar

Läs mer >>>

:: 2021-10-27

Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen

Se avhandlingen >>>

:: 2021-04-26

Principiellt viktigt domslut: insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade

Läs mer >>>

:: 2021-04-09

Skogsstyrelsens plantrapport för 2020

Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>

:: 2021-03-15

Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?

Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>

:: 2021-01-20

Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år

Läs mer >>>

:: 2020-12-14

Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen

Läs mer >>>

:: 2020-11-10

Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning

Läs mer >>>

:: 2020-10-30

Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar

Läs mer >>>

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Har planteringstidpunkten någon betydelse för angrepp av snytbaggar på granplantor?

Kristina Wallertz (SLU), Kjersti Holt Hanssen (NIBIO), Karin Hjelm (Skogforsk) & Inger SundheimFløistad (NIBIO)

Försök visar att plantering på färska hyggen under sensommar/tidig höst kan minska risken för snytbagge-angrepp och göra plantorna mer motståndskraftiga i jämförelse med plantering följande vår.

I studien undersöktes effekten av planteringstidpunkt och insekticidbehandling på snytbaggeskador och tillväxt på granplantor. Resultaten visar att sensommar/tidig höstplantering på färska hyggen:

- kan användas som ett av flera verktyg för att minska risken för snytbaggeskador på granplantor

- gynnar tillväxt, både toppskottslängd och diameter, samt biomassa

- kan därför vara ett bra sätt att sprida planteringar mer jämnt över säsongen

Angrepp av snytbaggar är ett stort problem vid plantering av barrplantor i Skandinavien. Med hjälp av olika skötselmetoder kan man reducera angreppen och ett sätt skulle kunna vara att anpassa planteringstidpunkten till perioder då snytbaggarna är mindre aktiva på hygget. Planteringstidpunkten kan också vara avgörande för plantornas etablering, och en väletablerad planta är mer motståndskraftig mot skador. Huvudsyftet med denna studie var därför att studera om plantering på sensommar/tidig höst på färska hyggen kan främja plantetablering och minska skador orsakade av snytbaggen följande säsong.

Experimentet lades ut i södra Sverige och i sydöstra Norge, med en identisk försöksdesign på alla lokaler i båda länderna. På varje lokal planterades granplantor, med och utan insekticidbehandling, vid fyra olika tillfällen, augusti, september, november och maj följande år.

I försöket i Sverige minskade andelen obehandlade plantor som dödades av snytbagge när plantorna sattes i tidigt på hösten (augusti och september, 13 % döda) jämfört med de plantor som sattes i november och maj följande år (27 % döda). Detta mönster påträffades inte i Norge, men där var också andelen snytbaggeangripna plantor betydligt lägre än i Sverige (nära 90 % jämfört med 40 %) Dessutom drabbades en relativt stor andel av plantorna planterade i november av vinterfrosttorka, vilket troligtvis påverkade resultaten. Detta talar också mot en sen plantering på hösten.

Genomsnittlig toppskottslängd, diametertillväxt och biomassa var efter en säsong klart gynnad av plantering i augusti i båda länderna.

Länk för att läsa hela artikeln:

Wallertz, K., Hanssen, K.H., Hjelm, K. and Fløistad, I.S. 2016Effects of planting time on pine weevil (Hylobius abietis) damage to Norway spruce seedlings. Scandinavian Journal of Forest Research (published online 7 January 2016)
http://dx.doi.org/10.1080/02827581.2015.1125523