Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Miniplantor - ny möjlighet för integrerad snytbaggekontroll

Ett av de största skogsföryngringsproblemen i Sverige är snytbaggeangrepp på planterade plantor. Eftersom det finns ett stort intresse att minska kemisk behandling av plantor är det viktigt att finna andra vägar som gör plantering ekonomiskt försvarbar. Försök har visat att plantering av mycket små plantor - endast 8-12 veckor gamla - drabbas av snytbaggeskador i mindre omfattning än konventionella plantor. Orsaken till de färre snytbaggeangreppen är okänd men preliminära resultat pekar bl. a. på att den lilla plantan avger andra dofter än den konventionella, äldre plantan. Eftersom den lilla plantan angrips mindre av snytbaggar finns det skäl att studera om det är möjligt att tidigarelägga plantering efter avverkning.

Miniplanta av tall efter två säsonger i fält. Foto: Claes Hellqvist

Vintern 2006 tilldelades SLU, KTH och Högskolan Dalarna forskningsmedel via FORMAS för projektet "Miniplantor - ny möjlighet för integrerad snytbaggekontroll". Projektet som är ämnesövergripande och löper under fyra år har som mål att studera:

1) orsakerna till de begränsade snytbaggeangreppen på miniplantor samt vid vilket utvecklingsstadium en planta blir begärlig för snytbaggen samt

2) hur man kan anpassa planteringstidpunkten av miniplantor till årsmässiga variationer i snytbaggeförekomst på hygget.

Inom projektet kommer doft- och smakämnen att analyseras hos plantor av olika åldrar och storlekar från plantskola och fält. Snytbaggars ätbeteende kommer samtidigt att studeras i både lab- och fältmiljö.

Tillsammans med ett närstående projekt finansierat av Skogsnäringen, "Miniplantan - ett nytt skogsföryngringssystem", är slutmålet att ge underlag för en ny, säker och kostnadseffektiv skogsföryngringsmetod.

Medverkande i projektet:

SLU, Uppsala: Bo Långström (projektledare)
SLU, Uppsala: Helena Bylund
SLU, Uppsala: Henrik Nordenhem
Högskolan Dalarna, Garpenberg: Anders Lindström
Högskolan Dalarna, Garpenberg: Eva Stattin
Högskolan Dalarna, Garpenberg: Claes Hellqvist
KTH, Stockholm: Anna-Karin Borg-Karlson
KTH, Stockholm: Marie Pettersson
KTH, Stockholm: Astrid Kännaste

Miniplanta av gran. Foto: Claes Hellqvist