Aktuellt

:: 2017-10-20

Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland

Läs mer >>>

:: 2017-10-08

Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum

Läs mer >>>

:: 2017-09-25

Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland

Gran- och tallplantor som planterats på hyggen blir ofta dödade genom att snytbaggar gnager av stammens bark. För att välja lämpliga motåtgärder behöver man ha en uppfattning om risken för skador. En riskmodell för norra Sverige har nu tagits fram vid SLU. Skaderisken kan ungefärligen förutsägas utifrån andelen plantor som planteras i ren mineraljord, hyggets ålder samt beräknad temperatursumma för platsen.

Snytbaggens gnag på barrträdsplantor är ett stort problem för skogsbruket, särskilt i södra Sverige men även i delar av Norrland. Mycket tyder på att skadorna i norra Sverige har ökat på senare år och det finns goda skäl att anta att skadorna kommer att öka ytterligare med ett varmare klimat.

Den viktigaste åtgärden för att minska risken för skador av snytbagge är en bra markberedning som får fram ren mineraljord i vilken plantorna planteras. Risken för plantdöd kan också minskas genom användning av grova plantor och anpassning av planteringstidpunkten. Plantorna kan även skyddas direkt genom att i plantskolan förse dem med ett beläggningsskydd på stammen eller genom behandling med en insekticid. Alla åtgärder har en kostnad och de lämpar sig olika väl för skilda situationer. Därför behöver skogsägaren information om förväntade risknivåer för att kunna välja kostnadseffektiva kombinationer av motåtgärder.

Under flera år genomförde forskare vid SLU skadeinventeringar på totalt ca 300 helt vanliga hyggen med obehandlade plantor i norra Sverige (norr om latitud 61 oN och upp till polcirkeln). Inventeringarna utfördes då plantorna stått ute i fält under en hel säsong. Andelen plantor som blivit angripna och dödade av snytbagge samt dödade av annan orsak registrerades inom slumpmässigt utlagda cirkelytor på varje hygge. Data från inventeringarna användes sedan i en modell som analyserade risken för snytbaggeangrepp. I modellen inkluderades en lång rad faktorer relaterade till det planterade hyggets egenskaper och geografiska läge.

Analysen av data visade att risken för snytbaggeangrepp kan förutsägas ungefärligt med en optimal modell där tre faktorer är viktigast:

- andelen plantor som förväntas bli planterade i ren mineraljord (högre andel – lägre risk)

- hyggesålder vid plantering (högre ålder – lägre risk)

- beräknad genomsnittlig temperatursumma för platsen (högre temp. – högre risk)

Att de två förstnämnda faktorerna skulle vara viktiga var förväntat. Däremot visar studien för första gången att skadenivån är starkt korrelerad med temperatursumma. De kartor som presenteras i studien över beräknad temperatursumma i norra Sverige indikerar relativt hög risk för skador av snytbagge längs hela norrlandskusten och upp längs älvarnas dalgångar. Höjden över havet eller avståndet från kusten är andra mått som på liknande sätt korrelerar med risken för snytbaggeangrepp, även om sambandet med temperatursumma är starkare.

Se artikeln:
Nordlander, G., Mason, E. G., Hjelm, K., Nordenhem H. & Hellqvist, C. 2017. Influence of climate and forest management on damage risk by the pine weevil Hylobius abietis in northern Sweden. Silva Fennica 51(5): article id 7751 (20 pp.). https://doi.org/10.14214/sf.7751

Kontakt:
Göran Nordlander
, Goran.Nordlander@slu.se