Aktuellt

:: 2018-05-23

Är plantor snytbaggens favoritföda?

Ny SLU-studie avslöjar födopreferenserna
Läs mer >>>

:: 2018-05-07

Ny statistik från Skogsstyrelsen: de icke-kemiska plantskydden har klart gått om insekticiderna

Se rapporten (sid 5-6) >>>

:: 2018-05-07

Användningen av imidakloprid (verksam substans i Merit Forest WG) kommer att förbjudas

Läs mer >>>

:: 2018-03-26

Snytbaggeforskning lyfts fram i SLU-utvärdering

Läs mer >>>

:: 2018-03-14

Skogsskador 2017

Nya skogsskaderapporter från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>

:: 2018-03-13

Mindre kemikalier i skogen

Aktuell statistik från Svenska FSC
Läs mer >>>

:: 2018-03-12

Snytbaggar visade upp sig på vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala

Läs mer >>> Se film >>>

:: 2018-03-12

Olika markberednings-metoders effekter på skador av snytbagge jämförda i ny studie

Läs mer >>>

:: 2018-03-06

Från insekticider till mekaniska skydd mot snytbagge – vad händer med plantöverlevnaden?

Forskningsprojekt får anslag av Skogssällskapet
Läs mer >>>

:: 2018-02-06

Planer för ökad Conniflex-kapacitet hos Svenska Skogsplantor

Läs mer >>>

:: 2018-01-31

Forskning om snytbagge stärkt med nytillsatt tjänst vid SLU i Uppsala

Läs mer >>>

:: 2018-01-08

Höstplantering fortsätter öka i södra Sverige

Se pressmeddelande från Södra >>>
Se även tidigare forskningsresultat om snytbaggeskador vid olika planteringstidpunkter:
Tidig höstplantering på färskt hygge
Försommarplantering 3:e säsongen efter avverkning

:: 2017-10-20

Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland

Läs mer >>>

:: 2017-10-08

Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum

Läs mer >>>

:: 2017-09-25

Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Jämförelse mellan olika markberedningsmetoder, planteringspunktens kvalitet, tillväxt och snytbaggeskador

Markberedning är en av de viktigaste åtgärderna för att minska skador av snytbaggen. I en studie inom Snytbaggeprogrammet undersökte forskare vid SLU och Skogforsk effekterna av tre markberedningstekniker: 1) harvning med Bracke T26, 2) MidiFlex-enhet och 3) inversmarkberedning med en Karl Oskar-enhet). Fokus för inventeringarna var planteringspunktens kvalitet, skador av snytbagge samt tillväxt och överlevnad för obehandlade och insekticidbehandlade granplantor (Picea abies).

Alla tre markberedningsteknikerna reducerade skador av snytbagge i jämförelse med omarkberett. Tekniker som skapade en hög andel fläckar med ren mineraljord i planteringspunkterna bidrog till störst minskning av dödlighet av plantorna. Utan markberedning bestod de flesta planteringspunkterna av ostörd humus. Resultaten visar att kvaliteten på planteringspunkten till stor del beror på vilken markberedningsteknik som används. I allmänhet skapade Karl-Oskar flest fläckar med ren mineraljord, men på mycket steniga jordar gav Bracke T26 ett bättre resultat.

Markberedning är ett värdefullt verktyg för att förbättra överlevnaden i våra planteringar. Den här studien visar också på att det är viktigt att göra rätt val av markberedningsmetod beroende på de särskilda omständigheterna som finns på platsen för föryngring.

 Se artikeln:

Wallertz, K., Björklund, N., Hjelm, K., Petersson, M. & Sundblad, L.-G. Comparison of different site preparation techniques: quality of planting spots, seedling growth and pine weevil damage. New Forests (Published online 07 March 2018) https://doi.org/10.1007/s11056-018-9634-8

 Kontakt:

Kristina Wallertz, SLU, Asa försökspark och forskningsstation,  Kristina.Wallertz@slu.se

Niklas Björklund, SLU, Inst. för ekologi, Uppsala, 
Niklas.Bjorklund@slu.se